”Reepalu-utredningen har redan kollapsat”

NYHET Publicerad

VÄLFÄRD Med 120 000 elever i kö, nöjda föräldrar och elever, höga skolresultat - och samtidigt både hög lönsamhet och tillväxt – är Internationella Engelska skolan praktexemplet på en lyckad friskolekoncern.

Engelska_Skolan_04
Foto: SÖREN ANDERSSON

Internationella Engelska skolans grundare Barbara Bergström är kritisk till Reepaluutredningen. "Att reglera rörelseresultat för företag vore detsamma som att förbjuda existensen av företag", säger hon.

– Kvalitet leder också till vinst, säger skolans grundare Barbara Bergström.

När Barbara Bergström arbetade som lärare drömde hon om en annan sorts skola, med disciplin och ordning i fokus.

– Jag hade sett nog av dåligt ledarskap i den kommunala skola där jag arbetade och visste vad som måste göras annorlunda. Något annat jag visste var också att det var omöjligt att genomföra mina idéer inom den kommunala ramen; enda möjligheten var att starta eget, säger hon.

Friskolereformen 1992 gav henne chansen, och hon tog den. Idag är Internationella Engelska skolan en koncern med 21 500 elever i 29 grundskolor över hela landet och ett gymnasium på Södermalm i Stockholm. Och 120 000 elever står på kö. Och planen är att fortsätta expandera - hösten 2017 planerar de fyra nya skolor – i Landskrona, Helsingborg, Årsta och Södertälje. IES anklagas ibland för att mest locka till sig ”elitelever”, som förklaring till de höga resultaten. Men det vänder sig Barbara Bergström emot.

– Skolan är en ”elitskola” bara i den meningen att vi tydligt visar våra elever att de kan uppnå stora saker om de arbetar hårt, studerar med fokus och visar god karaktär i hur de uppträder. Våra skolor är inriktade på kunskap, och vi ser skolan som en arbetsplats där det måste råda sådan ordning att lärare kan undervisa och elever lära, säger hon.

IES har etablerat flera skolor i områden som räknats som problemområden. Det är där Barbara Bergström ser största potentialen för förändring och hon vill helst att det ska finnas elever från olika bakgrunder och samhällsklasser på samma skola.

– De flesta av våra skolor ligger i områden som brukar betecknas som ”mindre privilegierade”. Alla våra åtta grundskolor i Stockholms stad ligger i sådana stadsdelar, de senaste i Skärholmen, Telefonplan, Kista, Älvsjö och Årsta. Vi har ingen rätt att selektera elever. Vi har en dubbelt så hög andel elever med utländsk bakgrund som snittet för svenska skolor, säger hon.

Idag omsätter Internationella Engelska skolan två miljarder kronor och börsnoterades i september i år. I debatten om vinster i välfärden ifrågasätts att skolor drivs som företag, av oro för att kvaliteten ska bli lidande när vinst är inblandat.

– Kvalitet leder också till vinst! I ett system med skolpeng skapas överskott framförallt genom att vi kan fylla klasserna. Skolpengen för de sista två eleverna i en full klass är hög jämförd med marginalkostnaden för samma elever, säger Barbara Bergström.

Eftersom en genomsnittlig IES-skola har 700 elever, tre gånger så många som för andra skolhuvudmän, blir de administrativa kostnaderna per elev lägre och dyra salar och liknande kan utnyttjas till max.

– Av det överskott vi har lyckats skapa under de senaste tre åren har 168 miljoner kronor gått till investeringar i skolorna, 78 miljoner i bolagsskatt till staten, 0 kronor som utdelning till ägarna. De starka finanserna gör det möjligt för oss att expandera och med god marginal möta alla våra åtaganden, och det är en trygghet för föräldrar och elever.

Men om Reepalu-utredningens förslag om vinstbegränsning för företag inom välfärdssektorn skulle bli verklighet, så skulle Internationella Engelska Skolan påverkas i hög grad. Men Barbara Bergström är inte särskilt orolig; hon tror nämligen att förslaget vore omöjligt att genomföra i praktiken.

– Från vad jag kan se, har Reepalu-utredningen redan kollapsat. Redan efter en veckas offentlig debatt kring den skiss som läckte ut, stod det klart att förslaget – oavsett dess exakta procentsatser – är omöjligt och troligen olagligt utan full ersättning från staten.

– Att reglera rörelseresultat för företag vore detsamma som att förbjuda existensen av företag. Det skulle få vida konsekvenser för hela det svenska näringslivet och för marknadsekonomin som system. Jag kan inte föreställa mig att svensk socialdemokrati skulle vilja ta dessa konsekvenser, när det kommer till kritan. Stefan Löfven skulle också tappa allt återstående förtroende i näringslivet.

Läs mer om vinster i välfärden

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

"Regeringen viker sig för Jonas Sjöstedt"

DEBATT "Stefan Löfven har missat chansen att stärka kvaliteten i välfärden, och istället vikt sig helt för Jonas Sjöstedt." Det skriver representanter för Friskolornas Riksförbund, Almega, Svenskt Näringsliv och Vårdföretagarna, i en debattartikel i Svd Debatt. De presenterar förslag som effektivt skulle bidra till en högre kvalitet i välfärden.
NYHET Publicerad:

"Märkligt att gå vidare med Reepaluförslaget"

VÄLFÄRD Regeringen och Vänsterpartiet kommer att gå vidare med Reepalus vinstförslag. Näringslivet och företagare reagerar med ilska. ”Jag undrar om man verkligen vet vad som kommer att hända om det går igenom. Det blir en total katastrof inom vården i stort”, säger Elisabet Hagert, företagare.  
NYHET Publicerad:

"Skrämmande besked från regeringen"

VÄLFÄRD Beskedet om att regeringen tillsammans med Vänsterpartiet tänker gå vidare med ett förslag om vinstförbud i välfärden är ett ingrepp i äganderätten, säger vd Carola Lemne. Överenskommelsen är ett tecken på bristande ledarskap från regeringens sida, enligt henne.
NYHET Publicerad:

”Vinstdebatten hindrar utvecklingen”

VÄLFÄRD Kubikskolan har lyckats skapa integration och en positiv utveckling där kommunen tidigare övervägde nedläggning. Vd Lars Dalesjö har fler idéer men avvaktar på grund av vinstdebatten. ”Att det är mer okej med dålig kvalitet som kostar mer, än med bra kvalitet som kostar mindre, är konstig logik.”
NYHET Publicerad:

Reepalu rundar centrala frågor

KOMMENTAR Reepalu-utredningens andra del presenterar en våghalsig slutsats. Bästa sättet att stärka kvaliteten i välfärden är inte att mäta och följa upp just kvaliteten utan att begränsa möjligheterna att ta ut vinst. Alla svenskar borde kunna kräva att all välfärdsverksamhet har hög kvalitet, skriver Anders Morin, ansvarig för välfärdsfrågor.
NYHET Publicerad:

Kritiker hugger klorna i välfärdsutredning

VÄLFÄRD Kritiken är hård och ilskan stor över regeringens välfärdsutredning från såväl små omsorgsföretag som internationella vårdkoncerner. Att gå vidare med en utredning som inte har något stöd i riksdagen är häpnadsväckande, anser en företagare.
NYHET Publicerad:

Reepalu tar inte kvalitetsfrågorna på allvar

VINSTUTREDNING Välfärdsutredningen är fast i den felaktiga föreställningen att vinstsyfte går ut över kvaliteten i välfärden. Ilmar Reepalu hade chansen att föreslå konkreta åtgärder för stärkt kvalitet, men tog den inte, skriver välfärdsekonom Anders Morin.
NYHET Publicerad:

Skolföretagen höjer resultaten i svensk skola

DEBATT För första gången är det möjligt att studera skillnaderna mellan skolor med olika ägandeformer i Pisa 2015. Vår fördjupade analys visar att regeringens grundläggande antaganden i vinstdebatten är felaktiga.
NYHET Publicerad:

Vi värnar valfriheten

KOMMENTAR Vinstdebatten är absurd. Inget tyder på att skolföretagen ligger bakom de sjunkande resultaten i Pisa. Vi värnar föräldrarnas rätt att välja skola, oavsett om skolhuvudmannen är en kommun, ett aktiebolag eller en stiftelse. Det skriver Tobias Krantz och Fredrik Skälstad i en kommentar till artikeln på DN-debatt.
NYHET Publicerad:

Reepalu bortser från grundlagen

VÄLFÄRD Professorer varnar för att Reepalus förslag hotar rättsliga grundprinciper. Under ett seminarium framfördes att politiska beslut som tas för lättvindigt är ett hot mot rättsstaten.”Det är en väldigt politiserad utredning från början till slut”, säger Karin Åhman, tidigare professor i offentlig rätt.
NYHET Publicerad:

Svenskar överskattar välfärdsföretagens vinster

VÄLFÄRD ”Jag sade till min före detta klasskamrat Reepalu att om kommunerna bara blir bättre på att driva skola och omsorg så försvinner alla välfärdsföretagens vinster automatiskt.” Det är företagen Rune Anderssons motförslag till regeringens planer på att begränsa vinstuttag.
NYHET Publicerad:

"Vinstdebatten är enormt provocerande"

VÄLFÄRD Förslaget om ett vinsttak för välfärdsföretag är provocerande, anser Sara Löfgren, vd på To Care i Stockholm, som avblåste starten av en tredje vårdcentral när Reepalus förslag blev känt. Att begränsa redan små marginaler är ”förödande för branschen och demokratin”, säger hon.
NYHET Publicerad:

”Tydligt att få har förstått”

VINSTDEBATTEN På förskolan Verbala Stigar valde grundarna att informera personal och föräldrar om konsekvenserna för dem om förslaget om ett vinsttak skulle bli verklighet. ”Ingen hade förstått att vi faktiskt skulle behöva stänga”, säger Camilla Lindgren på företaget.
NYHET Publicerad:

Lemne tackar för företagarnas remissvar

WEBB-TV Tiden för att svara på välfärdsutredningen har precis gått ut. Mellan 400 och 500 svar har inkommit från individuella företag. ”Det är fullständigt unikt. Jag tycker att det är fantastiskt. Jag tror också att det visar hur viktigt det är för hela näringslivet”, säger Carola Lemne.
NYHET Publicerad:

Aktuellts inslag om Svenskt Näringslivs räknesnurra missvisande

KOMMENTAR I SVT Aktuellt gjordes 22 februari ett inslag om Svenskt Näringslivs så kallade räknesnurra. Räknesnurran visar vilket tillåtet rörelseresultat och vilken tillåten rörelsemarginal som ett företag skulle få ha om Välfärdsutredningens förslag till vinsttak blev verklighet. SVT menar att Svenskt Näringslivs räknesnurra där företag kan räkna ut effekten av Välfärdsutredningens förslag är missvisande. Det stämmer inte, skriver Anders Morin, expert välfärdspolitik.
NYHET Publicerad:

Remissrace för att stoppa Reepalus vinsttak

VÄLFÄRD 160 remissvar har kommit in på Svenskt Näringslivs specialsajt Svara Reepalu. Merparten av dem är emot Reepaluutredningens förslag, som beskrivs som ”orimligt”, ”företagsföraktande”, ”ett hårt slag i magen för alla småföretagare i branschen” och ”en skada för alla”.
NYHET Publicerad:

"Vi kommer tvingas att lägga ned"

HALLÅ DÄR.... Elisabeth Björnsdotter Rahm, verksamhetschef på Medicinkonsulten Hälsocentral. Du och din man Tomas driver den enda privata hälsocentralen i Västerbotten som inte ligger i Umeå eller Skellefteå. Ni har lämnat in ett remissvar där ni avstyrker Repaluu-utredningens förslag om att införa ett vinsttak.
NYHET Publicerad:

Vinsttak sätter stopp för nysatsningar

VÄLFÄRD Ett vinsttak sätter käppar i hjulet för Kavat Vårds framtid. Det konstaterar Helena Rådberg, vice vd Kavat Vård, efter att ha provat Svenskt Näringslivs räknesnurra. ”Första tanken var att det här kan inte vara möjligt. Vi får göra 0.87 procent i vinst. I princip ingenting”, säger hon.
NYHET Publicerad:

Effektivisering i välfärden bättre än vinstförbud

SAMHÄLLSEKONOMI Effektivisera den kommunala välfärdssektorn. Det kan spara 41,5 miljarder kronor fram till år 2020, enligt en ny rapport. Men arbetet måste påbörjas nu eftersom välfärdens problem är akuta och finansieringsglappet stort. ”Att regeringen samtidigt hotar med ett vinstförbud för välfärdsföretag är skrämmande och dumt”, sa chefsekonom Bettina Kashefi, i samband det att rapporten presenterades.
NYHET Publicerad:

Handelsprofessor anser vinsttak vara korkat

VÄLFÄRDEN Under ett seminarium levererades hård kritik mot regeringens planer på ett vinsttak för välfärdsföretagare. ”Som ekonom tycker jag att förslaget är så korkat att vi borde sluta diskutera det”, sade professor Per Strömberg. Inte heller den socialdemokratiska profilen Lars Stjernkvist tror på förslaget.