”Reepalu-utredningen har redan kollapsat”

NYHET Publicerad

VÄLFÄRD Med 120 000 elever i kö, nöjda föräldrar och elever, höga skolresultat - och samtidigt både hög lönsamhet och tillväxt – är Internationella Engelska skolan praktexemplet på en lyckad friskolekoncern.

Engelska_Skolan_04
Foto: SÖREN ANDERSSON

Internationella Engelska skolans grundare Barbara Bergström är kritisk till Reepaluutredningen. "Att reglera rörelseresultat för företag vore detsamma som att förbjuda existensen av företag", säger hon.

– Kvalitet leder också till vinst, säger skolans grundare Barbara Bergström.

När Barbara Bergström arbetade som lärare drömde hon om en annan sorts skola, med disciplin och ordning i fokus.

– Jag hade sett nog av dåligt ledarskap i den kommunala skola där jag arbetade och visste vad som måste göras annorlunda. Något annat jag visste var också att det var omöjligt att genomföra mina idéer inom den kommunala ramen; enda möjligheten var att starta eget, säger hon.

Friskolereformen 1992 gav henne chansen, och hon tog den. Idag är Internationella Engelska skolan en koncern med 21 500 elever i 29 grundskolor över hela landet och ett gymnasium på Södermalm i Stockholm. Och 120 000 elever står på kö. Och planen är att fortsätta expandera - hösten 2017 planerar de fyra nya skolor – i Landskrona, Helsingborg, Årsta och Södertälje. IES anklagas ibland för att mest locka till sig ”elitelever”, som förklaring till de höga resultaten. Men det vänder sig Barbara Bergström emot.

– Skolan är en ”elitskola” bara i den meningen att vi tydligt visar våra elever att de kan uppnå stora saker om de arbetar hårt, studerar med fokus och visar god karaktär i hur de uppträder. Våra skolor är inriktade på kunskap, och vi ser skolan som en arbetsplats där det måste råda sådan ordning att lärare kan undervisa och elever lära, säger hon.

IES har etablerat flera skolor i områden som räknats som problemområden. Det är där Barbara Bergström ser största potentialen för förändring och hon vill helst att det ska finnas elever från olika bakgrunder och samhällsklasser på samma skola.

– De flesta av våra skolor ligger i områden som brukar betecknas som ”mindre privilegierade”. Alla våra åtta grundskolor i Stockholms stad ligger i sådana stadsdelar, de senaste i Skärholmen, Telefonplan, Kista, Älvsjö och Årsta. Vi har ingen rätt att selektera elever. Vi har en dubbelt så hög andel elever med utländsk bakgrund som snittet för svenska skolor, säger hon.

Idag omsätter Internationella Engelska skolan två miljarder kronor och börsnoterades i september i år. I debatten om vinster i välfärden ifrågasätts att skolor drivs som företag, av oro för att kvaliteten ska bli lidande när vinst är inblandat.

– Kvalitet leder också till vinst! I ett system med skolpeng skapas överskott framförallt genom att vi kan fylla klasserna. Skolpengen för de sista två eleverna i en full klass är hög jämförd med marginalkostnaden för samma elever, säger Barbara Bergström.

Eftersom en genomsnittlig IES-skola har 700 elever, tre gånger så många som för andra skolhuvudmän, blir de administrativa kostnaderna per elev lägre och dyra salar och liknande kan utnyttjas till max.

– Av det överskott vi har lyckats skapa under de senaste tre åren har 168 miljoner kronor gått till investeringar i skolorna, 78 miljoner i bolagsskatt till staten, 0 kronor som utdelning till ägarna. De starka finanserna gör det möjligt för oss att expandera och med god marginal möta alla våra åtaganden, och det är en trygghet för föräldrar och elever.

Men om Reepalu-utredningens förslag om vinstbegränsning för företag inom välfärdssektorn skulle bli verklighet, så skulle Internationella Engelska Skolan påverkas i hög grad. Men Barbara Bergström är inte särskilt orolig; hon tror nämligen att förslaget vore omöjligt att genomföra i praktiken.

– Från vad jag kan se, har Reepalu-utredningen redan kollapsat. Redan efter en veckas offentlig debatt kring den skiss som läckte ut, stod det klart att förslaget – oavsett dess exakta procentsatser – är omöjligt och troligen olagligt utan full ersättning från staten.

– Att reglera rörelseresultat för företag vore detsamma som att förbjuda existensen av företag. Det skulle få vida konsekvenser för hela det svenska näringslivet och för marknadsekonomin som system. Jag kan inte föreställa mig att svensk socialdemokrati skulle vilja ta dessa konsekvenser, när det kommer till kritan. Stefan Löfven skulle också tappa allt återstående förtroende i näringslivet.

Läs mer om vinster i välfärden

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Svenskar överskattar välfärdsföretagens vinster

VÄLFÄRD ”Jag sade till min före detta klasskamrat Reepalu att om kommunerna bara blir bättre på att driva skola och omsorg så försvinner alla välfärdsföretagens vinster automatiskt.” Det är företagen Rune Anderssons motförslag till regeringens planer på att begränsa vinstuttag.
NYHET Publicerad:

"Reepalus hot enormt provocerande"

VÄLFÄRD Förslaget om ett vinsttak för välfärdsföretag är provocerande, anser Sara Löfgren, vd på To Care i Stockholm, som avblåste starten av en tredje vårdcentral när Reepalus förslag blev känt. Att begränsa redan små marginaler är ”förödande för branschen och demokratin”, säger hon.
NYHET Publicerad:

”Tydligt att få har förstått”

VINSTDEBATTEN På förskolan Verbala Stigar valde grundarna att informera personal och föräldrar om konsekvenserna för dem om förslaget om ett vinsttak skulle bli verklighet. ”Ingen hade förstått att vi faktiskt skulle behöva stänga”, säger Camilla Lindgren på företaget.
NYHET Publicerad:

Lemne tackar för företagarnas remissvar

WEBB-TV Tiden för att svara på välfärdsutredningen har precis gått ut. Mellan 400 och 500 svar har inkommit från individuella företag. ”Det är fullständigt unikt. Jag tycker att det är fantastiskt. Jag tror också att det visar hur viktigt det är för hela näringslivet”, säger Carola Lemne.
NYHET Publicerad:

Aktuellts inslag om Svenskt Näringslivs räknesnurra missvisande

KOMMENTAR I SVT Aktuellt gjordes 22 februari ett inslag om Svenskt Näringslivs så kallade räknesnurra. Räknesnurran visar vilket tillåtet rörelseresultat och vilken tillåten rörelsemarginal som ett företag skulle få ha om Välfärdsutredningens förslag till vinsttak blev verklighet. SVT menar att Svenskt Näringslivs räknesnurra där företag kan räkna ut effekten av Välfärdsutredningens förslag är missvisande. Det stämmer inte, skriver Anders Morin, expert välfärdspolitik.
NYHET Publicerad:

Remissrace för att stoppa Reepalus vinsttak

VÄLFÄRD 160 remissvar har kommit in på Svenskt Näringslivs specialsajt Svara Reepalu. Merparten av dem är emot Reepaluutredningens förslag, som beskrivs som ”orimligt”, ”företagsföraktande”, ”ett hårt slag i magen för alla småföretagare i branschen” och ”en skada för alla”.
NYHET Publicerad:

"Vi kommer tvingas att lägga ned"

HALLÅ DÄR.... Elisabeth Björnsdotter Rahm, verksamhetschef på Medicinkonsulten Hälsocentral. Du och din man Tomas driver den enda privata hälsocentralen i Västerbotten som inte ligger i Umeå eller Skellefteå. Ni har lämnat in ett remissvar där ni avstyrker Repaluu-utredningens förslag om att införa ett vinsttak.
NYHET Publicerad:

Vinsttak sätter stopp för nysatsningar

VÄLFÄRD Ett vinsttak sätter käppar i hjulet för Kavat Vårds framtid. Det konstaterar Helena Rådberg, vice vd Kavat Vård, efter att ha provat Svenskt Näringslivs räknesnurra. ”Första tanken var att det här kan inte vara möjligt. Vi får göra 0.87 procent i vinst. I princip ingenting”, säger hon.
NYHET Publicerad:

Effektivisering i välfärden bättre än vinstförbud

SAMHÄLLSEKONOMI Effektivisera den kommunala välfärdssektorn. Det kan spara 41,5 miljarder kronor fram till år 2020, enligt en ny rapport. Men arbetet måste påbörjas nu eftersom välfärdens problem är akuta och finansieringsglappet stort. ”Att regeringen samtidigt hotar med ett vinstförbud för välfärdsföretag är skrämmande och dumt”, sa chefsekonom Bettina Kashefi, i samband det att rapporten presenterades.
NYHET Publicerad:

Handelsprofessor anser vinsttak vara korkat

VÄLFÄRDEN Under ett seminarium levererades hård kritik mot regeringens planer på ett vinsttak för välfärdsföretagare. ”Som ekonom tycker jag att förslaget är så korkat att vi borde sluta diskutera det”, sade professor Per Strömberg. Inte heller den socialdemokratiska profilen Lars Stjernkvist tror på förslaget.
NYHET Publicerad:

Vinsttak stoppar litet vårdföretag från att växa

VÄLFÄRD Om Reepalus vinsttak blir verklighet skulle välfärdsföretagaren Erland Olsson behöva minska rörelseresultatet med 75 procent. Konsekvensen blir att byta bransch. ”Det går inte att ha tillväxtambitioner med Reepalus vinsttak”, säger han.
NYHET Publicerad:

Räkna ut hur Reepalus vinsttak slår

VÄLFÄRDEN Många välfärdsföretagare är osäkra på vad Ilmar Reepalus vinstförslag innebär i praktiken. För att skapa klarhet har Svenskt Näringsliv tagit fram en räknesnurra. ”Det är ganska skrämmande att se hur lite det blir över om Reepalu får bestämma”, säger Håkan Tenelius, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna.
NYHET Publicerad:

Forskare sågar vinsttak

RAPPORT Läckaget av skattemedel är försumbart och företagens vinster går inte ut över kvaliteten i välfärdstjänsterna. Det är två av slutsatserna i en ny rapport där konsekvenserna av ett så kallat vinsttak analyseras.
NYHET Publicerad:

Kritiken växer mot Reepalu-utredningen

VÅRD OCH OMSORG Bland företagsorganisationer och företagare väcker planerna på vinstbegränsningar för företag i välfärdssektorn ont blod. "Ställ höga krav på oss. Men förslag om vinsttak är ett allvarligt ingrepp i svenskt företagande och borde läggas i papperskorgen direkt", säger Academedias vd Marcus Strömberg.
NYHET Publicerad:

Reepaluutredning ett slag mot företagsamheten

VÅRD- OCH OMSORG "Ilmar Reepalus utredning föreslår allvarliga försämringar av den svenska välfärden. Om de genomförs skadas hundratusentals kunder, medarbetare och ägare i väl fungerande, seriösa företag." Det säger Svenskt Näringslivs vd Carola Lemne. 
NYHET Publicerad:

"Jag tänker på hur politiken kan drabba våra patienter"

VÄLFÄRD Läkaren Hans Boberg har med hälsocentralerna Nya Närvården tagit vården närmare patienterna på den jämtländska landsbygden. Men om Reepaluutredningens förslag om ett vinsttak för välfärdsföretag skulle gå igenom drabbas hans verksamheter hårt.
NYHET Publicerad:

Fel fokus i välfärdsdebatten

GÄSTKRÖNIKA "Under de senaste veckorna har många åsikter ventilerats i välfärdsdebatten. Diskussionen kring vinster i välfärden tycks engagera de flesta och många professionella ”åsiktsmaskiner” slänger sig med begrepp som de inte begriper", skriver Maria Mattsson Mähl, vd på utbildnings- och matchningsföretaget AlphaCE i en gästkrönika. Fokus borde istället vara på kvalitetsmått som personaltäthet, kundnöjdhet och effektivitet.
NYHET Publicerad:

”Privata alternativ kan rädda små kommuner”

VÄLFÄRD På Örnsköldsviks första trygghetsboende får äldre möjlighet till gemenskap. Kent Blomquist som startat boendet har svårt att förstå de som genom vinstförbud vill begränsa möjligheten för privata aktörer hjälpa till inom välfärden. "Om jag underhåller fastigheterna åt kommunen får jag tjäna pengar, men så fort jag vill ta hand om människor får det inte vara tal om vinst. Jag förstår det inte", säger han. 
NYHET Publicerad:

”En ideologisk attack mot det fria näringslivet”

VINSTER I VÄLFÄRDEN När väl vinstförbudet i välfärdssektorn införts, vilken bransch står sedan på tur? Det är just det som är den överhängande risken med de förslag som läckt ur den så kallade Välfärdsutredningen. Det skriver sju näringslivsorganisationer.
NYHET Publicerad:

Vinsttak stoppar expansion av mödravårdcentral

VÄLFÄRD Gravida kvinnor står i kö för att få bli patienter på Maja Robséns mödravårdscentral i Alby. Att möta kvinnor med utländsk bakgrund på deras eget språk och med förståelse för kulturskillnader har blivit en succé. Men regeringens hot om vinsttak kan sätta punkt för Maja Robséns drömmar om expansion.