Hårt slag mot kvinnors företagande

I den nu presenterade lagrådsremissen och promemorian om undantag framgår tydligt att företagens samlade rörelsemarginal kommer att uppgå till 0,3 %. Det är lite förenklat det som är kvar när alla löpande kostnader är betalda såsom löner, hyra, el och förbrukningsmateriel. Översatt till privatekonomi så skulle det innebära att om man får ut 20 000 kr efter skatt så har man 60 kr kvar varje månad när alla räkningar är betalda. Det är i princip omöjligt att långsiktigt driva verksamheten vidare under sådana förutsättningar.

Här i Uppsala Län har vi flera fina företag inom välfärden som har startats och som drivs av kvinnor. Till exempel Sinnligt barnmorskemottagning som drivs av Lotta Wiström, Anne-Li Andersson som driver Diamantens förskola och Mona Lindström som driver hemvårdsföretaget Grannvård i Bålsta.

Mona Lindström är bekymrad över vad som skulle hända om förslaget träder i kraft. Att gå med överskott är nödvändigt för att kunna bygga en buffert, för att kunna växa och stå stabilt även i motgång.

-Vi kommer aldrig att kompromissa på kvaliteten, så om det här förslaget går igenom vet jag inte om vi skulle kunna fortsätta bedriva verksamheten. Att använda operativt kapital för beräkning av tillåten vinst innebär i vår verksamhet nära ett vinstförbud.

Sedan Grannvård startades år 2011 har företaget visat på god kvalitet i flertalet brukarundersökningar. Det tror Mona Lindström kan förklaras genom att de har en platt organisation utan chefer, där alla jobbar i små självständiga team, med stor möjlighet att själva planera vården. De första åren gjorde dock företaget ekonomiska förluster och det är enbart under de senaste åren som verksamheten har genererat ett överskott.

-Vi har hittat ett sätt att bedriva verksamhet som är effektiv och samtidigt håller en hög kvalitet. Trots det fokuserar debatten på att vi gör vinst, något som är nödvändigt för att kunna bibehålla och utveckla samma goda standard.

Mona Lindström anser att man istället borde lägga ett större fokus på hur såväl privat- och offentlig verksamhet kan samverka och lära av varandra för att förbättra Sveriges vård och omsorg.

-Personligen tycker jag inte det är fel att generera vinst så länge man tillämpar schyssta villkor och ger en kvalitativ och bra omvårdnad, säger Mona Lindström avslutningsvis.

Svenskt Näringsliv kartlägger varje år företagsamheten i landet. Vi tittar på hur många det är som är engagerade som företagare – antingen som vd, delägare eller styrelseledamot. Nästan 11 % av alla företagsamma kvinnor finns inom välfärdssektorn – motsvarande siffra för män är 4,6 %. Vi ser också att välfärdssektorn är kvinnodominerad – mer än hälften av de företagsamma är kvinnor. För övriga näringslivet ligger andelen på drygt 30 %.

Det är dock tydligt att intresset för att vara verksam inom välfärdssektorn viker. Antalet personer som avslutar sina företagsengagemang ökar samtidigt som tillväxttakten har halverats. Människor med stort engagemang och idéer om hur vår välfärd kan förbättras skräms bort. Många företagsamma upplever ett tydligt budskap – de är inte önskvärda inom välfärdssektorn.

Vi har en bred samhällsdebatt om hur kvinnors deltagande i ekonomin ska öka. Samtidigt som regeringen engagerar sig i en lång rad kvinnofrågor, till exempel kvotering till styrelser i börsbolag, vill man nu i princip omöjliggöra för många kvinnor att driva företag i det yrke de utbildat sig för.

Den hetsjakt mot företagen i välfärden som nu pågår har redan fått tydliga effekter. Det är beklagligt att man verkar sakna insikt om hur viktiga dessa kvinnors företagande är för välfärdens utveckling – och hur viktigt företagandet är för kvinnors möjlighet att utvecklas.
Emelie Hägerström