Historisk bottennotering för Uppsala

Den 28 september släppte Svenskt Näringsliv sin årliga ranking över det lokala företagsklimatet. För tredje året i rad faller Uppsala på rankingen. Kommunen faller i nästan alla uppmätta parametrar och hamnar nu på en föga smickrande 247:e plats bland landets 290 kommuner – sämre har Uppsala aldrig tidigare rankats.

För att vända trenden är dialogen med företagen A och O. På de frågor som handlar om tjänstepersoners och politikers attityder till företag är Uppsala praktiskt taget sämst i hela landet. Det är oerhört viktigt att fortsätta utbilda medarbetare i kommunen i hur man bäst bemöter och ger information till företagen på ett effektivt och lättbegripligt sätt. Företagen upplever att de alltför ofta får obegripliga avslag eller pliktskyldigt korta svar när de exempelvis vänder sig till kommunen i ett tillståndsärende. Värt att påpeka är att serviceplikten gentemot medborgarna finns inskriven i lagen, och är en nödvändighet inte en möjlighet. På detta område finns stor förbättringspotential. Redan i rekryteringsförfarandet till handläggartjänster behöver betydligt större hänsyn tas till serviceförmåga och tjänstvillighet, de förmågorna måste sen också avspeglas i medarbetarnas löneutveckling.

Bristerna i kollektivtrafiken är ett irritationsmoment och en tillväxthämmare för kommunens företag, det syns tydligt i rankingen. Företag och anställda kan inte lita på tågen mellan Uppsala och Stockholm eftersom de kommer försent eller ställs in regelbundet, det skadar kommunens konkurrenskraft – för vem vill göra affärer med den som måste ställa in möten stup i kvarten, och vem vill pendla till en stad när man ständigt kommer försent eller inte kan komma alls? Det i sig påverkar möjligheten att få tag på relevant kompetens, något som också återspeglas i rankingen. Att fyrspåret blir verklighet är viktigt på lång sikt, men tågkaoset för pendlarna måste lösas här och nu.

Något som oroar är i hur hög grad Uppsalaföretagarna känner sig påverkade av brottsligheten. Att bekämpa brottslighet är förstås i första hand en uppgift för staten, men även kommunen måste se det som ett kärnuppdrag. Tjänstepersoner och politiker behöver föra en tät dialog med drabbade företag och med den lokala polisen för att sätta sig in i problembilden. Brottsligheten mot företagen måste tas på största allvar.

Uppsala upphandlar varor och tjänster för 5-6 miljarder kronor varje år. Det är betydande summor. Upphandling får en bottenranking. Företagen har bland annat synpunkter på att upphandlingar inte följs upp så att kommunen ser att man faktiskt får det man beställt och betalat för. Det är också si och så med avtalstroheten. Det händer alltför ofta att kommunen handlar av andra företag än de kommunen har avtal med.

Företagen i Uppsala upplever att konkurrensen från kommunen har ökat. Två exempel på det är den nya streamingstudion kommunen skapat och uthyrningen av exempelvis tält, bord, stolar och bildskärmar. En kommun behöver vara otroligt noggrann med vilka varor och tjänster man producerar. Menar man som kommun allvar med att man vill ha ett gott företagsklimat ska man lägga ut allt man kan på det privata näringslivet.

Uppsala har misslyckats med att vända företagsklimatet till det bättre, trots fagra löften. Som Sveriges fjärde största stad med ett universitet i världsklass och närhet till Stockholm har Uppsala alla möjligheter att bli en verkligt attraktiv stad för företagande – men den beslutsamhet och den målmedvetenhet som krävs för att nå dit saknas.

När företag inte kan verka och växa som de önskar och behöver försvinner jobb och skatteintäkter. Det drabbar oss alla. Det behövs ett tydligt ledarskap för ett förbättrat företagsklimat i Uppsala. Kan vi räkna med det framöver?