Kortare arbetstid – vem betalar notan?
Krav på kortare arbetstid växer i debatten, men verkligheten är mer komplex än vad som ofta framställs. Under ett seminarium lyfte Svenskt Näringsliv risker, kostnader och varför frågan bör hanteras av parterna, inte politiken.
Frågan om kortare arbetstid är hetare än på länge. Men bakom kraven på en lagstadgad arbetstidsförkortning finns en betydligt mer komplex verklighet. Det blev tydligt under ett seminarium arrangerat av Svenskt Näringsliv.
– Det här är en stor och bred fråga där det är lätt att förenkla, men betydligt svårare att hitta lösningar som fungerar i praktiken, säger Carina Lindfelt, chef för arbetsmarknadsfrågor.
Arbetstiden redan anpassad i praktiken
Utgångspunkten i debatten är ofta den lagstadgade 40-timmarsveckan. Men enligt Lindfelt ger den en missvisande bild av hur mycket svenskar faktiskt arbetar.
– Tittar man på årsarbetstid, där även semester, föräldraledighet och frånvaro räknas in, ligger Sverige redan i den lägre delen internationellt, säger hon.
Samtidigt framhåller hon att arbetstiden i praktiken redan är föremål för omfattande flexibilitet genom kollektivavtal. I Sverige finns omkring 650 avtal, varav cirka 450 inom Svenskt Näringslivs område.
– I princip alla kollektivavtal innehåller någon form av arbetstidsförkortning. Men de ser olika ut, eftersom verksamheternas behov ser olika ut, säger hon.
Nej till centrala förhandlingar
Att LO vill se centrala förhandlingar om arbetstiden möter motstånd från arbetsgivarsidan.
– Arbetstid och lön hänger nära ihop. Det är frågor som ska hanteras i avtalsrörelserna på branschnivå, inte centralt, säger Lindfelt.
Hon får medhåll från tjänstemannasidan, som föredrar att fortsätta förhandla fram lösningar inom ramen för befintliga avtal.
– Där finns redan fungerande modeller, till exempel arbetstidskonton där individen själv kan välja mellan ledighet, lön eller pension.
Risker för kostnader och kompetensbrist
Ett återkommande argument i debatten är att kortare arbetstid skulle förbättra hälsan. Men enligt Lindfelt är sambanden långt ifrån självklara.
– Sjukskrivningar påverkas av många faktorer. Att bara minska arbetstiden löser inte grundproblemen, säger hon.
Samtidigt pekar hon på betydande ekonomiska konsekvenser. En arbetstidsförkortning utan lönesänkning motsvarar i praktiken en löneökning på omkring 10–12 procent.
– Det är en väldigt kostsam reform, både för företag och för samhället i stort, säger hon.
Dessutom riskerar en kortare arbetstid att förvärra den redan ansträngda kompetensförsörjningen, inte minst i välfärden.
Politisk stridsfråga inför valet
Frågan väntas bli en del av valrörelsen, där främst Miljöpartiet och Vänsterpartiet driver kravet på kortare arbetstid.
Men Lindfelt varnar för att politiska ingrepp kan få långtgående konsekvenser.
– Det finns en risk att man underminerar den svenska modellen om politiken går in och detaljstyr sådana här frågor, säger hon.
Samtidigt ser hon ett växande tryck även från EU-nivå.
– Frågan drivs hårt i Bryssel. Det är något vi behöver vara uppmärksamma på framåt.
Företagens verklighet avgör
Enligt Lindfelt finns ingen enkel lösning som fungerar för alla.
– I vissa verksamheter kan kortare arbetstid fungera. I andra gör det inte det. Det beror helt på förutsättningarna, säger hon.
Hennes uppmaning till företagare är tydlig:
– Berätta vad det här skulle innebära i er verksamhet. Vi behöver fler konkreta exempel i debatten.
Seminariet leddes av Anna-Lena Holmström, som betonade vikten av att lyfta frågan ur ett företagarperspektiv.
– Det är avgörande att förstå konsekvenserna i verkligheten, inte bara i teorin.
