Vi har slutat prata med varandra i Sverige. Finns det en möjlighet att skriva istället för att prata väljer vi det alternativet. Och ofta är det ett utmärkt alternativ. Det är kort och kärnfullt. Det är tidseffektivt och kommunikationen sker när det passar både sändare och mottagare. Men, när vi skriver ökar risken för missförstånd. Ibland gör det inte så mycket, ibland får det förödande konsekvenser.
I mitt jobb som regionchef för Svenskt Näringsliv har jag sett många exempel på hur fel det kan bli och hur fort den skriftliga kommunikationen kan spåra ur mellan företagare och tjänstepersoner. Frustrationen, ilskan och paniken växer hos företagaren för varje skriftväxling. Det är mycket som står på spel om beslut drar ut på tiden och inte går företagarens väg. Tjänstepersonen upplevs, i det här läget, av företagaren som en illvillig, överbyråkratisk stoppkloss som i det närmaste njuter av att vara omöjlig att ha och göra med. Min gissning är att tjänstepersonens tankar om företagaren inte heller är alltför soliga.
Våra myndigheter är inte världsmästare på att vara serviceinriktade och pedagogiska, med ett undantag, Skatteverket. De flesta av oss har nog glömt hur illa det var att ha kontakt med Skatteverket en gång i tiden. Det är lika overkligt som sant att en chef på 80-talet ställde ut en fin grill i myndighetskorridoren med löfte om att den som lyckades upptaxera medborgarna mest, skulle få ta med sig grillen hem som belöning. Idag anstränger sig Skatteverket för att underlätta för skattebetalare att göra rätt från början, med en hög grad av pedagogik och genom att vara lättillgängliga på, just det, telefon. Skatteverkets förändring kom sannerligen inte över en natt, men den kom för att man insett några viktiga saker.
Den myndighet som en företagare i första hand har kontakt med är den egna kommunen. Svenskt Näringsliv mäter en gång om året hur kommunerna upplevs av sina företag. Låt mig säga att det kan bli mycket bättre. Framförallt handlar det om bristande kommunikation. Det skrivs för mycket och det pratas för lite. De ord som används är överdrivet krångliga och pedagogiken lämnar i övrigt att önska. Som företagare kan du inte den kommunala organisationen. Som företagare kan du inte den lagstiftning som tjänstepersonen är expert på. Som företagare har du en dröm du vill förverkliga. Kommunikation är som svårast att få till när vi inte känner varandra. Att lära känna någon via korta mail är svårt. Min uppmaning till dig som tjänsteperson är, lyft luren, och grillen blir din!