“Vi måste bli bättre på att kommunicera det vi gör”

Vilka tror du är de största utmaningarna för Tierp att bli en attraktiv kommun att starta och driva företag i?

– För det första ska vi fortsätta jobba med det som vi gör och den strategi vi har. Men sen tror jag att vi måste bli bättre på att kommunicera ut vad vi gör och att se till att de resurser som vi i kommunen har räcker till. Utöver det har vi en bra dialog med företagen men den kan bli bättre. Den enskilt största utmaningen är nog kompetensförsörjningen.

Vad tror du man rent konkret måste göra på den fronten?

– Mer av det vi redan gör. Samverkan mellan företag och kommun när det gäller utbildning. En sak vi kan göra är att låta ungdomar redan i grundskolan få information och kanske testa på vad det innebär att jobba i exempelvis en industri. Dialogerna som vi har mellan kommun och näringsliv är jätteviktiga för att förstå vad vi kan göra tillsammans. Både kortsiktigt och långsiktigt.

Ett återkommande problem som våra medlemsföretag i Uppsala identifierar är att man i samband med exempelvis tillståndsprocesser inte bemöts med en serviceinriktad attityd från kommuntjänstemän. Hur jobbar ni med de frågorna?

– Vi jobbar aktivt med de här frågorna i Tierp och har kommit långt. Det kan handla om vilka ord man använder när man pratar med företag och hur man kommunicerar. Det är ett extremt prioriterat område för mig. Min uppfattning är att externa aktörer som är vana med jobba inom många kommuner och har rutiner för att lägga resurser tidigt på förberedande handlingar tycker vi sköter dessa frågor bra, att man får snabba svar på frågor och så vidare, medan det lokala näringslivet inte är lika imponerade i vissa fall. Där behöver vi lägga mer vikt och kanske hitta andra sätt att kommunicera som är lättare. Något vi exempelvis har gjort är att ta fram en bygglovsbroschyr som riktar sig mot aktörer som inte är vana vid att söka bygglov och som stöd i dessa frågor. Nästan alltid åker vi också ut till företagen som inlett bygglovsprocesser för att underlätta och berätta vad de kan tänka på.

Vad tror du att man har försummat att göra tidigare när det kommer till bemötandefrågor i tillståndsproceesser och så vidare?

– Vi som kommun har inte haft tillräckliga resurser i förhållande till den ökade mängden ärenden och för att gå snabbt fram med digitala lösningar. Det är något som är på plats och på väg nu och som effektiviserat vår kommunikation.

Hur har ni som kommun jobbat med frågor som berör brottslighet som riktas mot företagare?

– Vi jobbar mycket med det när det kommer till att ta fram detaljplaner och analyserar hur olika lösningar kan komma att påverka möjligheten och viljan att begå brott. Det handlar om hur man planerar trafik med gång- och cykelbanor och belysningar samt hur man planerar förtätningar av områden på ett smidigt sätt utifrån brottsförebyggande synpunkt. Vi har också folk på näringslivenheten aktiviteter ibland där vi som träffar ungdomar sena kvällar för att fråga de gör och vad de behöver. Vi har också skapat utrymmen dialoger och samverkan där vi stöttar organisationer att jobba med ungdomar så att de använder sin energi på helger till att göra något bra istället för att de inte har någonting att göra.