Drygt fyra av tio företag i Värmland har utsatts för brott det senaste året

Brottsligheten har kommit att bli ett av de största hoten mot näringslivet i Sverige. Totalt beräknas kostnaderna uppgå till nästan 100 miljarder kronor enligt en nyligen publicerad rapport från Svenskt Näringsliv. Det handlar exempelvis om stölder och skadegörelse, ökade kostnader för säkerhet och intäktsbortfall i samband med att företag drabbas. 

Drygt 4 av 10 drabbas av brott 

Under det senaste året uppger 47 procent av företagen i Värmland att de utsatts för brott, varav många upprepade gånger. Det är visserligen en något lägre siffra i jämförelse med övriga landet, men ändå alldeles för hög. Branscherna där flest företag drabbas av brott är bygg, handel och transport. Konsekvenserna av brottsligheten är att företag, till följd av oro eller utsatthet för brott, fått avstå investeringar eller i värsta fall får lägga ned hela eller delar av verksamheten. 

De vanligaste brotten 

Den vanligaste typen av brottslighet som drabbar svenska företag är de så kallade mängdbrotten. Hit hör stölder, inbrott och skadegörelse, som står för de största kostnaderna. Men givetvis även bedrägeribrott. Undersökningen visar också att hela 52 procent av de brottsutsatta företagen missnöjda med polisens förmåga att utreda och klara upp de brott de utsatts för, vilket är en ökning jämfört med tidigare undersökningar.

-  Mängdbrotten kan tyckas vara mindre allvarliga än annan brottslighet, men de påverkar företagare och medarbetare negativt i vardagen och leder till att det blir svårare att driva verksamhet, menar Anna Hedberg, regionchef Svenskt Näringsliv Värmland.  

Företagen slutar anmäla

En konsekvens av detta är att fler än hälften av de som uppgett att de drabbats av brott, inte väljer att anmäla.

-  Företagare vittnar ofta om att anmälningar om brott läggs ned utan utredning och att det ibland ”känns meningslöst” att anmäla brott. Det är en rejäl varningsklocka att brotten mot näringslivet måste tas på allvar, säger Anna Hedberg.

- Det finns många utmaningar. Polistätheten och närvaron måste stärkas. Fler brott behöver utredas och samverkan med näringslivet behöver förbättras samtidigt som det måste bli enklare med brottsanmälan och att komma i kontakt med polisen, avslutar Anna Hedberg. 

Svenskt Näringslivs förslag på åtgärder

Regeringen och riksdagens ansvar:

• Satsa på fler poliser för att möjliggöra stärkt lokal polisnärvaro och bättre brottsuppklaring.
  Förbättra förutsättningarna för polisen, kommuner och näringslivet att dela information för brottsprevention.
• Ge Brottsförebyggande rådet (BRÅ) i uppdrag att kartlägga och utreda omfattningen samt konsekvenserna av brott mot företag.
• Ge Brottsförebyggande rådet (BRÅ) i uppdrag att genomföra en trygghetsundersökning bland företagare (FTU).
• Skärp straffen när någon vid ett och samma tillfälle döms för flera brott, för att komma åt mängdbrotten och stärka förtroendet för rättsväsendet.
• Skärp straffen för bedrägeribrott som begås av personer med koppling till kriminella nätverk, likt man redan har gjort för till exempel olaga hot, rån och utpressning.
• Begränsa möjligheten att endast utreda vissa brott under en förundersökning, så att fler brott utreds och fler gärningspersoner därmed ställs till svar för sina brott och kan utkrävas på skadestånd.
• Ge Brottsförebyggande rådet (BRÅ) i uppdrag att revidera och komplettera brottsstatistiken med brottskoder som visar brott mot företagare och näringsliv.

Polismyndighetens ansvar:

• Rekrytera specialkompetens och använd ny digital teknik, exempelvis AI och automatiserade analyser, för att skapa bättre förutsättningar för ett mer effektivt utredningsarbete och snabbare lagföring.
• Utred fler brott så att den misstänkte ställs till ansvar och möjligheten att utkräva skadestånd ökar.
• Utveckla samverkan med näringslivet för att ge ökad trygghet bland företagare.
  Inkludera insatser och aktiviteter riktade mot näringslivet i medborgarlöftena för det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet.
• Stärk polisnärvaron lokalt för att förebygga brott och öka tryggheten.
  Etablera och stärk samverkan mellan Nationella cybersäkerhetscentret (NCS) och näringslivet. NCS ska bland annat samla och utföra informationsinsatser till näringslivet samt regelbundet delge näringslivet skriftliga lägesbilder avseende cyberhot och IT-incidenter.
• Tillsätt en ansvarsfunktion inom polisen på nationell och regional nivå, med fokus på brott mot företag.
• Underlätta för företag att komma i kontakt med polisen och anmäla brott digitalt via en särskild sida för företag på polisens hemsida, så som det fungerar i till exempel Danmark. Ge möjlighet att bifoga bilder och videomaterial.

Kommunernas ansvar:

• Genomför undersökningar om de lokala företagens utsatthet för brott och deras upplevda otrygghet. Involvera företagarna i framtagandet av åtgärdsplan och i det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet.
• Inrätta ett brottsförebyggande råd lokalt och bjud in näringslivet att delta.
  Ingå skriftliga överenskommelser med näringslivet om samverkan för att öka tryggheten i kommunen.
• Inkludera åtgärder mot brottslighet och otrygghet i kommunens näringslivsstrategi och handlingsplaner.