Stor skillnad mellan kommunerna i Värmland

NYHET Publicerad

NNR Skillnaderna mellan avgifterna för - och nivån på - kommunernas service till företagarna är stor i Värmland. Det visar Näringslivets Regelnämnds, NNR, stora granskning av regeltillämpningen i kommunerna där sex områden av särskild vikt för företagen kartläggs.

August Liljeqvist Näringslivets Regelnämnd

De sex rapporterna om regeltillämpning handlar om företagslotsar, upphandling, serveringstillstånd, bygglov, miljöfarlig verksamhet och livsmedelskontroll.

Ansatsen hos kommunerna är för det mesta god, påpekar August Liljeqvist, sakkunnig, Näringslivets Regelnämnd, NNR under sitt besök i Karlstad. Exempelvis är det en majoritet av landets kommuner som har inrättat en företagslots som ska hjälpa företagen att hitta rätt när det kommer till tillstånd, och andra regelverk.

Däremot är det bara 21 procent som erbjuder företagen att följa någon av ärendetyperna på nätet och bara en procent av kommunerna har gjort det möjligt att följa alla sina ärenden på samma vis. Bara i 100 kommuner har företagslotsarna mandat att ge en något högre grad av service till företagen.

- Att så många kommuner har inrättat företagslotsar visar att man vill väl och har en ansats att förbättra klimatet för de lokala företagarna. Men ofta stannar det tyvärr just vid en ansats. Att inte fler kommuner erbjuder möjligheten att följa sina ärenden på nätet är svårförståeligt. Dagens teknik erbjuder alla möjligheter att underlätta inte bara för företagen, utan också för kommunens handläggare, säger August Liljeqvist.

Men det är stor skillnad i både handläggningstider och avgifter mellan kommunerna i Värmland. Ett enkelt bygglovsärende kan ta allt mellan en och åtta veckor att hantera, visar NNRs kartläggning.  Det skiljer hela 69 000 kronor i ansökningskostnader mellan den billigaste och dyraste kommunen i Värmland.

- Skillnaderna är svårmotiverade och det finns all anledning för kommunerna att titta på hur avgifterna kan skilja sig så mycket. Avgifterna ska motsvara arbetsinsatsen och det är svårt att se att de verkligen gör det i det här fallet, säger August Liljeqvist.

Samma sak gäller om du driver restaurang eller livsmedelsbutik i Värmland. NNRs rapporter visar att tillståndsprövningen av ett utskänkningstillstånd tar mellan en och åtta veckor beroende på vilken kommun du söker i, och avgiften för en livsmedelskontroll varierar mellan 5 310 och 28 000 kronor. En kontroll som beräknas ta allt mellan en och åtta timmar – trots att det skulle bedömas var likvärdigt.

Positivt är dock att många av kommunerna har minskat sina handläggningstider sedan den förra undersökningen genomfördes. Kommunerna Eda och Grums är exempel på kommuner i länet som har sänkt sina handläggningstider.

Många kommuner sätter också upp garantitider för olika tillståndsprövningar, men ofta överstiger de med råge de genomsnittliga handläggningstiderna och blir därför meningslösa både för företagare och för kommunen. Dessutom är det bara 16 procent av landets kommuner som utlovar någon form av kompensation om de utlovade handläggningstiderna överskrids – och då är de ofta obetydliga. I Värmland är det bara Hammarö och Karlstad som utlovar någon form av kompensation. På Hammarö återbetalar man tillståndsavgiften och i Karlstad gör man ett avdrag på avgiften.

En del har också blivit dyrare sedan sist. 79 procent av kommunerna i landet har till exempel höjt sina tillsynsavgifter för miljöfarlig verksamhet, i länet som mest med 6 880 kr. Nivåer som ligger långt över såväl konsumentprisindex som löneökningar under samma tid.

Ofta saknas en tydlig koppling till kommunernas motprestation i miljötillsynen. Avgifter tas ut oavsett om tillsyn genomförs eller ej – bara 10 procent av kommunerna i landet återbetalar tillsynsavgifter om ingen miljötillsyn genomförs. Det är en liten förbättring jämfört med förra undersökningen, men fortfarande en alldeles för låg siffra. I Värmland gör ingen kommun detta. Både avgifter för miljötillsyn och avgifter för livsmedelskontroll bör i högre utsträckning tas ut i samband med tillsynen/kontrollen eller vid genomgång av företagens dokumentation, säger August Liljeqvist.

De flesta kommuner prioriterar kontroll av brister högst vid ett tillsynsbesök, samtidigt som det finns en hel del kommuner som fokuserar på dialog och rådgivning till företagarna.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

SME-företag är framtidens innovations- och konkurrenskraft

JOBBSKAPARNA. 99,9 procent av alla svenska företag har mindre än 250 anställda och klassificeras därför som små- och medelstora (SME) företag. Tillsammans utgör dessa inte endast en stor arbetsgivare, utan har även pekats ut av både EU-kommissionen och Europaparlamentet som framtidens tillväxtmöjlighet. Det är också av denna anledning som projektet Tillväxtmotor från Värmland fått ett så pass starkt genomslag.
NYHET Publicerad:

Tidigare samverkan om kompetensförsörjningen

JOBBSKAPARNA. Sedan Lena Jonsson beslutade sig för att starta företaget WermKon har utvecklingen varit snabb. Idag har man 20 anställda och planerna på expansion är stora. Men om det finns ett hinder som står i vägen för företagets expansion är det kompetensförsörjningen och Lena menar att företagare behöver bli mer aktiva. ”Vårt mål är att om tio år vara fem gånger större än vad vi är idag”, förklarar Lena.
NYHET Publicerad:

Dystra siffror för Värmland gällande patentskydd

IMMATERIALRÄTT. Innovativa, uppfinningsrika och kreativa företag är avgörande för att Värmlands län och Sverige ska utvecklas. När Patent- och registreringsverket nyligen presenterade sin statistik för 2017, var det en oroande utveckling för Värmlands län.
NYHET Publicerad:

En lyckad praktik är viktigt för både elev och arbetsgivare

SKOLA UTBILDNING. Sveriges riksdag har lagstiftat om obligatorisk praktik för svenska högstadieelever (prao). Svenskt Näringsliv har länge lyft prao som ett bra exempel där elever får en chans att både lära sig yrkeskunskaper och vad det innebär att ha ett arbete. Studie- och yrkesvägledaren i Årjängs kommun kan konstatera att alla eleverna i kommunens högstadieskola får en chans till prao. Precis som både politik och näringsliv efterfrågar.
NYHET Publicerad:

Kan företagarna få stabilitet av politiken?

VALET. ”Okej, men nu då?” är kommentaren som varit på mångas läppar sedan valnatten. Flera partiledare kände där och då ett behov av att utropa sig till segrare. Men än idag står Sverige utan en stabil regering och det saknas tydliga vinnare i flera kommuner. Svenskt Näringsliv i Värmland bjöd in till lunch och eftervalsanalys för att försöka ta reda på vad vi kan vänta oss.
NYHET Publicerad:

Bra attityd och service viktigt för ett bra företagsklimat i Storfors

FÖRETAGSKLIMAT. Storfors är en av Värmlands mindre kommuner med ett befolkningsantal på runt 4000. Detta hindrar dock inte kommunen från att satsa stort och 2020 är målet att placera sig på plats 50 i Svenskt Näringslivs ranking av det svenska företagsklimatet. Fortsätter man på den inslagna vägen är detta fullt möjligt.
NYHET Publicerad:

Kick-off för blivande entreprenörer

UNG FÖRETAGSAMHET Den fjärde oktober var det dags för kick-off för Ung Företagsamhet (UF) Värmland. Ungdomar från hela regionen samlades för att träffas, inspireras och motiveras inför ett nytt läsår där de ska driva UF-företag. Bland annat fanns ett livs levande bevis på vad ett UF-företag kan leda till i form av Locker Room Talk för att motivera de nya företagarna.
NYHET Publicerad:

Viljan att möta företagarna i deras vardag och lyfta deras verklighet

SVENSKT NÄRINGSLIV. Anna Hedberg har tjugo år bakom sig inom organisationen Företagarna. Nu är hon nyanställd hos Svenskt Näringsliv och utgår ifrån regionkontoret i Karlstad. Hon vill i sin nya tjänst ta med sig sina erfarenheter och utifrån detta bygga en stabil grund för att göra företagarnas röst hörd.
NYHET Publicerad:

Torsby är årets klättrare

LOKALT FÖRETAGSKLIMAT Efter en avancering med hela 49 platser kammade Torsby hem titeln ”årets klättrare” i Värmland när Svenskt Näringsliv presenterade årets ranking av det svenska företagsklimatet. Eva Larsson, tf näringslivschef tror att årets starka utveckling kan relateras till arbetet med ett gemensamt centrumprojekt och nya plattformar för samarbete.
NYHET Publicerad:

Tryggheten sitter i kompetens och konkurrenskraft

LAGEN OM ANSTÄLLNINGSSKYDD. En reformering av LAS skulle vara den enskilt viktigaste reformen för produktivitetsutvecklingen i Sverige. Det menar Fredrik Berghel på företaget Inission AB.
NYHET Publicerad:

Tight i toppen om Värmlands bästa företagsklimat

FÖRETAGSKLIMAT. Sunne kommun är åter i topp och har det bäst företagsklimatet i Värmland, enligt företagen, tätt följt av Grums och Munkfors kommuner. Säffle kommun går från klarhet till klarhet och återfinns nu på en fjärde plats bland de värmländska kommunerna och flåsar topptrion i nacken. Det framgår när Svenskt Näringsliv i dag släpper sin ranking av det lokala företagsklimatet.
NYHET Publicerad:

Företagsklimatet i Värmland måste bli bättre

FÖRETAGSKLIMAT. Skogsbruk och pappersmassa har haft en historiskt central ställning och fortsätter att utgöra en viktig kompentent i det värmländska näringslivet. Under de senaste åren har Värmland också utgjort hem åt höga toppar men också oroväckande djupa dalar vad beträffar företagsklimatet. Inför 2018 års rankingsläpp den 2 oktober, har vi gjort en summering över kommuner i Värmland som sticker ut i sin utveckling.
NYHET Publicerad:

Nyfiken entreprenör ger bygden liv

JOBBSKAPARNA. För vem som helst vore driften av en ICA butik placerad på glesbygden mer än nog. Men inte för Rikard Ohlin. Förutom den populära ICA-butiken driver han under samma tak tillsammans med sin fru Sinikka även café- och restaurang, Silleruds alldeles egna hotell, catering samt erbjuder kunder från när och fjärran butiksbakad pizza. Inte undra på att personalstyrkan mer än fördubblas under sommarmånaderna!
NYHET Publicerad:

Sverige i välståndsligan

VÄLSTÅND Välståndsligan mäter OECD-ländernas köpkraftsjusterade BNP per capita och är ett ungefärligt mått på ett lands levnadsstandard. I början av 1970-talet låg Sverige på en fjärdeplats. Därefter halkade vi ner i listan och nådde en bottennivå under nittiotalskrisen. Idag ligger vi på en tolfteplats.
NYHET Publicerad:

Sverige och Värmland behöver en företagsvänlig politik

VALKRÖNIKA Sommaren lider mot sitt slut, de flesta har börjat jobba igen, skolorna har börjat och vi står inför val till kommun, landsting och riksdag.
NYHET Publicerad:

VALET 2018: reformera Lagen om anställningsskydd (LAS)

VALET 2018. Svenska företag har levt med Lagen om anställningsskydd, LAS, sedan 1974. Många företagare vittnar om att lagstiftningen försvårar kompetensförsörjning, skapar tillväxthinder, inlåsningseffekter, tudelning och i värsta fall tvingar företag i konkurs är dessvärre många.
NYHET Publicerad:

Samarbeta för stärkt entreprenörskap i skolan

VÄRMLAND. Åsa Johansson, Socialdemokraterna är idag kommunalråd i Hagfors samt distriktsordförande för sitt parti. Hon är också en av partiets ledande kandidater till den nya regionen som bildas efter årsskiftet. I regionen hoppas hon kunna arbeta för att utveckla det värmländska företagsklimatet.
NYHET Publicerad:

Underlätta generationsväxlingen i Värmland

VALET 2018. Trygghetssystemen måste anpassas bättre till företagarna, den svenska modellen är värd att utvecklas och politiken måste bistå vid generationsväxlingar inom företagen. Det anser Kenneth Johansson, socialdemokratisk riksdagskandidat.
NYHET Publicerad:

VALET 2018: Sänkt skatt på arbete

VALET 2018. Sverige har en av världens högsta skatter på arbete, vilket gör det svårare att växa och konkurrera i internationella sammanhang. För att kunna utvecklas och skapa ökad välfärd behöver företagen en lättare tillvaro att verka i.
NYHET Publicerad:

Förlegat regelverk och kommunal prispress ohälsosamt för bransch på uppgång

REGELKRÅNGEL. För Johanna Fransson, VD för det värmländska campingföretaget Sommarvik AB, är det en självklarhet att det familjeföretag hon själv är en del av ska bidra till att göra de omkringliggande samhällen levande. Men det finns problematik som verkar hämmande för både campingbranschen och näringslivet som helhet. ”Vi har fantastiska möjligheter att utvecklas och växa mycket mer, både som destinationer och som orter, men för att detta ska lyckas måste beslutsfattarna se oss som en resurs.”