Stor skillnad mellan kommunerna i Värmland

NYHET Publicerad

NNR Skillnaderna mellan avgifterna för - och nivån på - kommunernas service till företagarna är stor i Värmland. Det visar Näringslivets Regelnämnds, NNR, stora granskning av regeltillämpningen i kommunerna där sex områden av särskild vikt för företagen kartläggs.

August Liljeqvist Näringslivets Regelnämnd

De sex rapporterna om regeltillämpning handlar om företagslotsar, upphandling, serveringstillstånd, bygglov, miljöfarlig verksamhet och livsmedelskontroll.

Ansatsen hos kommunerna är för det mesta god, påpekar August Liljeqvist, sakkunnig, Näringslivets Regelnämnd, NNR under sitt besök i Karlstad. Exempelvis är det en majoritet av landets kommuner som har inrättat en företagslots som ska hjälpa företagen att hitta rätt när det kommer till tillstånd, och andra regelverk.

Däremot är det bara 21 procent som erbjuder företagen att följa någon av ärendetyperna på nätet och bara en procent av kommunerna har gjort det möjligt att följa alla sina ärenden på samma vis. Bara i 100 kommuner har företagslotsarna mandat att ge en något högre grad av service till företagen.

- Att så många kommuner har inrättat företagslotsar visar att man vill väl och har en ansats att förbättra klimatet för de lokala företagarna. Men ofta stannar det tyvärr just vid en ansats. Att inte fler kommuner erbjuder möjligheten att följa sina ärenden på nätet är svårförståeligt. Dagens teknik erbjuder alla möjligheter att underlätta inte bara för företagen, utan också för kommunens handläggare, säger August Liljeqvist.

Men det är stor skillnad i både handläggningstider och avgifter mellan kommunerna i Värmland. Ett enkelt bygglovsärende kan ta allt mellan en och åtta veckor att hantera, visar NNRs kartläggning.  Det skiljer hela 69 000 kronor i ansökningskostnader mellan den billigaste och dyraste kommunen i Värmland.

- Skillnaderna är svårmotiverade och det finns all anledning för kommunerna att titta på hur avgifterna kan skilja sig så mycket. Avgifterna ska motsvara arbetsinsatsen och det är svårt att se att de verkligen gör det i det här fallet, säger August Liljeqvist.

Samma sak gäller om du driver restaurang eller livsmedelsbutik i Värmland. NNRs rapporter visar att tillståndsprövningen av ett utskänkningstillstånd tar mellan en och åtta veckor beroende på vilken kommun du söker i, och avgiften för en livsmedelskontroll varierar mellan 5 310 och 28 000 kronor. En kontroll som beräknas ta allt mellan en och åtta timmar – trots att det skulle bedömas var likvärdigt.

Positivt är dock att många av kommunerna har minskat sina handläggningstider sedan den förra undersökningen genomfördes. Kommunerna Eda och Grums är exempel på kommuner i länet som har sänkt sina handläggningstider.

Många kommuner sätter också upp garantitider för olika tillståndsprövningar, men ofta överstiger de med råge de genomsnittliga handläggningstiderna och blir därför meningslösa både för företagare och för kommunen. Dessutom är det bara 16 procent av landets kommuner som utlovar någon form av kompensation om de utlovade handläggningstiderna överskrids – och då är de ofta obetydliga. I Värmland är det bara Hammarö och Karlstad som utlovar någon form av kompensation. På Hammarö återbetalar man tillståndsavgiften och i Karlstad gör man ett avdrag på avgiften.

En del har också blivit dyrare sedan sist. 79 procent av kommunerna i landet har till exempel höjt sina tillsynsavgifter för miljöfarlig verksamhet, i länet som mest med 6 880 kr. Nivåer som ligger långt över såväl konsumentprisindex som löneökningar under samma tid.

Ofta saknas en tydlig koppling till kommunernas motprestation i miljötillsynen. Avgifter tas ut oavsett om tillsyn genomförs eller ej – bara 10 procent av kommunerna i landet återbetalar tillsynsavgifter om ingen miljötillsyn genomförs. Det är en liten förbättring jämfört med förra undersökningen, men fortfarande en alldeles för låg siffra. I Värmland gör ingen kommun detta. Både avgifter för miljötillsyn och avgifter för livsmedelskontroll bör i högre utsträckning tas ut i samband med tillsynen/kontrollen eller vid genomgång av företagens dokumentation, säger August Liljeqvist.

De flesta kommuner prioriterar kontroll av brister högst vid ett tillsynsbesök, samtidigt som det finns en hel del kommuner som fokuserar på dialog och rådgivning till företagarna.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Forshagas näringslivsutvecklare: ”vi måste visa att vi är på tå”

FÖRETAGSKLIMAT Service, dialog och nulägesanalys är tre viktiga ledord för Forshaga kommun i arbetet om att förbättra det lokala företagsklimatet. Under Svenskt Näringslivs Inspirationsdag berättar Linda-Marie Fors, näringslivsutvecklare, vad kommunens fokuserar på under 2019.
NYHET Publicerad:

Näringslivschefen: ”finns inte i min värld att vi ska luta oss tillbaka”

FÖRETAGSKLIMAT. Det blev en tredje plats i Värmland för Munkfors kommun på 2018 års ranking av företagsklimatet. Svenskt Näringsliv har träffat turism- och näringslivschefen, Birgitta Svensson, för att höra vad kommunen fokuserar på under året i arbetet för ett bättre företagsklimat.
NYHET Publicerad:

Affärer med offentlig sektor en stor möjlighet

UPPHANDLING. Drygt 40-talet företagare hade slutit upp vid tisdagens företagarlunch för att lyssna på och ställa frågor till Birgitta Laurent, Svenskt Näringslivs upphandlingsexpert. Lunchen arrangerades av Svenskt Näringsliv i samverkan med Arvika kommun.
NYHET Publicerad:

Kommunalrådet: "Karlstads kommun ska inte vara en bromskloss"

FÖRETAGSKLIMAT Alexander Torin tog steget in i Moderaterna år 2010 och har sedan valet 2018 varit kommunalråd för Moderaterna i Karlstad. ”Det är genom välmående företag som man kan förbättra servicen och levnadsstandarden för alla kommuninvånare därför är det viktigt att kommunen inte blir en bromskloss”, säger Alexander.
NYHET Publicerad:

Nya medarbetare viktiga i expansiv fas

JOBBSKAPARNA Ninetech är ett värmländskt företag som sedan starten 1993 har haft sitt säte i Karlstad. Företaget, som har en nordisk kundkrets, är mitt i en stark expansionsfas och möjligheten att hitta nya medarbetare är därför extra viktig. Särskilt betydelsefullt i arbetet med att hitta rätt kompetens är samverkan med det offentliga, däribland Karlstads universitet.
NYHET Publicerad:

Gymnasieavhopp är kostsamma både för elev och samhälle

UTBILDNING Nedslående statistik från SCB visar att så många som var tredje elev inte avslutar sin gymnasieutbildning. Något som riskerar att resultera i ökade samhällskostnader och begränsade valmöjligheter för individen. I Karlstad arbetar man aktivt med att öka elevernas kunskap inför gymnasievalet så att det från första början ska kännas rätt.
NYHET Publicerad:

Kortlek och UF gav ögonöppnare

UNG FÖRETAGSAMHET. Mattias Lundgren beskriver sig som skapligt orädd, driven och nyfiken och tillsammans med Sebastian Östh äger han bland annat Spektra Finans & Försäkring. Mattias är UF-alumni och om det var något han tog med sig från tiden i UF var det detta: företagande kan fungera som ett eget karriäsval!
NYHET Publicerad:

NTI Gymnasiet i Karlstad vill locka fler tjejer till teknikbranschen

TEKNIK Idag bjuder NTI Gymnasiet i Karlstad in till TECH GIRLS – ett evenemang för att stärka och uppmuntra tjejers intresse för teknik. Under dagen får tjejer i årskurs 8 och 9 delta i workshops som leds av skolans elever.
NYHET Publicerad:

Allt starkare företagsamhet bland kvinnorna i Värmland

FÖRETAGSAMHETEN. Kvinnors företagsamhet ökar i 17 av 21 län i Sverige, men det ser inte lika positivt ut när det kommer till kvinnors nyföretagsamhet. Andelen företagsamma kvinnor i Värmland uppgår till 6,3 procent vilket innebär att man ligger under rikssnittet, trots ett förbättrat resultat jämfört med ifjol. Det visar Svenskt Näringslivs undersökning Företagsamheten 2019 som presenterades den 7 mars.
NYHET Publicerad:

Här är kommunen med den mest företagsamma befolkningen i Värmland

FÖRETAGSAMHETEN. Företagsamheten, d v s andelen företagsamma personer, uppgår till 10,8 procent av Värmlands befolkning, vilket är en marginell förbättring jämfört med ifjol. Totalt har företagsamheten ökat i 11 av länets 16 kommuner, samtidigt som det finns stora skillnader mellan kommunerna. Det visar Svenskt Näringslivs undersökning Företagsamheten, som nu presenteras för tionde året i rad.
NYHET Publicerad:

Värmland behöver ett slut på hamnkonflikten

DEBATT. Sedan några veckor tillbaka har hamnkonflikten gått in i ett skarpt och låst läge i landets hamnar. Vi ser med stor oro på hur konflikten tagit fart och hur den nu sprider sig till alltmer och leder till en besvärlig situation med komplikationer för många av landets företag.
NYHET Publicerad:

Ung Företagsamhet ger möjligheten att våga prova företagande

ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN Milton Fast och Maja Persson är klasskamrater från Tingvallagymnasiet i Karlstad och driver tillsammans UF-företaget Fast Management UF. Sedan starten förra hösten har de båda fått utvecklas som företagare, provat på att planera sin vardag och tänka som entreprenörer. Just nu planerar de för fullt för kommande UF-mässa.
NYHET Publicerad:

Värmländska företagen: vi behöver fler bostäder

BOSTADSBRIST När företagarna i Värmlands län får prioritera vilka åtgärder som är viktigast för att förbättra företagsklimatet svarar ca 30 procent att det behövs fler bostäder. Den dåligt fungerande bostadsmarknaden skapar problem för näringslivet. Samtidigt som företagen skriker efter arbetskraft har många inte råd att flytta dit jobben finns.
NYHET Publicerad:

Framgångsrika företagare hindras av undermålig infrastruktur

FÖRETAGSKLIMAT Sverige är till ytan Europas femte största land och räknat till befolkning Europas sjuttonde största. Därför behöver det svenska näringslivet en välutvecklad infrastruktur för att kunna bedriva sin verksamhet i hela landet. En kommun vars företagare upplever problem med denna fråga är Sunne där en ny företagare, Viktoria Sundeskog nämner transporter som ett bekymmer.
NYHET Publicerad:

Gymnasieeleverna som klarar sig bäst efter studierna

UTBILDNING Det är hög tid för Värmlands niondeklassare att fatta beslut om gymnasieprogram inför nästa läsår och därför lanserar nu Svenskt Näringsliv sajten gymnasiekvalitet.se. Där finns sammanställningar över bl a lönestatistik för elever från de mest framgångsrika gymnasieprogrammen i Värmland. Statistiken är hämtad från SCB och visar utvecklingen fem och tio år efter examen.
NYHET Publicerad:

Den dolda skatten på arbete

ARBETSGIVARAVGIFT. Arbetsgivare är ofta kritiska till arbetsgivaravgifterna, inte för förmånerna de bekostar utan för att en stor del av avgifterna är ren skatt. ”Den allmänna löneavgiften har successivt höjts och finansierar ingen försäkringsförmån för de anställda. Det är en ren skatt och nu föreslås den höjas ännu mer.”, säger Urban Svanberg, regionchef Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Världsledande företag finns närmare än många tror

JOBBSKAPARNA Under Martin Nilssons tid som VD för Alfa Neon har koncernen vuxit kraftigt och omsättningen ökat från runt 37 miljoner till 127 miljoner kronor. Siktet är fortsatt inställt mot framtiden med fokus på fortsatt lönsamhet och driven personal.
NYHET Publicerad:

Hur ska den svenska skolan möta lärarbristen?

KOMPETENSFÖRSÖRJNING. Från olika delar av landet rapporteras om hård konkurrens om behöriga lärare och få eller inga sökande till utannonserade tjänster. Svenskt Näringsliv tror att det behövs en bred palett av initiativ och åtgärder för att vända trenden. ”Därför lanserar Svenskt Näringslivs en rapport ”Handlingskraft kan lösa lärarkrisen” med sex skribenter som har fått i uppdrag att tänka fritt kring möjliga vägar för att förbättra kompetensförsörjningen” säger Johan Olsson, utbildningspolitiska expert på Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Varje arbetstillfälle som företagarna ger är guld värt

FÖRETAGSKLIMAT. Som Svenskt Näringsliv tidigare rapporterat om kammade Torsby hem platsen årets värmländska klättrare för sitt lokala företagsklimat efter en avancering med 49 platser. Detta menar kommunalrådet Ann-Katrin Järåsen är avgörande för den lilla kommunen som ligger något i ”utkant”.
NYHET Publicerad:

Tillväxt genom Tillväxtmotorn

JOBBSKAPARNA. Anette Rhudin, skapare av Tillväxtmotorn påpekar att, förutom de konkreta och mätbara resultaten, har en central sak hela tiden varit att projektet hittat den viktiga mellanformen mellan mentorskap och en styrelse. Detta har fått namnet Navigator.