Stora skillnader i självförsörjning mellan kommunerna i Värmland
Optimismen är stark bland de lokala företagen i Värmland. Men svårigheterna att hitta personal med rätt kompetens riskerar att bromsa tillväxten och anställningsplanerna. Samtidigt visar nya siffror från SCB, som Svenskt Näringsliv har tagit fram, att nästan var fjärde värmlänning i arbetsför ålder inte är självförsörjande. ”Företagens behov av arbetskraft är enormt, samtidigt som 1,3 miljoner svenskar inte är självförsörjande. Det är en ohållbar situation”, konstaterar Anna Hedberg.
I många av Värmlands kommuner har människor svårt att försörja sig själva genom arbete. Det visar siffror från SCB som Svenskt Näringsliv tagit fram. 12 av Värmlands 16 kommuner har en lägre självförsörjningsgrad än riksgenomsnittet på 75,1 procent.
Bland länets kommuner har Filipstad och Eda lägst andel självförsörjande i arbetsför ålder, med 66,2 respektive 65,2 procent. Högst andel självförsörjande har Hammarö kommun med 81,3 procent.
- Det blir givetvis ansträngande för kommunernas ekonomi att så många personer i arbetsför ålder inte försörjer sig själva. Företagen kan och vill hjälpa fler till arbete och därför är bra lokalt företagsklimat och bättre villkor för näringslivet av yttersta vikt. Det skulle frigöra resurser som skulle kunna satsas på välfärden som helhet, säger Anna Hedberg, regionchef på Svenskt Näringsliv i Värmland.
Svenskt Näringslivs beräkningar visar att 1,3 miljoner människor i arbetsför ålder (20-64 år) inte är självförsörjande. Siffran är egentligen högre, men de omkring 500 000 studenter som uppbär studiestöd har exkluderats. Beräkningarna visar också att bara fyra miljoner svenskar är helt självförsörjande.
När personer går från bidrag till anställning eller företagande frigörs resurser för att exempelvis anställa nya undersköterskor, lärare och poliser. Utanförskapet kostar i dag samhället 270 miljarder årligen i direkta transfereringar och i uteblivna skatter. Om utanförskapet skulle minska med 20 procent skulle över 54 miljarder kronor frigöras i statskassan varje år, vilket är mer än vad hela rättsväsendet kostar (53 miljarder).
- Självklart är det inte realistiskt att alla 1,3 miljoner ska försörja sig själva, men det är angeläget att fler kan försörja sig genom jobb och företagande, eftersom det påverkar människors självkänsla och delaktighet i samhället. Dagens utanförskap existerar parallellt med en ganska stor kompetenskris i näringslivet och för att få bukt med detta så måste det löna sig mer att både arbeta och att anställa, avslutar Anna Hedberg.
För mer information om självförsörjning och det fullständiga resultatet för övriga kommuner i Sverige, se www.svensktnaringsliv.se/utanforskap
Så har Svenskt Näringsliv beräknat självförsörjning
För att beräkna antalet icke självförsörjande har endast personer i arbetsför ålder (20–64 år), cirka 5,8 miljoner personer, inkluderats. Samtidigt har personer med studiemedel exkluderats, cirka 500 000 personer. De som räknas som självförsörjande är personer vars bruttolön är över 186 000 per år (15 500 kronor/månad) eller som är klassade som företagare, cirka 4 miljoner personer. Efter dessa tre steg återstår de 1,3 miljoner personer som inte uppfyller kravet, och därmed definieras som icke självförsörjande. Samma uträkning har gjorts på läns och kommunal nivå.
DU KANSKE OCKSÅ VILL LÄSA
