Thorengruppen sågar välfärdsutredningen

Förslaget om vinster i välfärden begränsar vinsten till sju procent av investerat kapital plus statslåneränta. Om det skulle passera riksdagen så skulle Thorengruppen, med säte i Umeå och verksamhet över hela landet, balansera på en väldigt smal bas.

Johan Wewel, CFO, har räknat på konsekvenserna.

- Vi omsätter 1,2 miljarder kronor och skulle tillåtas ha en vinst på 7,9 miljoner, säger Wewel och leker med tanken att Thorengruppen skulle tappa en elev per klass.

- Vi skulle då tappa cirka 20 miljoner kronor i resultat. Om vi hade budgeterat att göra 7,9 miljoner kronor i vinst skulle vi istället göra en förlust på tolv miljoner kronor. En förutsättning för att klara en sådan förlust är att man har byggt upp en säkerhetsmarginal. Men det får man inte enligt förslaget. Och vi kan inte minska personalen. Varje klass behöver en lärare, konstaterar Wewel och tillägger:

- Här ser vi ett förslag som tar bort säkerhet och trygghet i bolaget och som gör att väldigt lite får gå fel innan det blir svåra konsekvenser. Thorengruppen skulle drivas med stor risk om förslaget blev verklighet.

Omöjligt starta

Totalt i svenska friskolor arbetar närmare 60 000 personer. 18 procent av eleverna, 340 000, går i en fristående förskola eller skola.

Thorengruppen driver bland annat 28 gymnasier, tio grundskolor och startar i januari sin femte förskola. Antalet anställda är runt 1 700.

- Förslaget i utredningen blir en stor riskfaktor i och med att tryggheten för personal och elever minskar när förutsättningarna blir att vi inte tillåts klara ett förlustår.

Thorengruppens tonvikt ligger i dag på gymnasieskolor och det gäller även andra friskoleföretag. Ganska precis en tredjedel av de svenska gymnasieskolorna är friskolor. Det vilar för dessa ett stort problem i att inte få driva med vinst. Men, säger Johan Wewel, det finns en ännu större svårighet i att starta nya skolor.

- Det blir nästan omöjligt att bygga upp ekonomin i en ny skola om man startar från noll i dag. Vi kommer inte att få se några nystarter av friskolor om vinsttaket införs.

Ohederliga argument

Från Thorengruppen är man också kritisk till hur tonen i debatten varit.

- Det har handlat om formuleringar som ”vinstjakt, övervinster och rovdrift” och det är ett populistiskt och ohederligt sätt att argumentera eftersom det inte stämmer. Det är inte en massa övervinster i branschen, säger Wewel.

- Utredaren säger vidare att det är riskfritt att driva företag i välfärdssektorn. Det är oärligt att säga så. Mitt tidigare exempel belyser detta faktum tydligt.

Ett annat argument i debatten har varit att det är kommunala skolor som får ta hand om eleverna när friskolor försvinner. Det stämmer i sak att kommunen har det ansvaret, men inte alltid i praktiken.

- Jag har en siffra att 80-90 procent av eleverna från John Bauer gick till andra friskolor. Och i Karlstad gick ett idrottsgymnasium i konkurs. Där tog vi hand om eleverna eftersom vi var piggare och snabbare, säger Wewel.

- Vi gör vinst tack vare att vi har en effektivare överbyggnad av verksamheten och är duktiga på lokalutnyttjande. Vi hyr till exempel ut lokaler på kvällar och helger och skapar nya intäkter. Det är anledningar till att vi blivit mer effektiva än kommunala skolor.

”Diskutera kvalitet”

Thorengruppen tror inte utredningen har någon framtid.

- Problemformuleringen i utredningen ligger på vinst. Det tycker vi är helt galet och den är så extrem att vi är helt övertygade om att den inte kommer att ha gå igenom i riksdagen, säger Wewel.

Av statistik från Skolverket framgår att 28 av de 39 bäst presterande skolorna är friskolor, en klar överrepresentation.

- Problemet är att frågan om vinster kommer att leva vidare och att mycket viktigare frågor, som den om kvalitet, försvinner. Vi efterlyser en tuff kvalitetsdiskussion, säger Thorengruppens Johan Wewel.