Almegas vd sätter svensk konkurrenskraft högst

Under våren ska 140 avtal för drygt en halv miljon anställda inom Almega-företagen omförhandlas. Almegas vd Anna-Karin Hatt beskrev vid en pressträff de argument som arbetsgivarorganisationen för tjänsteföretag kommer att föra fram i förhandlingarna.

– Man pratar oftast om hur hårt konkurrensutsatta de svenska industriföretagen är på en global marknad. Men i dag är tjänsteföretagen lika utsatta, säger hon.

Hon vill särskilt fokusera på bibehållen konkurrenskraft för svenska företag. Och där är löneutvecklingen ett hot.

– Vi har redan den tredje högsta arbetskraftskostnaden inom EU. Bekymmersamt är att våra löner ökar i den snabbaste takten och det går väsentligt mycket snabbare än hos våra värsta konkurrentländer där man lyckats hålla tillbaka.

– Digitaliseringen förändrar vår verklighet och till exempel en revisionsbyrå kan i dag flytta sin verksamhet utomlands hur lätt som helst. Många företagare jag möter ser inte löneökningar som ett stort problem för dem själva eller för företaget, men däremot för företagets anställda. Skenar lönerna så tvingas man flytta, och i dag är det som sagt enkelt för många tjänsteföretag, säger Anna-Karin Hatt.

Hon betonar också att tjänsteföretagen i jämförelse med andra sektorer är särskilt konkurrensutsatta med tanke på att det hos dessa i regel är lönerna som står för den högsta delen av kostnaderna.

Almega vill också se sänkta ingångslöner. Sverige har enligt Almega de högsta ingångslönerna i EU.

– Sverige har per capita tagit emot flest nyanlända i Europa. Om vi ska ha en chans att ge jobb åt den stora del i den gruppen som saknar utbildning så kan vi inte fortsätta ha de högsta ingångslönerna. Steget till anställning blir alldeles för stort, säger Anna-Karin Hatt.

Här välkomnar hon särskilt de uttalanden som gjorts från LO:s sida vid en presskonferens, och som signalerar att man även där ser att alltför höga lönenivåer kan förhindra att nyanlända tar sig in på arbetsmarknaden.

Från Almegas sida är det också viktigt att få in ökad flexibilitet på arbetsmarknaden och i systemet med kollektivavtal. Det ska vara möjligt att på lokal nivå sluta avtal mellan företag och anställd, om det gynnar båda parter.

– När vi ser hur snabbt världen och arbetsmarknaden förändras kan vi inte sitta kvar i gamla system. Kollektivavtalsmodellen är minst sagt satt under press, och om alla parter vill att den ska vara kvar i framtiden så gäller det att utveckla attraktiva kollektivavtal som är till hjälp och inte till hinder, säger Anna-Karin Hatt.

En av deltagarna vid pressträffen var Anders Göransson som har totalt 250 anställda i byggkoncernen Castanum Förvaltning, där Picea Bygg ingår. Han upplever dagligen hur konkurrensen från utlandet sätter press på svensk byggbransch.

– 2013 var 40 procent i branschen kollektivanställda och hörde till de rikstäckande byggbolagen. I dag är vi nere på 20 procent och den utvecklingen ser ut att fortsätta. På anläggningssidan var det tidigare ett par utländska bolag med och stred om jobb här, i dag är det 15 utländska bolag. En polsk byggarbetare kan tjäna 6 000 kronor i månaden på hemmaplan. I Sverige tjänar denne bättre, men inte i nivå med kollektivavtalet, så det är givet att det blivit väldigt mycket tuffare att vara med och räkna på jobb med den konkurrensen.

– Vi måste få ett mer rättvist system. Det är så viktigt att svenska företag följer alla regler på arbetsmarknaden, men så kommer konkurrens utifrån som har helt andra lönenivåer och bolagsskatter och den orättvisan är en mycket svår motståndare, säger Anders Göransson.

Text och foto: Anders Lövgren