Politiken driver UtvecklingsPorten AB till konkurs

Gudrun Brännlund berättar;

–Under åren har vi processat närmare 120 studiehandledare in i verksamheten och genom det också hjälpt dom in i det svenska samhället. Ca 1000 elever har fått studiehandledning för att nå målen i utbildningarna. Den infrastruktur och organisation som vi byggt upp och erbjuder kommuner runt om hela Sverige är unik och ger resultat. Den möter upp den massiva efterfrågan som finns och som måste fungera för att minska utanförskapet och få in fler i sysselsättning.

Gudrun har i förra veckan begärt bolaget i konkurs. Det företag som idag är en spjutspets med fjärrundervisning till grund- och gymnasieskolor läggs nu ner. Det företag som inte motarbetat kommunal verksamhet utan kompletterat så att skolor och elever når sina mål. Beslutet har inte varit enkelt.

– Vi har under åren haft mycket god kontakt och stöd av SKL som förstått och sett den positiva effekten av vårt arbete. Vi har hela tiden haft förhoppningen att en dörr ska öppnas i lagen som möjliggör för vår verksamhet att ta på oss flera uppdrag. Nu senast har vi haft sju stora förfrågningar i pipeline från kommuner runt om i Sverige som efterfrågar våra tjänster. Men utifrån signalerna nu senast från de utredare som regeringen tillsatt inser vi att det inte längre är lönt att kämpa, vi ger upp och begär företaget i konkurs.

Det som ligger bakom beslutet är en lag som klubbades igenom i rekordfart under sommaren 2016 och utifrån regeringens proposition 2015/16:173 "Fjärrundervisning och entreprenad – nya möjligheter för undervisning och studiehandledning på modersmål". Lagen stiftades utifrån en utredning som genomfördes under 2015/2016 som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), lagrådet, UtvecklingsPorten och andra kritiserade som undermålig.

– Framför allt så fanns det stor oro för hur man säkrar kvaliteten i utbildningen. Det som är framgångsfaktorn. Här handlar det inte bara om att sätta till resurser i form av människor som finns som stöd i klassrum mm. Utan framgången ligger i att man fokuserar på att eleven ska nå målen i kursplanen, kunna lära sig det man ska och få betyg, utan att språket blir en barriär. Vår modell bygger på nära samarbete mellan lärare, elev och studiehandledare som tillgängliggörs via fjärrundervisning, förklarar Gudrun.

År 2020 ska Sverige ha EUs lägsta arbetslöshet. Det är ett bra mål. Sverige behöver många fler jobb för att klara morgondagens utmaningar. Det är också ett tufft mål. Idag har ett tiotal EU-länder lägre arbetslöshet än Sverige. Vi är mitt i digitaliseringens era där tekniken möjliggör kostnadseffektiv, tillgänglig och ändamålsenlig fjärrundervisning. Många nyanlända behöver komma i jobb. Hur det stora behovet som finns runt om i landet nu ska tillgodoses är en gåta. Enligt lagen får kommunerna nu bara köpa tjänster av kommuner emellan för att lösa uppgiften. Idag finns det ingen kommun som har den typ av tjänst eller organisation uppbyggd.

– Ta till exempel Hultsfreds kommun som tagit emot stora volymer av flyktingar, närmare 1400 elever där kommer inte få den studiehandledning de behöver, avslutar Gudrun uppgivet.