Stora skillnader i självförsörjning bland länets kommuner
Det finns stora skillnader mellan kommunerna i Västernorrlands län när det gäller hur stor andel av befolkningen i arbetsför ålder som försörjer sig på eget arbete. Det visar siffror från SCB som Svenskt Näringsliv tagit fram.
Högst självförsörjningsgrad i Västernorrlands län har Sundsvalls kommun, där 77,8 procent av befolkningen i arbetsför ålder är självförsörjande. Kommunen ligger därmed högre än riksgenomsnittet (75,1 procent). Lägst självförsörjning i Västernorrlands län har Kramfors kommun med 70,6 procent. Även Ånge, Sollefteå och Härnösand ligger under riksgenomsnittet.
– Om vi får fler att gå från bidragsberoende till självförsörjning frigörs resurser som kommunerna skulle kunna satsa på till exempel barnomsorg, skola och äldrevård. Här är en nyckel att kommunerna prioriterar och fokuserar på att skapa ett bra företagsklimat, det är då goda förutsättningar skapas för fler jobb, säger Anna Hedensjö Johansson, regionchef Svenskt Näringsliv Västernorrland.
Svenskt Näringslivs beräkningar visar att 1,3 miljoner människor i Sverige, i arbetsför ålder (20-64 år) inte är självförsörjande. Det är var fjärde person i den här gruppen. Siffran är egentligen högre, men de omkring 500 000 studenter som uppbär studiestöd har exkluderats. Beräkningarna visar också att bara fyra miljoner svenskar är helt självförsörjande.
– Det är angeläget att fler kan försörja sig genom jobb och företagande. Det bidrar till både självkänsla och delaktighet i samhället för individen. Dagens utanförskap existerar parallellt med en kompetenskris i näringslivet, så för att få fler i arbete behövs både en arbetslinje och en företagslinje. Det måste löna sig både att arbeta och att anställa, säger Anna Hedensjö Johansson.
När personer går från bidrag till anställning eller företagande frigörs resurser för att exempelvis anställa nya undersköterskor, lärare och poliser. Utanförskapet kostar i dag samhället 270 miljarder årligen i direkta transfereringar och i uteblivna skatter. Om utanförskapet skulle minska med 20 procent skulle över 54 miljarder kronor frigöras i statskassan varje år, vilket är mer än vad hela rättsväsendet kostar (53 miljarder).
I Västernorrland är den kostnaden närmare 10 miljarder kronor per år. En besparing på 20 procent skulle räcka till 13 000 förskoleplatser eller 3 500 gymniaselärare.
Så har Svenskt Näringsliv beräknat självförsörjning
För att beräkna antalet icke självförsörjande har endast personer i arbetsför ålder (20–64 år), cirka 5,8 miljoner personer, inkluderats. Samtidigt har personer med studiemedel exkluderats,
cirka 500 000 personer. De som räknas som självförsörjande är personer vars bruttolön är
över 186 000 per år (15 500 kronor/månad) eller som är klassade som företagare, cirka 4 miljoner personer. Efter dessa tre steg återstår de 1,3 miljoner personer som inte uppfyller kravet, och därmed definieras som icke självförsörjande. Samma uträkning har gjorts på läns och kommunal nivå.
För mer information om självförsörjning och det fullständiga resultatet för övriga kommuner i Sverige, se www.svensktnaringsliv.se/utanforskap
Självförsörjning i Västernorrlands län
| Kommun | Antal självförsörjande | Antal inte självförsörjande | Andel självförsörjande |
|---|---|---|---|
| Sundsvall | 39 716 | 11 330 | 77,8 % |
| Örnsköldsvik | 21 301 | 6 461 | 76,7 % |
| Timrå | 6 978 | 2 131 | 76,6 % |
| Ånge | 3 495 | 1 212 | 74,3 % |
| Sollefteå | 6 525 | 2 542 | 72,0 % |
| Härnösand | 8 584 | 3 445 | 71,4 % |
| Kramfors | 6 216 | 2 592 | 70,6 % |
DU KANSKE OCKSÅ VILL LÄSA
