Elbrist oroar när Northvolt laddar för framtiden

Northvolt satsar stort och bygger förutom utvecklingsanläggningen i Västerås också storskaliga batterifabriker i Skellefteå och Salzgitter i Tyskland. Trots social distansering, resehinder och logistiska störningar hålls tempot uppe, berättar Anders Thor, ansvarig för samhällsrelationer på Northvolt.

– Vi nådde en viktig milstolpe i slutet av 2019, när vår industrialiseringsfabrik Northvolt Labs i Västerås producerade sin första battericell. Nu är vi mitt uppe i att skapa en pilotanläggning för vårt världsledande återvinningsprogram för litiumjonbatterier, Revolt, och kommer sedan fortsätta expandera vår labb- och testanläggning under de kommande åren.

Utöver verksamheten i Västerås satsar bolaget också på flera andra håll i Europa.

– Vi har målet att ta en fjärdedel av den europeiska marknaden för litiumjonbatterier till 2030. Det motsvarar cirka 150 GWh batteriproduktion, och det innebär förstås att vi behöver bygga ännu fler gigafabriker i Europa. Så samtidigt som vi expanderar Northvolt Labs i Västerås och färdigställer Northvolt Ett i Skellefteå, planerar vi nu för konstruktionen av vår andra gigafabrik Northvolt Zwei i Salzgitter i Tyskland, som är ett joint venture tillsammans med Volkswagen. Vi har också precis lanserat Hydro volt, ett joint venture tillsammans med Norsk Hydro för batteriåtervinning i Fredrikstad i Norge. Så all eventuell sommarvila får bli kort men effektiv, innan vi ökar takten ytterligare under hösten.

Ska Northvolt kunna fortsätta utvecklas i Sverige krävs dock satsningar som stärker svensk industris konkurrenskraft. Inte minst är frågan om elförsörjningen avgörande.

– Takten i utbyggnaden av kapaciteten måste öka, helt klart. Vårt mål är att bygga världens hållbara batterier, och Sverige är perfekt för en sådan produktion eftersom vi har så stor tillgång på förnybar el. Men än så länge är den elen låst i norr ovanför getingmidjan i Ockelbo, och enligt nuvarande planer och processer kommer Svenska Kraftnät inte kunna leverera kapacitet söderut förrän 2028, som tidigast. Eftersom elektrifieringsrevolutionen sker här och nu – och som regel handlar om att vara snabbast och först – är åtta års leveranstid nästintill samma sak som att inte leverera alls.

En annan avgörande fråga för företaget är kompetensförsörjning. Företaget behöver duktig och rätt utbildad personal, fungerande kommunikationer, men också att Sverige underlättar regelverk och skapar attraktiva levnadsmiljöer för att underlätta rekrytering av utländsk kompetens.

– Runt Mälardalen växer det nu fram ett imponerande och globalt ledande elektrifieringskluster, med Finnslätten i Västerås som ett centralt nav. Men det riskerar redan växtvärk, och på kort sikt är det viktigaste för politiken att möjliggöra ett tågläge på Finnslätten för att kunna hantera den massiva pendlingen till och från Stockholm på ett hållbart sätt – och en engelskspråkig skola för alla utländska ingenjörer, forskare och experters familjer.