"Vi skulle vilja se en ökad förståelse för att det finns olika behov på olika platser i landet. Det finns annars en risk att man beskattar bort småföretagen på landsbygden, eftersom vi oftast drabbas hårdare här av exempelvis miljöregler och punktskatter. Jag tycker att vi måste kunna få sätta in hästkrafter där det behövs."
Orden är Johan Matsanders, som återvänt till Bergslagen efter många år i Malmö. Han driver numera företaget Färna Odlingar i anknytning till och i samarbete med turistmagneten Färna Herrgård. Han trotsade trenden med förbuskning av de öppna landskapen genom att 2013 starta markberedning av sedan länge obrukad mark. Hans numera 50 000 vinbärsbuskar och 20 000 rabarberplantor resulterar i dryck, sylt, chutneys och glögg.
Landsbygdsnätverket beskrev häromåret, när de tilldelade honom Ullbaggepriset, Johan Matsanders insatser som att han ”med outtröttlig energi och stor arbetskapacitet har skapat ett konkurrenskraftigt företag i en bygd där det nästan inte finns några jordbruksföretag kvar”. Företaget, som arbetar hela vägen från odling till förädling och försäljning, är fortfarande i startskedet, men har alltså redan rönt framgångar. Resan hittills har dock inte varit alldeles enkel, då dåliga politiska förutsättningar drabbar det svenska jordbruket hårt.
– Vi borde ha mer debatt om matproduktion, arbetstillfällen och miljövänlighet för att sedan kunna uppdatera förutsättningarna för det svenska jordbruket. Ett enhetligare regelverk inom EU skulle gynna både konkurrensen och det svenska näringslivet. Att vi har fler och andra regler än våra grannländer gör det svårt för svenska producenter att konkurrera. Vi har fri konkurrens i butikshyllan, men inte på vägen dit.
Visst har det även historiskt varit en stor politisk styrning av lantbruket i Sverige. Men med en öppen marknad inom EU så fungerar det inte att de svenska företagen får bära tyngre bördor är konkurrenterna, menar Johan Matsanders.
Denna typ av politik har gjort att svenska producenter under många år fått försämrad konkurrenskraft och därmed tappat stora marknadsandelar, menar Johan Matsanders. Men med rätt förutsättningar anser han att denna trend kan vändas och samtidigt bidra till fler arbetstillfällen inom landet.
– På många håll i världen finns inte lämpligt klimat eller god mark nog att använda för matproduktion. Här i Sverige finns goda förutsättningar, men vi väljer av olika skäl politiska att delvis avstå från denna möjlighet, och idag importeras en majoritet av vår mat. Att stärka de svenska producenternas konkurrenskraft skulle inte behöva kosta massa pengar, utan vi skulle komma långt med vilja, kunskap och ett bättre anpassat regelverk.
En sådan förbättring skulle inte bara gynna lantbruket i sig, menar Matsanders.
– Det är ju inte bara odlaren som får jobb i det scenariot, utan det sprider sig som ringar på vattnet och ger arbetstillfällen till många olika företag som har verksamhet på landsbygden. Levande landsbygd kallas det för.
Regelkrånglet