Kommer ni att åtgärda detta, Köpings majoritet?

Sveriges kommuner står inför tuffa tider. ”Man har redan nu ett svagt resultat i många kommuner och det kommer att bli värre”, har Annika Wallenskog, chefsekonom på SKR, tidigare konstaterat. Välfärdsbehoven ökar och äldreboenden, skolor och förskolor behöver byggas och finansieras. Antalet äldre och barn har blivit fler samtidigt som antalet personer i arbetsför ålder inte vuxit lika snabbt. Färre arbetande ska helt enkelt försörja fler. Samtidigt finns stora investeringsbehov i infrastruktur som vatten-, avlopp och bredband.

Dessa problem gäller självklart också Köpings kommun. Till det följer andra faktorer. När arbetstillfällen, investeringar och de unga vuxna genom åren dragits allt mer mot storstäderna har kommuner som Köping halkat efter.

Dessutom står Köping inför stora kostnader till följd av migrationskrisen. Etablerings- och försörjningsansvaret ligger nu hos kommunerna samtidigt som många av de tidigare statliga stöden fasats ut. Många nyanlända står långt ifrån arbetsmarknaden och det krävs från kommunens sida mycket resurser för sådant som boende, ekonomisk hjälp och annan offentlig service. SKR varnar om skenande kommunala kostnader för ekonomiskt bistånd (7/2).

Att konjunkturen enligt de flesta expertinstanserna går mot avmattning under 2020 lär inte förbättra läget. Köpings arbetsmarknad är exportberoende och domineras av ett antal större industriarbetsgivare. Därför måste nu majoriteten i Köpings kommun ta tag i tre områden som länge försummats. Inte minst vilar ansvaret tungt på kommunalråden Elizabeth Salomonsson (S), Roger Eklund (S), Andreas Trygg (V) och Ola Saaw (M).

1. Effektivisera och prioritera.

Köping har redan en hög kommunalskatt, långt över Sverigesnittet. Att höja kommunalskatten ytterligare är alltså knappast vad de redan tungt beskattade Köpingsborna behöver. I stället måste kommunens verksamhet effektiviseras. Att se över den centrala administrationen liksom att vara varsamma vid dyra investeringar som badhus och idrottsanläggningar torde vara självklart. Men i Svenskt Näringslivs rapport Effektiva Kommuner framkommer också att Köpings kommun är bland de minst effektiva i landet och skulle kunna spara mycket pengar även på kärnverksamheterna, mellan sex och tio procent inom skola och äldreomsorg, genom att lära av de 25 procent kommuner som har effektivast verksamheter.

Dessa effektiva kommuner utmärks bland annat av restriktivitet med skattehöjningar, stram resurshushållning och klok konkurrensutsättning. Köpings kommun har dessvärre andra kännetecken. Exempelvis ligger knappt något av den kommunala verksamheten ute på entreprenad, bara cirka 3,4 procent under 2017 jämfört med Sverigesnittet på 15,4 procent. Därmed går Köpings kommun miste om nya företag inom flera sektorer, inte minst de kvinnodominerade branscherna. Att Köpings kommun inte infört LOV, eller ens sökt pengar för att utreda frågan, innebär också att Köpings medborgare står utan den valfrihet andra svenskar tar för självklar.

De effektiva kommunerna kännetecknas också av mjukare faktorer såsom genomtänkt budgetstyrning, proaktivt arbete för låg personalomsättning, tydlig ansvarsfördelning mellan politiker och tjänstemän, och få men begripliga mål för verksamheten. Det handlar alltså inte om att springa fortare, utan att ta till sig nya arbetssätt. Att en sådan effektivisering inte är förbehållet storstadskommuner visar det faktum att listan toppas av Ydre inom grundskolan och Ödeshög inom äldreomsorgen.

Även digitalisering och ny teknik kan framöver bidra till lägre kostnader. Smarta funktionsupphandlingar kan göra att nya innovationer i privat sektor i kombination med ökad konkurrens förbättrar den kommunala effektiviteten. Med en större inköpsmognad skulle offentlig sektor kunna spara uppskattningsvis 5–15 procent av kostnaden, enligt Svenskt Näringslivs beräkningar. Tyvärr ger Köpings företag bara kommunens upphandlingsarbete betyget 2,4 på en 6-gradig skala.

2. Förbättra företagsklimatet

Kanske viktigast för kommunens långsiktiga utveckling är det lokala företagsklimatet. Att kommunen erbjuder en bra miljö för företag att starta och utvecklas i är avgörande för framtida arbetstillfällen och skatteintäkter. Där har Köping en lång väg att vandra. Förra året flyttade en av kommunens största arbetsgivare till Västerås och i centrum står många butikslokaler tomma. I vår undersökning om det lokala företagsklimatet har Köping i många år varit ett sorgebarn. Företagen tycker att företagsklimatet lokalt är knappt godtagbart och långt under Sverigesnittet. I rankingen hamnar Köping på plats 252 av 290 kommuner i landet. Dessutom har Köping en väldigt låg andel företagare, både vad gäller män, kvinnor och unga. Även nyföretagsamheten är alarmerande låg liksom de nya företagens överlevnadsgrad.

Köpings kommun måste förbättra sin attityd i dialogen med näringslivet. När Svenskt Näringsliv för tre år sedan frågade Köpingsföretagen svarade 43 procent att de tvekat angående att lämna klagomål till kommunen, eftersom de är rädda för negativa konsekvenser. Det är långt över riksgenomsnittet och tydliggör behovet av en förbättrad dialog och lyhördhet i Köping.

En konstruktiv diskussion borde fokusera på hur företagen i Köping ska få bättre förutsättningar att växa och anställa, snarare än vilka undersökningsmetoder som är bäst. Det vore intressant att få höra vad Köpingsmajoriteten tänker göra för att företagen i Köping ska bli minst lika nöjda som de i exempelvis Kungsör eller Arboga. Kommunen borde öppna upp för samtal, lyssna förutsättningslöst på företagens perspektiv och betänka att många företagare känner sig obekväma i ett alltför konfrontativt klimat, som politiker kanske är vana vid.

Många företagare och kunder känner sig otrygga i centrum. Droghandel och stölder har varit mycket omdebatterat i Köping och redan 2017 svarade 48 procent av Köpingsföretagen att de upplevde en hög risk att drabbas av inbrott eller rån. Trots löften om annat har de verkliga trygghetssatsningarna uteblivit och den enda ordningsvakten fick sägas upp. Här måste något förändras och tryggheten i Köping måste stärkas.

Vidare bör myndighetsutövningen bli mer serviceinriktad och det måste bli lättare för företagen att förstå och följa reglerna. Handläggningen av företagsärenden bör vara snabb och smidig. SKR:s Öppna jämförelser visar att det finns utrymme till förbättringar på flera områden. Den offentliga upphandlingen bör förenklas och förklaras så att fler aktörer kan vara med och konkurrera. Kommunen bör inte ägna sig åt osund konkurrens. Kommunen bör bidra till att stärka företagens kompetensförsörjning och tillgång till fungerande kommunikationsinfrastruktur. Då kan kommunen bli bättre på att locka investeringar, arbetstillfällen och unga vuxna.

3. Få fler i arbete

Sist men inte minst måste Köpings kommun bryta utanförskapet och få fler att gå från bidrag till arbete. Köpings kommun har låg förvärvsfrekvens, hög arbetslöshet (9,0 procent) och en alarmerande hög andel bidragsförsörjda (17,1 procent av befolkningen). För att nå dit måste kommunen våga ställa krav. I kommunerna Växjö och Solna har tydliga krav på motprestation, nära samarbete med arbetsgivare och individuellt stöd som gör fler anställningsklara sänkt bidragskostnaderna och tagit fler till jobb. Med hembesök vid socialbidragsansökan och utbildningsskyldighet har antalet hushåll med försörjningsstöd minskat kraftigt, i Växjö minskade exempelvis försörjningsstöden med 45 procent och kostnaden med 36 procent. Passivt bidragstagande bör ersättas med studier och praktik i syfte att öka anställningsbarheten. I Trelleborg ledde förändrade arbetsprocesser och robotisering till sänkta kostnader för försörjningsstöd och handläggning.

Kommunkrisen kommer inte att lösas i en handvändning, men med dessa åtgärder kan åtminstone Köpings kommun dra sitt strå till stacken. Statistiken talar sitt tydliga språk. Det är dags att agera.