Kommer ni att åtgärda detta, Köpings majoritet?

NYHET Publicerad

KOMMUNKRISEN Kommunerna står inför en ekonomisk kris med växande välfärdsbehov och vikande konjunktur. Detta är oroande för Köpings kommun som dessutom har en ineffektiv förvaltning, dåligt företagsklimat och många bidragsförsörjda. Detta måste Köpings ledande politiker åtgärda.

Sveriges kommuner står inför tuffa tider. ”Man har redan nu ett svagt resultat i många kommuner och det kommer att bli värre”, har Annika Wallenskog, chefsekonom på SKR, tidigare konstaterat. Välfärdsbehoven ökar och äldreboenden, skolor och förskolor behöver byggas och finansieras. Antalet äldre och barn har blivit fler samtidigt som antalet personer i arbetsför ålder inte vuxit lika snabbt. Färre arbetande ska helt enkelt försörja fler. Samtidigt finns stora investeringsbehov i infrastruktur som vatten-, avlopp och bredband.

Dessa problem gäller självklart också Köpings kommun. Till det följer andra faktorer. När arbetstillfällen, investeringar och de unga vuxna genom åren dragits allt mer mot storstäderna har kommuner som Köping halkat efter.

Dessutom står Köping inför stora kostnader till följd av migrationskrisen. Etablerings- och försörjningsansvaret ligger nu hos kommunerna samtidigt som många av de tidigare statliga stöden fasats ut. Många nyanlända står långt ifrån arbetsmarknaden och det krävs från kommunens sida mycket resurser för sådant som boende, ekonomisk hjälp och annan offentlig service. SKR varnar om skenande kommunala kostnader för ekonomiskt bistånd (7/2).

Att konjunkturen enligt de flesta expertinstanserna går mot avmattning under 2020 lär inte förbättra läget. Köpings arbetsmarknad är exportberoende och domineras av ett antal större industriarbetsgivare. Därför måste nu majoriteten i Köpings kommun ta tag i tre områden som länge försummats. Inte minst vilar ansvaret tungt på kommunalråden Elizabeth Salomonsson (S), Roger Eklund (S), Andreas Trygg (V) och Ola Saaw (M).

1. Effektivisera och prioritera.

Köping har redan en hög kommunalskatt, långt över Sverigesnittet. Att höja kommunalskatten ytterligare är alltså knappast vad de redan tungt beskattade Köpingsborna behöver. I stället måste kommunens verksamhet effektiviseras. Att se över den centrala administrationen liksom att vara varsamma vid dyra investeringar som badhus och idrottsanläggningar torde vara självklart. Men i Svenskt Näringslivs rapport Effektiva Kommuner framkommer också att Köpings kommun är bland de minst effektiva i landet och skulle kunna spara mycket pengar även på kärnverksamheterna, mellan sex och tio procent inom skola och äldreomsorg, genom att lära av de 25 procent kommuner som har effektivast verksamheter.

Dessa effektiva kommuner utmärks bland annat av restriktivitet med skattehöjningar, stram resurshushållning och klok konkurrensutsättning. Köpings kommun har dessvärre andra kännetecken. Exempelvis ligger knappt något av den kommunala verksamheten ute på entreprenad, bara cirka 3,4 procent under 2017 jämfört med Sverigesnittet på 15,4 procent. Därmed går Köpings kommun miste om nya företag inom flera sektorer, inte minst de kvinnodominerade branscherna. Att Köpings kommun inte infört LOV, eller ens sökt pengar för att utreda frågan, innebär också att Köpings medborgare står utan den valfrihet andra svenskar tar för självklar.

De effektiva kommunerna kännetecknas också av mjukare faktorer såsom genomtänkt budgetstyrning, proaktivt arbete för låg personalomsättning, tydlig ansvarsfördelning mellan politiker och tjänstemän, och få men begripliga mål för verksamheten. Det handlar alltså inte om att springa fortare, utan att ta till sig nya arbetssätt. Att en sådan effektivisering inte är förbehållet storstadskommuner visar det faktum att listan toppas av Ydre inom grundskolan och Ödeshög inom äldreomsorgen.

Även digitalisering och ny teknik kan framöver bidra till lägre kostnader. Smarta funktionsupphandlingar kan göra att nya innovationer i privat sektor i kombination med ökad konkurrens förbättrar den kommunala effektiviteten. Med en större inköpsmognad skulle offentlig sektor kunna spara uppskattningsvis 5–15 procent av kostnaden, enligt Svenskt Näringslivs beräkningar. Tyvärr ger Köpings företag bara kommunens upphandlingsarbete betyget 2,4 på en 6-gradig skala.

2. Förbättra företagsklimatet

Kanske viktigast för kommunens långsiktiga utveckling är det lokala företagsklimatet. Att kommunen erbjuder en bra miljö för företag att starta och utvecklas i är avgörande för framtida arbetstillfällen och skatteintäkter. Där har Köping en lång väg att vandra. Förra året flyttade en av kommunens största arbetsgivare till Västerås och i centrum står många butikslokaler tomma. I vår undersökning om det lokala företagsklimatet har Köping i många år varit ett sorgebarn. Företagen tycker att företagsklimatet lokalt är knappt godtagbart och långt under Sverigesnittet. I rankingen hamnar Köping på plats 252 av 290 kommuner i landet. Dessutom har Köping en väldigt låg andel företagare, både vad gäller män, kvinnor och unga. Även nyföretagsamheten är alarmerande låg liksom de nya företagens överlevnadsgrad.

Köpings kommun måste förbättra sin attityd i dialogen med näringslivet. När Svenskt Näringsliv för tre år sedan frågade Köpingsföretagen svarade 43 procent att de tvekat angående att lämna klagomål till kommunen, eftersom de är rädda för negativa konsekvenser. Det är långt över riksgenomsnittet och tydliggör behovet av en förbättrad dialog och lyhördhet i Köping.

En konstruktiv diskussion borde fokusera på hur företagen i Köping ska få bättre förutsättningar att växa och anställa, snarare än vilka undersökningsmetoder som är bäst. Det vore intressant att få höra vad Köpingsmajoriteten tänker göra för att företagen i Köping ska bli minst lika nöjda som de i exempelvis Kungsör eller Arboga. Kommunen borde öppna upp för samtal, lyssna förutsättningslöst på företagens perspektiv och betänka att många företagare känner sig obekväma i ett alltför konfrontativt klimat, som politiker kanske är vana vid.

Många företagare och kunder känner sig otrygga i centrum. Droghandel och stölder har varit mycket omdebatterat i Köping och redan 2017 svarade 48 procent av Köpingsföretagen att de upplevde en hög risk att drabbas av inbrott eller rån. Trots löften om annat har de verkliga trygghetssatsningarna uteblivit och den enda ordningsvakten fick sägas upp. Här måste något förändras och tryggheten i Köping måste stärkas.

Vidare bör myndighetsutövningen bli mer serviceinriktad och det måste bli lättare för företagen att förstå och följa reglerna. Handläggningen av företagsärenden bör vara snabb och smidig. SKR:s Öppna jämförelser visar att det finns utrymme till förbättringar på flera områden. Den offentliga upphandlingen bör förenklas och förklaras så att fler aktörer kan vara med och konkurrera. Kommunen bör inte ägna sig åt osund konkurrens. Kommunen bör bidra till att stärka företagens kompetensförsörjning och tillgång till fungerande kommunikationsinfrastruktur. Då kan kommunen bli bättre på att locka investeringar, arbetstillfällen och unga vuxna.

3. Få fler i arbete

Sist men inte minst måste Köpings kommun bryta utanförskapet och få fler att gå från bidrag till arbete. Köpings kommun har låg förvärvsfrekvens, hög arbetslöshet (9,0 procent) och en alarmerande hög andel bidragsförsörjda (17,1 procent av befolkningen). För att nå dit måste kommunen våga ställa krav. I kommunerna Växjö och Solna har tydliga krav på motprestation, nära samarbete med arbetsgivare och individuellt stöd som gör fler anställningsklara sänkt bidragskostnaderna och tagit fler till jobb. Med hembesök vid socialbidragsansökan och utbildningsskyldighet har antalet hushåll med försörjningsstöd minskat kraftigt, i Växjö minskade exempelvis försörjningsstöden med 45 procent och kostnaden med 36 procent. Passivt bidragstagande bör ersättas med studier och praktik i syfte att öka anställningsbarheten. I Trelleborg ledde förändrade arbetsprocesser och robotisering till sänkta kostnader för försörjningsstöd och handläggning.

Kommunkrisen kommer inte att lösas i en handvändning, men med dessa åtgärder kan åtminstone Köpings kommun dra sitt strå till stacken. Statistiken talar sitt tydliga språk. Det är dags att agera.


Svenskt Näringsliv

Svenskt Näringsliv är en partipolitiskt oberoende arbetsgivarorganisation som företräder 60 000 små, medelstora och stora företag i Sverige. I Västmanlands län representerar Svenskt Näringsliv närmare 3 000 medlemsföretag.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Ryns skor möter kunder på nya sätt

CORONAKRISEN Sällanvaruhandeln är en av de branscher som drabbats hårdast av Coronakrisen. För Ryns skor i Västerås och Köping har det varit en dramatisk utveckling. ”Hela vår verksamhet har skakats om i grunden”, berättar ägaren Ulf Antman.
NYHET Publicerad:

Surahammars kommun vill hjälpa företagen

KOMMUNER SOM GÖR Surahammars kommun har infört en rad åtgärder för att underlätta för företagen under Corona-krisen. Detta välkomnas av kommunens företagare som bland annat kan få anstånd med avgifter, framskjutna tillsynsbesök och lätt hitta rätt i kontakten med kommunen genom ”en väg in”.
NYHET Publicerad:

Snabbt agerat av flera västmanländska kommuner

CORONAKRISEN Coronakrisen har på några få veckor raserat framtidsutsikterna för många företag. Verksamheter som i slutet av februari hade fullt i orderböckerna står idag helt utan jobb. Nu har många kommuner agerat för att mildra effekterna på näringslivet. "Flera av förslagen vi nu ser i kommunerna sänker företagens kostnader, minskar intäktsbortfallet och ökar möjligheten att överleva krisen. Många kommuner visar på en handlingskraft och stor förståelse för det akuta läge vi befinner oss i", säger Kristin Lahed, Svenskt Näringsliv Västmanland.
NYHET Publicerad:

Få medlemsstöd i hanteringen av Coronakrisen

CORONAKRISEN Hur kan du som företagare och arbetsgivare bäst hantera Corona-krisen? Vilken hjälp finns att få? Och hur kan få nytta av korttidspermitteringen och de andra åtgärder som presenterats i de olika stödpaketen? Flera av våra medlemsorganisationer erbjuder nu webinarier där du som företagare kan få hjälp att orientera sig i dessa frågor.
NYHET Publicerad:

Slut upp bakom Västmanlands näringsliv!

KOMMENTAR Coronavirusets framfart påverkar oss alla. Vi tvingas lägga om våra vardagsrutiner, ställa in aktiviteter och begränsa våra sociala liv. Universitet och gymnasier har stängt och bedriver undervisningen på distans. Personalen inom vård och omsorg är hårt belastad och gör stora insatser för att rädda liv och hälsa. Som en följd av viruset, och åtgärderna i syfte att hämma smittspridningen, drabbas också näringslivet och dess medarbetare i Västmanland hårt.
NYHET Publicerad:

Företagen på Erikslund hjälper varandra i krisen

CORONAKRISEN Corona-krisen påverkar landets företag mycket hårt. Över 75 procent av de västmanländska företagen har redan upplevt nedgång i försäljning och i handeln märks effekterna tydligt. Därför går nu företagen på Erikslunds handelsområde i Västerås ihop för att hjälpa varandra genom krisen.
NYHET Publicerad:

200 miljarder kronor i räddningspaket för företag och jobb

CORONAKRISEN "Det nya coronaviruset har skapat en extremt svår situation för svenska företag och jobb. Det är ett unikt svårt läge som kräver unikt kraftfulla åtgärder. Vi måste agera för att rädda företagen och jobben. Därför föreslår Svenskt Näringsliv nu ett brett räddningspaket för företag och jobb motsvarande 200 miljarder kronor". Det säger vd Jan-Olof Jacke.
NYHET Publicerad:

Sala stödjer företagen i krisen

CORONAKRISEN Sala kommun var snabba med att vidta åtgärder till stöd för de lokala företagen som drabbats hårt i Corona-krisens spår. Bland annat förlänger kommunens betalningstider, anpassar tillsynsarbetet och stärker informationen till företagen. Detta efter dialog med Svenskt Näringsliv och företagare i kommunen. "Vi ser hur näringslivet i vår kommun redan nu drabbas hårt av effekterna av viruset. Det är djupt oroande, och vi i Sala kommun vill göra vad vi kan för att mildra effekten, och åtminstone inte lägga sten på börda för hårt drabbade företagare", säger kommunstyrelsens ordförande, Anders Wigelsbo.
NYHET Publicerad:

Så här kan regionala åtgärder hjälpa länets företag i Coronatider

CORONA Vi lever verkligen i mycket annorlunda och ansträngda tider. Vi på Svenskt Näringsliv följer noggrant utvecklingen kring corona/covid-19 och vilka konsekvenser det får i företagen. Utöver de nationella åtgärder som nu görs, behövs även åtgärder i kommuner, regioner och länsstyrelser. Vi har listat ett antal förslag till åtgärder som kan genomföras för att mildra konsekvenserna i detta läge.
NYHET Publicerad:

Coronaviruset påverkar Västmanlands företag

KOMMENTAR Coronavirusets framfart påverkar oss alla. Hela samhället sluter nu upp i syfte att begränsa smittspridningen och att ge sjukvården bästa möjliga förutsättningar att ta hand om de som insjuknat. Dessa säkerhetsåtgärder är viktiga och bra, men skapar också negativa bieffekter för många företag. Företagen i Västmanland vittnar om fallande intäkter, problem i produktion och oro över möjligheten att behålla medarbetare.
NYHET Publicerad:

Senaste nytt: Kraftfulla krisåtgärder men fler kommer att behövas

CORONA Läget för svenska företag har förvärrats dramatiskt på mycket kort tid. ”Därför är det bra att regeringen, i linje med Svenskt Näringslivs förslag, vidtar ytterligare åtgärder som kan hjälpa företag ur den mest akuta krisen, säger vd Jan-Olof Jacke i en kommentar till regeringens nya krispaket.
NYHET Publicerad:

Orättvisa förutsättningar för privat drivna verksamheter

VALFRIHET LOV-systemen i kommunerna och vårdvalet i regionerna bygger på att ökad konkurrens skapar högre kvalitet. Det skapar också en större valfrihet för fler människor. Om systemet ska fungera är det dock avgörande att privata och offentliga aktörer ges samma förutsättningar.
NYHET Publicerad:

Konkurrens på (o)lika villkor

OSUND KONKURRENS 23 procent av Västmanlandsföretagen upplever osund konkurrens från kommunal verksamhet. Men så måste det inte vara. Det finns en hel del som en kommun eller offentlig aktör kan göra för att arbeta för en sundare konkurrens med näringslivet, menar Stefan Sagebro, expert hos Svenskt Näringsliv. 
NYHET Publicerad:

Västmanland behöver fler företagsamma kvinnor

FÖRETAGSAMHETEN I Västmanland är 9,9 procent av befolkningen företagsamma, vilket är lägst andel i landet. Denna siffra måste bli högre, framför allt bland kvinnor där andelen bara är 6,0 procent. Detta kräver bättre förutsättningar att driva företag i de kvinnodominerade branscherna. "Jag tror och hoppas att fler kvinnor är villiga att ta steget att driva företag, alla vinner på det", säger Madelené Hjelm, ägare av IB Transport i Västerås.
NYHET Publicerad:

Korttidsarbete måste snabbt på plats

KOMMENTAR Regeringen lägger ett lagförslag om korttidsarbete. Vi välkomnar förslaget som Svenskt Näringsliv arbetat och drivit på länge. Förslaget stärker Sveriges konkurrenskraft och kan rädda många svenska jobb, men reformen behöver skyndsamt på plats. Företagen kan inte vänta och första augusti kan vara för sent.
NYHET Publicerad:

Elbrist oroar sågverken

ELFÖRSÖRJNING Bristande framtida elförsörjning hotar många företag i Västmanland. Inom den elintensiva sågverksbranschen, som skapar många jobb i bland annat Skinnskatteberg,  Fagersta och Köping, växer oron. Detta efter varningssignaler vad gäller både underskott i elproduktionen och flaskhalsar i eldistributionen.
NYHET Publicerad:

Så kan Sveriges kommuner stå pall

KOMMUNKRISEN Det är kris i kommunsverige. Ungefär en tredjedel av alla kommuner gick minus förra året. Stora nedskärningar och skattehöjningar väntas på många håll i landet. Tony Gunnarsson, Svenskt Näringsliv i Västmanland anser dock att det finns en rad saker som kommunerna kan göra för att förbättra situationen, framför allt att långsiktigt utveckla det lokala företagsklimatet.
NYHET Publicerad:

Unga beslutsfattare i fokus

NÄRINGSLIVSAKADEMIN Näringslivsakademins första termin har nu gått av stapeln och ett 20-tal personer tog chansen i denna första runda som riktade sig till verksamma i Västmanland, Södermanland och Örebro län. Syftet har varit att öka samsynen kring vad som krävs för att företag ska kunna växa och anställa fler och som i sin tur kan leda till en bättre långsiktighet i politiken.
NYHET Publicerad:

Ökade kostnader för små skogsnäringar

AVGIFTER Från årsskiftet krävs det en ansökan till Trafikverket och avgift om 2 900 kronor för att få göra ett virkesupplag vid allmän väg, oavsett storlek på virkesupplag. Detta blir en ytterligare börda för redan tyngda skogsbrukare. "Det vore mycket olyckligt både ur ett kostnads- och ett administrativt perspektiv om detta blev realiserat, säger Thomas Claesson, ordförande för Mellanskog i Västmanland.