Med bussen in i framtiden

De tre globala samhällstrenderna – globalisering, urbanisering och digitalisering – påverkar i allra högsta grad även den svenska bussnäringen. Städernas fortsatta utveckling skapar både möjligheter och utmaningar fram till 2030 och där har kollektivtrafiken en viktig roll att fylla. Samtidigt släpar planeringen av kommunikationerna ofta vilket riskerar att hämma städernas utveckling:

– Såväl politiker som byggföretag och samhällsplanerare pratar om att skapa attraktiva boendemiljöer där mer fokus läggs på kollektivtrafiken, men det händer väldigt lite i verkligheten. Man utgår i hög utsträckning från tidigare planeringsnormer och traditioner. I slutet av byggandet kommer man på att ”just ja, folk ska ta sig hit också”. Det banar tyvärr väg för brist på framkomlighet och oattraktiva kommunikationer vilket också påverkar var i staden vi väljer att bo, säger Anna Grönlund,branschchef, vice vd Sveriges Bussföretag.

En utmaning för kollektivtrafiken är det delade ansvaret hos offentliga myndigheter:

– Ansvaret för planering, upphandling och drift av kollektivtrafik sköts av regionala myndigheter, det vill säga kommunala förbund, regioner eller landsting, medan infrastrukturansvaret ligger på kommunal och statlig nivå, i några få fall på regionen. På vissa håll finns ett fungerande samarbete men ofta blir landstinget och kommunen varsitt stuprör som inte pratar med varandra. Det spelar ju ingen roll om man köper in hundra bussar om de ändå sitter fast i trafikköer.

Självkörande fordon och förarbrist

Under 2018 har den stora bristen på bussförare varit ett hett samtalsämne och personalfrågan är aktuell även i perspektivet i ”Vår väg vidare”. Totalt bedömer Bussföretagen att cirka 7 300 bussförare saknas under de närmaste åren. Även om en viss del av personalbristen i framtiden kan lösas med självkörande bussar, menar Anna Grönlund att behovet av människor som arbetar med människor alltid kommer att finnas.

– Det kan tyckas paradoxalt att samtidigt prata om självkörande bussar och personalbristen. Autonoma transporter har absolut en plats, framför allt på pendlingsstråk där man på avsedda körfält kan erbjuda hög turtäthet. I sådan typ av trafik kan man satsa på autonoma fordon, men pratar man om en skolbuss på landet eller en turistbuss är det mycket svårare och där krävs fortfarande mänskliga förare.

Bussnäringen förutsättning för ökad turism

Just turismen är ett område där bussbranschen har ett viktigt framtidsuppdrag.

– Sverige stiger som resmål på den internationella himlen och vår bransch är en stor del av turistnäringen som ska fördubblas till 2030. Många destinationer når man helt enkelt inte utan buss om man är en större grupp som behöver transport. Här har vi en självklar roll att fylla i och med att vi kan erbjuda ett hållbart resande till dessa destinationer, säger Anna Grönlund.

Oavsett form och förare kommer bussen i olika former att vara lika relevant 2030 som den är i nutid, fastlås i ”Vår väg vidare”.

– Ingen tror att vi kommer att resa mindre, snarare mer. Bussen är också det säkraste sättet att färdas på när det gäller vägtrafik. Det är en viktig aspekt att lyfta i framtida trafikdiskussioner.