Motverka protektionismen och stå upp för fortsatt frihandel och globalisering

NYHET Publicerad

SOMMARKRÖNIKA EU är en av världens öppnaste ekonomier när man mäter i traditionella termer i form av tullar. Exempelvis har de minst utvecklade länderna i världen tullfritt tillträde till den europeiska marknaden och många andra länder åtnjuter förmånlig behandling på europamarknaden med sänkta tullar.

Niklas Bergström

Niklas Bergström, handelspolitisk expert hos Svenskt Näringsliv

EU är fortsatt intensivt engagerat i att sluta frihandelsavtal med större och viktigare ekonomier i vår omvärld. Det finns inga tendenser idag som antyder att detta kommer förändras. Snarare tvärtom då EU har tagit på sig ledartröjan för frihandel och öppenhet.

Vad som däremot förändrats under de senaste åren är ambitionen, vilket nästintill blivit en målsättning, hos EU att införa särkrav i olika frihandelsavtal kopplade till europeiska ”värderingar” som man vill få andra länder att skriva under på. Dessa är oftast kopplade till olika hållbarhetsfrågor som miljö, konsumentskydd och arbetsvillkor. Frankrike ställer nu exempelvis krav på att handelspartners som vill ingå frihandelsavtal med EU först måste ha ratificerat klimatavtalet i Paris, ett villkor som övriga inom EU ställt sig bakom. Detta utesluter i så fall möjligheten att på sikt stärka upp de ekonomiska banden över Atlanten givet President Trump och den nuvarande amerikanska administrationens syn på klimatfrågorna.

Trots den generella öppenhet gentemot omvärlden, pekar olika undersökningar på att européer överlag blivit alltmer protektionistiska. Det betyder emellertid inte att en tillväxande opinion köper ett allmänt program av slutenhet. Men klart är att protektionismen sträcker sig bortom traditionell handelsprotektionism och idag snarare är kopplat till den fria rörligheten av personer, migration och flyktingströmmar.

Det kanske största problemet kopplat till protektionismen är att EU alltmer engagerar sig i allehanda sätt att stänga marknader för länder som inte är lika öppna som EU. Kina är det huvudsakliga föremålet för denna protektionism och EU använder oftast reciprocitet, d v s ömsesidighet, som argument för att vidta restriktiva åtgärder om öppenheten hos motparten inte visar sig vara tillräcklig.

Olika defensiva handelsåtgärder, som antidumpinginstrumentet, bidrar också till ökad protektionism i en tid då import kanske är viktigare än export givet de globala värdekedjorna och komplicerade procedurer med olika insatsvaror osv. Till allt detta kan läggas det faktum att EU, med vissa undantag såsom jordbruk, teko och bilar, tenderar att vara öppen i redan mogna sektorer och marknader och inte i nya branscher, och att policymiljön och de politiska villkoren i den ekonomiska krisens kölvatten är komparativt sämre än i andra marknader med bland annat krav från vissa EU-länder på att införa en industripolitik som oftast är protektionistisk.

Protektionism och öppenhet är traditionellt definierade i termer av nominella tullar och andra direkta gränsskydd. Dessa är viktiga, men de berättar inte hela historien. Det finns en rad andra policyfaktorer som är avgörande för möjligheten för exportörer och importörer av varor tjänster, idéer, kapital och arbetskraft att faktiskt använda sig av nominell öppenhet för kommersiellt expansiva syften. Hämmande skattelagstiftning, konkurrenssnedvridande statligt stöd och subventioner, utbredd korruption mm tillhör faktorer som kan nollställa och straffa ut liberaliseringsåtgärder vid gränsen. Med andra ord, det är de facto-öppenheten som är mer intressant än de jure-öppenheten.

Världsbanken har nyligen börjat arbeta med ett nytt koncept där man inkluderar andra faktorer än just tullar som avgörande för att handel och annan gränsöverskridande ekonomisk aktivitet skall kunna uppstå. Man visar bland annat att i flera av den afrikanska kontinentens länder finns en nominell korruptionskostnad som överstiger tullen med flera hundra procent, vilket delvis förklarar varför det ekonomiska utbytet över gränserna på kontinenten är relativt litet.

Ett resultat av den ökade förståelsen för hur olika problem relaterade till den yttre gränsen men också bortom gränserna inom länderna hämmar den ekonomiska utvecklingen i dessa länder, var beslutet i WTO att införa ett gemensamt avtal för handelsprocedurer. Om detta implementeras och efterlevs fullt ut inte minst i många utvecklingsländer skulle den ekonomiska utvecklingen genom underlättande av ökad gränshandel öka markant.

För att EU fortsatt skall vara världens största samlade ekonomi som byggt sin kraft och utveckling på öppenhet och frihandel, krävs att inte bara tullar och icke-tariffära handelshinder begränsas till ett minimum och helst undanröjs helt. Öppenheten mot omvärlden i form av en ökad acceptans av arbetskraftsinvandring, inom vissa sektorer en riktad och selektiv sådan, är ett imperativ för att kontinenten på sikt skall ha beredskap till en arbetskraftsförsörjning som kan möta de utmaningar vi står inför inom de närmaste decennierna.

En fortsatt öppenhet, frihandel och globalisering är en förutsättning för Sverige och svenskt näringslivs möjlighet att fortsatt vara en dynamisk del av världen som byggt sitt välstånd och välfärd på handel och investeringar. Detta är avgörande för vår tillväxt, vårt jobbskapande och vårt bidrag till en mer hållbar värld för framtidens generationer.    

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

"Fri konkurrens i butikshyllan, men inte på vägen dit"

FÖRETAGSKLIMAT Johan Matsanders driver sedan 2013 företaget Färna Odlingar, en företagarresa som hittills inte varit alldeles enkel, då dåliga politiska förutsättningar drabbar det svenska jordbruket hårt. "Att vi har fler och andra regler än våra grannländer gör det svårt för svenska producenter att konkurrera. Vi har fri konkurrens i butikshyllan, men inte på vägen dit" menar han.
NYHET Publicerad:

Besöksnäringen i centrum på årets första Östgötalunch

FÖRETAGSKLIMAT "Branschen har över 200 000 sysselsatta och är Sveriges nya basnäring. Vi är en extremt betydelsefull motor för integrationen av nyanlända. Dessutom vet vi att många ungdomar får sitt allra första jobb på en restaurang eller ett hotell", menade Magnus Dahlin, styrelseledamot i Visita Mellersta och vd på konferensanläggningen Villa Fridhem i Getå utanför Norrköping, när årets första Östgötalunch satte fokuset på besöksnäringen.
NYHET Publicerad:

Motala kommun ska ha servicefokus i dialog med företagen

NY PÅ JOBBET Nu har våra folkvalda kommunpolitiker tagit plast på sina, ibland nya, positioner och är redo att ta sig an de kommande fyra åren. I Motala kommun är Kåre Friberg (M) ny ordförande för kommunstyrelsen och vi är nyfikna på hur han ser på näringslivsfrågorna i kommunen.
NYHET Publicerad:

Unik satsning på samverkan mellan näringsliv och skola

UTBILDNING Att skapa en hållbar relation mellan utbildningssystemet och företagen är avgörande för att lösa kompetenskrisen. Detta var även i fokus när Svenskt Näringsliv arrangerande en dag för studie- och yrkesvägledare inom vuxenutbildning i Stockholm. ”Kompetensförsörjning är vår viktigaste fråga och detta är en väldigt viktig målgrupp”, säger Mats Hellström, rådgivare på Teknikföretagen.
NYHET Publicerad:

Irriterande människor

KRÖNIKA "Det blir ofta kulturkrockar och onödigt gnissel när företagare möter kommuners tjänstemän. Företagaren vill så snabbt som möjligt ta sig igenom djungeln av lagar och regler för att förverkliga sin idé. Och tjänstemannen, som ju faktiskt bara gör sitt jobb, upplevs inte sällan i det sammanhanget som en synnerligen irriterande och osmidig figur med bedövande mycket makt." Det skriver Anna-Lena Holmström i sin krönika.
NYHET Publicerad:

Bostadreformer på gång, men räcker det?

BOSTADSMARKNADEN I överenskommelsen mellan regeringen samt Centern och Liberalerna finns ett antal punkter på bostadsområdet. Syftet är att fler människors behov ska mötas, reglerna förenklas och konkurrensen öka. Här tycker några av länets byggföretagare till om förslagen.
NYHET Publicerad:

Bekymmersamt för industriföretag utan EU

GEMENSAM MARKNAD EU:s inre marknad är en grundbult för många svenska företag. 65 procent av verkstadsföretaget Habias försäljning går till andra EU-medlemmar, är ett exempel. ”Ett svenskt utträde skulle vara mycket bekymmersamt, säger vd Johan Holmstedt.
NYHET Publicerad:

Tråkig inställning till företagare i Sverige

FÖRETAGSKLIMAT Multientreprenörerna Marnix Bijl och Joyce Goes sålde år 2009 sitt HR-konsultbolag, som då hade nio anställda, i det tätbefolkade Nederländerna, för att i stället flytta till den svenska landsbygden och bli småföretagare. Som sådana har de prisats både som årets företagare och årets mest innovativa företag. Idag har de sin bas i byn Färna i Skinnskattebergs kommun.
NYHET Publicerad:

"Utan ett EU skulle vi haft det mycket krångligare"

GEMENSAM MARKNAD 40 procent av exporten går till länder inom EU. En smidig gränsövergång är viktig, eftersom biotechföretaget Mercodias produkter måste förvaras kallt. Vd Mona Österberg berättar om fördelarna med unionen.
NYHET Publicerad:

Välkommen Oscar

NY PÅ JOBBET Oscar Åberg är ny studentmedarbetare på Svenskt Näringslivs regionkontor i Östergötland. Oscar läser fjärde terminen på Civilekonomprogrammet vid Linköpings Universitet och utöver sitt stora intresse för samhälls- och näringslivsfrågor är han en inbiten AIK-are.
NYHET Publicerad:

Gymnasievalet, tänk noga igenom ditt val

DEBATT "Faktum är att elever som gått ett yrkesprogram har goda jobbchanser – och inte bara när det gäller första jobbet. Yrkesprogrammen ger goda utvecklingsmöjligheter i yrkeslivet och till eget företagande. Möjligheten att senare läsa på högskola och yrkeshögskola finns också." Det skriver Sofia Sjöström i denna debattartikel.
NYHET Publicerad:

Välfärdsföretagare andas ut

VÄLFÄRD I den överenskommelse mellan S, MP, C och L som regeringsbildningen grundar sig på ingår en viktig punkt. De fyra partierna är överens om att regeringen inte kommer att driva eller arbeta vidare med förslag om vinstförbud eller andra förslag med syftet att införa vinstbegränsningar för privata aktörer i välfärden. Företagare inom välfärden andas ut. Många har under en lång tid haft en klump i magen. Helena Dyrén driver Förskolan Växthuset i Strängnäs är en av dem som nu ser på framtiden med lite mer tillförsikt.
NYHET Publicerad:

Utvecklingsprogram ska stärka Nynäshamns företagsklimat

FÖRETAGSKLIMAT Nu startar andra omgången av Svenskt Näringslivs utvecklingsprogram för lokalt företagsklimat, där Nynäshamn är en utav de sju kommuner som kommer att medverka. Målet är att få bättre insikt i det kommunala näringslivets behov, för att på så sätt underlätta för tillväxt och utveckling i företagen.
NYHET Publicerad:

Långsamma processer och bristande förståelse hindrar företag att växa

FÖRETAGSKLIMAT Sedan 2006 har Mattias Sjökvists Åkeri AB varit verksamma i tätorten Alunda i Östhammars kommun. Under flera år har åkeriets grundare, Mattias, försökt hitta möjligheter för att kunna expandera verksamheten och samtidigt tillhandahålla lokaler för fler aktörer som vill etablera sig på orten. Men, när han vänt sig till kommunen för att omsätta plan till handling har gensvaret varit svalt.
NYHET Publicerad:

Akut läge: Bostadsbristen slår mot företagen

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Svenska tech-företag skriker efter arbetskraft men har svårt att rekrytera på grund av bostadssituationen i Stockholm. "Även om du har en hög lön, så går det ibland inte att hitta något att hyra", säger Carl-Johan Hamilton, tech-rekryterare på Ants.
NYHET Publicerad:

"Nu ska jag träffa så många näringslivsrepresentanter som möjligt"

NY PÅ JOBBET Nu har våra folkvalda kommunpolitiker tagit plast på sina, ibland nya, positioner och är redo att ta sig an den kommande fyra åren. I Karlskoga kommun är Tony Ring (m) ny ordförande för kommunstyrelsen och vi vill så klar veta hur han ser på näringslivfrågorna i kommunen.
NYHET Publicerad:

Tydlighet avgörande för transportbranschens miljöarbete

TRANSPORT Våra transporters påverkan på miljön är ett ständigt aktuellt politiskt samtalsämne. Även inom branschen ligger stort fokus på hållbarhetsarbetet. Det vill Anna Grönlund, vice vd på Sveriges Bussföretag, lyfta fram. Samtidigt har de redan kommit långt, menar hon. Redan i dag körs 80 procent av bussarna på förnybara drivmedel.
NYHET Publicerad:

Välkommen praktikant Kajsa

HALLÅ DÄR, Kajsa Dahlström, ny praktikant på Svenskt Näringslivs regionkontor i Stockholm. Vem är du?
NYHET Publicerad:

Vad ska du bli när du blir stor?

KRÖNIKA "Vi kan med jämna mellanrum höra politiker påtala vikten av att fler väljer att bli företagare. Sverige behöver helt enkelt fler företagare som kan skapa fler jobb. Men om man nu identifierat detta som ett önskvärt scenario, att fler ska välja just företagarbanan, varför ser man då inte till att alla unga får upp just det alternativet på sitt smörgåsbord?" Det skriver Anna-Lena Holmström i sin krönika.
NYHET Publicerad:

Hög press på schyssta åkare

TRANSPORTBRANSCHEN Idag är svensk åkerinäring pressad. Utmaningar så som osund konkurrens, miljö och chaufförbrist präglar åkeribranschen och lämnar små marginaler för företagarna. Likväl hade inte samhället klarat många dagar utan lastbilar på vägarna. Maria Lindh, Branschchef på Biltrafikens Arbetsgivareförbund, ett förbund inom Transportföretagen, berättar om åkeribranschens utmaningar och möjligheter.