NYHET23 juli 2018

Motverka protektionismen och stå upp för fortsatt frihandel och globalisering

EU är en av världens öppnaste ekonomier när man mäter i traditionella termer i form av tullar. Exempelvis har de minst utvecklade länderna i världen tullfritt tillträde till den europeiska marknaden och många andra länder åtnjuter förmånlig behandling på europamarknaden med sänkta tullar.

Niklas Bergström, handelspolitisk expert hos Svenskt Näringsliv

EU är fortsatt intensivt engagerat i att sluta frihandelsavtal med större och viktigare ekonomier i vår omvärld. Det finns inga tendenser idag som antyder att detta kommer förändras. Snarare tvärtom då EU har tagit på sig ledartröjan för frihandel och öppenhet.

Vad som däremot förändrats under de senaste åren är ambitionen, vilket nästintill blivit en målsättning, hos EU att införa särkrav i olika frihandelsavtal kopplade till europeiska ”värderingar” som man vill få andra länder att skriva under på. Dessa är oftast kopplade till olika hållbarhetsfrågor som miljö, konsumentskydd och arbetsvillkor. Frankrike ställer nu exempelvis krav på att handelspartners som vill ingå frihandelsavtal med EU först måste ha ratificerat klimatavtalet i Paris, ett villkor som övriga inom EU ställt sig bakom. Detta utesluter i så fall möjligheten att på sikt stärka upp de ekonomiska banden över Atlanten givet President Trump och den nuvarande amerikanska administrationens syn på klimatfrågorna.

Trots den generella öppenhet gentemot omvärlden, pekar olika undersökningar på att européer överlag blivit alltmer protektionistiska. Det betyder emellertid inte att en tillväxande opinion köper ett allmänt program av slutenhet. Men klart är att protektionismen sträcker sig bortom traditionell handelsprotektionism och idag snarare är kopplat till den fria rörligheten av personer, migration och flyktingströmmar.

Det kanske största problemet kopplat till protektionismen är att EU alltmer engagerar sig i allehanda sätt att stänga marknader för länder som inte är lika öppna som EU. Kina är det huvudsakliga föremålet för denna protektionism och EU använder oftast reciprocitet, d v s ömsesidighet, som argument för att vidta restriktiva åtgärder om öppenheten hos motparten inte visar sig vara tillräcklig.

Olika defensiva handelsåtgärder, som antidumpinginstrumentet, bidrar också till ökad protektionism i en tid då import kanske är viktigare än export givet de globala värdekedjorna och komplicerade procedurer med olika insatsvaror osv. Till allt detta kan läggas det faktum att EU, med vissa undantag såsom jordbruk, teko och bilar, tenderar att vara öppen i redan mogna sektorer och marknader och inte i nya branscher, och att policymiljön och de politiska villkoren i den ekonomiska krisens kölvatten är komparativt sämre än i andra marknader med bland annat krav från vissa EU-länder på att införa en industripolitik som oftast är protektionistisk.

Protektionism och öppenhet är traditionellt definierade i termer av nominella tullar och andra direkta gränsskydd. Dessa är viktiga, men de berättar inte hela historien. Det finns en rad andra policyfaktorer som är avgörande för möjligheten för exportörer och importörer av varor tjänster, idéer, kapital och arbetskraft att faktiskt använda sig av nominell öppenhet för kommersiellt expansiva syften. Hämmande skattelagstiftning, konkurrenssnedvridande statligt stöd och subventioner, utbredd korruption mm tillhör faktorer som kan nollställa och straffa ut liberaliseringsåtgärder vid gränsen. Med andra ord, det är de facto-öppenheten som är mer intressant än de jure-öppenheten.

Världsbanken har nyligen börjat arbeta med ett nytt koncept där man inkluderar andra faktorer än just tullar som avgörande för att handel och annan gränsöverskridande ekonomisk aktivitet skall kunna uppstå. Man visar bland annat att i flera av den afrikanska kontinentens länder finns en nominell korruptionskostnad som överstiger tullen med flera hundra procent, vilket delvis förklarar varför det ekonomiska utbytet över gränserna på kontinenten är relativt litet.

Ett resultat av den ökade förståelsen för hur olika problem relaterade till den yttre gränsen men också bortom gränserna inom länderna hämmar den ekonomiska utvecklingen i dessa länder, var beslutet i WTO att införa ett gemensamt avtal för handelsprocedurer. Om detta implementeras och efterlevs fullt ut inte minst i många utvecklingsländer skulle den ekonomiska utvecklingen genom underlättande av ökad gränshandel öka markant.

För att EU fortsatt skall vara världens största samlade ekonomi som byggt sin kraft och utveckling på öppenhet och frihandel, krävs att inte bara tullar och icke-tariffära handelshinder begränsas till ett minimum och helst undanröjs helt. Öppenheten mot omvärlden i form av en ökad acceptans av arbetskraftsinvandring, inom vissa sektorer en riktad och selektiv sådan, är ett imperativ för att kontinenten på sikt skall ha beredskap till en arbetskraftsförsörjning som kan möta de utmaningar vi står inför inom de närmaste decennierna.

En fortsatt öppenhet, frihandel och globalisering är en förutsättning för Sverige och svenskt näringslivs möjlighet att fortsatt vara en dynamisk del av världen som byggt sitt välstånd och välfärd på handel och investeringar. Detta är avgörande för vår tillväxt, vårt jobbskapande och vårt bidrag till en mer hållbar värld för framtidens generationer.

Frihandel
Skriven avNiklas Bergström
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist