Motverka protektionismen och stå upp för fortsatt frihandel och globalisering

NYHET Publicerad

SOMMARKRÖNIKA EU är en av världens öppnaste ekonomier när man mäter i traditionella termer i form av tullar. Exempelvis har de minst utvecklade länderna i världen tullfritt tillträde till den europeiska marknaden och många andra länder åtnjuter förmånlig behandling på europamarknaden med sänkta tullar.

Niklas Bergström

Niklas Bergström, handelspolitisk expert hos Svenskt Näringsliv

EU är fortsatt intensivt engagerat i att sluta frihandelsavtal med större och viktigare ekonomier i vår omvärld. Det finns inga tendenser idag som antyder att detta kommer förändras. Snarare tvärtom då EU har tagit på sig ledartröjan för frihandel och öppenhet.

Vad som däremot förändrats under de senaste åren är ambitionen, vilket nästintill blivit en målsättning, hos EU att införa särkrav i olika frihandelsavtal kopplade till europeiska ”värderingar” som man vill få andra länder att skriva under på. Dessa är oftast kopplade till olika hållbarhetsfrågor som miljö, konsumentskydd och arbetsvillkor. Frankrike ställer nu exempelvis krav på att handelspartners som vill ingå frihandelsavtal med EU först måste ha ratificerat klimatavtalet i Paris, ett villkor som övriga inom EU ställt sig bakom. Detta utesluter i så fall möjligheten att på sikt stärka upp de ekonomiska banden över Atlanten givet President Trump och den nuvarande amerikanska administrationens syn på klimatfrågorna.

Trots den generella öppenhet gentemot omvärlden, pekar olika undersökningar på att européer överlag blivit alltmer protektionistiska. Det betyder emellertid inte att en tillväxande opinion köper ett allmänt program av slutenhet. Men klart är att protektionismen sträcker sig bortom traditionell handelsprotektionism och idag snarare är kopplat till den fria rörligheten av personer, migration och flyktingströmmar.

Det kanske största problemet kopplat till protektionismen är att EU alltmer engagerar sig i allehanda sätt att stänga marknader för länder som inte är lika öppna som EU. Kina är det huvudsakliga föremålet för denna protektionism och EU använder oftast reciprocitet, d v s ömsesidighet, som argument för att vidta restriktiva åtgärder om öppenheten hos motparten inte visar sig vara tillräcklig.

Olika defensiva handelsåtgärder, som antidumpinginstrumentet, bidrar också till ökad protektionism i en tid då import kanske är viktigare än export givet de globala värdekedjorna och komplicerade procedurer med olika insatsvaror osv. Till allt detta kan läggas det faktum att EU, med vissa undantag såsom jordbruk, teko och bilar, tenderar att vara öppen i redan mogna sektorer och marknader och inte i nya branscher, och att policymiljön och de politiska villkoren i den ekonomiska krisens kölvatten är komparativt sämre än i andra marknader med bland annat krav från vissa EU-länder på att införa en industripolitik som oftast är protektionistisk.

Protektionism och öppenhet är traditionellt definierade i termer av nominella tullar och andra direkta gränsskydd. Dessa är viktiga, men de berättar inte hela historien. Det finns en rad andra policyfaktorer som är avgörande för möjligheten för exportörer och importörer av varor tjänster, idéer, kapital och arbetskraft att faktiskt använda sig av nominell öppenhet för kommersiellt expansiva syften. Hämmande skattelagstiftning, konkurrenssnedvridande statligt stöd och subventioner, utbredd korruption mm tillhör faktorer som kan nollställa och straffa ut liberaliseringsåtgärder vid gränsen. Med andra ord, det är de facto-öppenheten som är mer intressant än de jure-öppenheten.

Världsbanken har nyligen börjat arbeta med ett nytt koncept där man inkluderar andra faktorer än just tullar som avgörande för att handel och annan gränsöverskridande ekonomisk aktivitet skall kunna uppstå. Man visar bland annat att i flera av den afrikanska kontinentens länder finns en nominell korruptionskostnad som överstiger tullen med flera hundra procent, vilket delvis förklarar varför det ekonomiska utbytet över gränserna på kontinenten är relativt litet.

Ett resultat av den ökade förståelsen för hur olika problem relaterade till den yttre gränsen men också bortom gränserna inom länderna hämmar den ekonomiska utvecklingen i dessa länder, var beslutet i WTO att införa ett gemensamt avtal för handelsprocedurer. Om detta implementeras och efterlevs fullt ut inte minst i många utvecklingsländer skulle den ekonomiska utvecklingen genom underlättande av ökad gränshandel öka markant.

För att EU fortsatt skall vara världens största samlade ekonomi som byggt sin kraft och utveckling på öppenhet och frihandel, krävs att inte bara tullar och icke-tariffära handelshinder begränsas till ett minimum och helst undanröjs helt. Öppenheten mot omvärlden i form av en ökad acceptans av arbetskraftsinvandring, inom vissa sektorer en riktad och selektiv sådan, är ett imperativ för att kontinenten på sikt skall ha beredskap till en arbetskraftsförsörjning som kan möta de utmaningar vi står inför inom de närmaste decennierna.

En fortsatt öppenhet, frihandel och globalisering är en förutsättning för Sverige och svenskt näringslivs möjlighet att fortsatt vara en dynamisk del av världen som byggt sitt välstånd och välfärd på handel och investeringar. Detta är avgörande för vår tillväxt, vårt jobbskapande och vårt bidrag till en mer hållbar värld för framtidens generationer.    

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Sigtuna hårt drabbad av pandemin

CORONAKRISEN I Sigtuna kommun sysselsätter sig drygt 30% av de förvärvsarbetande invånarna inom resenäringen och besöksnäringen. I slutet av mars hade de båda näringsgrenarna förlorat ungefär 98% av sin kundkrets. ”Jag vill hävda att Sigtuna tillhör en av de kommuner som just nu är hårdast drabbad av denna pandemi, just på grund av att vi är så beroende av två branscher som i princip är nedlagda.” säger Olov Holst kommunstyrelseordförande i Sigtuna kommun.
NYHET Publicerad:

Hur löser vi ett mer än dubbelt så stort elbehov?

SOMMARKRÖNIKA "I Sverige har vi ett av världens mest fossilfria elsystem. Ungefär 98 procent av elen vi använder produceras utan koldioxidutsläpp. Dessutom sker produktionen till en låg kostnad vilket har inneburit en viktig konkurrensfördel för svensk industri. Det är ingen överdrift att säga att låga och stabila elpriser har varit en grundförutsättning för vårt välstånd". Lina Håkansson, Svenskt Näringsliv, lyfter i denna krönika frågan om hur vi ska lösa vårt framtida elbehov.
NYHET Publicerad:

Mjölby vill bygga vidare på framgångsrikt företagsklimat

CORONAKRISEN För Mjölby kommun har våren varit både turbulent och tuff men också visat vikten av gott samarbete med politiken och företagen. "Nu ska vi bygga vidare på den täta kontakten med företagarna så att vi ska stå väl rustade inför framtida utmaningar, det skapar optimism inför framtiden", säger Cecilia Burenby (S), KSO i Mjölby kommun.
NYHET Publicerad:

BudAB ser ljuset i tunneln när flygtrafiken sakta återupptas

CORONAKRISEN I början av mars besökte Svenskt Näringsliv bud- och transportföretaget BudAB AB för att diskutera coronakrisens effekt på företaget. Då var företaget hårt ansatt och runt hörnet väntade en ekonomisk kris. Idag är situationen för företaget fortfarande ansträngd men ledningen ser ändå positivt på framtiden. 
NYHET Publicerad:

"Ge unga vuxna större möjligheter att karriärväxla"

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Hallå där, Johan Olsson, samordningsansvarig kompetensförsörjning på branschorganisationen Byggföretagen i Västerås. Ni arbetar bland annat med att bredda rekryteringsbasen till bygg- och anläggningsbranschen. Varför ska man söka sig till er bransch?
NYHET Publicerad:

Tätt samarbete med näringslivet ska utveckla Katrineholms företagsklimat

CORONAKRISEN Katrineholms kommun har under en längre tid haft en positiv utveckling inom Svenskt Näringslivs undersökning av lokalt företagsklimat. 2008 låg Katrineholms kommun på plats 285 vilket går att jämföra med placeringen 2019 där Katrineholm erhöll plats nummer 79. Efter en vår där såväl företag som kommun kämpat hårt mot en pandemi så ser ändå kommunstyrelsens ordförande Göran Dahlström (S) positivt på framtiden där det lokala företagsklimatet ses som en konkurrensfördel.
NYHET Publicerad:

Integrationsskulden måste jobbas bort

KRÖNIKA Sverige har fört en misslyckad integrationspolitik. Detta tar sig bland annat uttryck i den dåliga etableringen av utrikesfödda på arbetsmarknaden. Situationen förvärras dessutom av coronakrisen. Därför krävs ett omedelbart omtag i integrationspolitiken och reformer på flera områden.
NYHET Publicerad:

"Man måste vara beredd att tänka nytt"

CORONAKRISEN Hallå där Anna Hidegren, arrendator av Rullsands Havsbad och Camping. Hur mår ni i coronatider och hur har ni anpassat er?
NYHET Publicerad:

Visioner för miljön och klimatets skull

SOMMARKRÖNIKA "Det är en framåtblickande, visionär, syn som måste prägla vårt fortsatta miljöarbete. Sverige behöver ta fasta på utvecklingen i näringslivet, den hållbara utvecklingen, som en motor för att skapa ett välfärdssamhälle." Det skriver Nicklas Skår, Svenskt Näringsliv i denna krönika.
NYHET Publicerad:

Elbrist oroar när Northvolt laddar för framtiden

ENERGIFÖRSÖRNING Det svenska industriföretaget Northvolt satsar stort på tillverkning av litiumjonbatterier för elbilar och lagring av energi. I Västerås har en stor anläggning för test- och utvecklingsverksamhet byggts upp och redan har många personer rekryterats. Ska Northvolt kunna fortsätta expandera behövs dock politiska satsningar på infrastrukturen, menar företaget.
NYHET Publicerad:

Var tredje företag i länet negativt påverkat av brottslighet

BROTTSLIGHET Problematiken med brottslighet ökar för företagen i Västmanland. 31 procent av företagen uppger nu att deras verksamhet påverkas negativt av brottslighet och otrygghet. Det visar en undersökning från Svenskt Näringsliv med 937 svarande företag i Västmanland.
NYHET Publicerad:

Nya medarbetare på Regionkontor Gotland

SVENSKT NÄRINGSLIV Från den 1 juli kommer regionkontor Gotland bemannas av regionchef Olle Karstorp, Jessica Drugge, Anna Wallin och Nathalie Johansson. Kvartetten ansvarar idag för arbetet på Regionkontor Stockholm och kommer parallellt med det även arbeta på Gotland.
NYHET Publicerad:

Så undviker du bluffakturor och vd-bedrägerier

SÄKERHET Bluffakturor och internetbedrägerier är något som drabbar företagen under hela året. Särskilt besvärligt är det under sommaren då ordinarie personal inte är på plats och därför inte heller erfarenheten kring vilka leverantörer företaget använder och således vilka fakturor som ska betalas. Nina Jelver, bedrägeriexpert på Svensk Handel, listar sina bästa tips för hantering av bluffakturor och vd-bedrägerier. 
NYHET Publicerad:

Utan utländska turister och bröllop hoppas Gimo Herrgård på "svemester"

CORONAKRISEN Hallå där, Mathias Schneider, General Manager på Gimo Herrgård. Hur mår ni i coronatider och hur har ni anpassat er? Och hur ser sommaren ut?
NYHET Publicerad:

Lekebergs kommun har siktet på framtiden

CORONAKRISEN Vid en undersökning genomförd av Lekebergs kommun visade det sig att 39% av företagen i kommunen påverkats negativt av den pandemi som just nu råder. Detta har inneburit stora utmaningar för företagen vilket både på kort och långt sikt kommer ha stor påverkan på kommunen, under den här tiden har därför kommunstyrelsens nytillträdde ordföranden Johan Niklasson (C) ställts inför utmaningar han inte räknade med då han tillträdde sin tjänst vid årsskiftet.
NYHET Publicerad:

Det är dags att återstarta Stockholms ekonomi

DEBATT "Bara i Stockholms län har 171 236 personer korttidspermitterats och hela 46 347 har varslats. Dessa siffror stiger för varje dag och det är svårt att veta hur framtiden kommer att se ut. Företagens roll blir dock densamma. Det är de strukturella förutsättningarna för företagande, arbete, forskning, utveckling och investeringar som avgör hur snabbt Sverige och Stockholm kan komma tillbaka på fötter och blicka framåt." Det skriver Olle Karstorp i denna debatt.
NYHET Publicerad:

Digitalt kompetenslyft för garveriet

DIGITALISERING När corona slog till ställde Ödins garveri på Gotland snabbt om och lanserade en nätbutik. Ägaren Eva Lilja går nu en utbildning om digitalisering inom handeln. ”Det är nyttigt att försöka förstå hur det hänger ihop, var det är viktigt att synas och hur kunder tänker”, säger hon.
NYHET Publicerad:

Återstart efter krisen

DEBATT Det finns en enastående kraft hos företagare och deras medarbetare. Nu handlar det om att släppa lös den så att den kan verka för en så god återstart som möjligt, så att fler kan fortsätta bidra till att trygga välstånd och nya jobb. Trots allvaret i situationen finns plats ödmjuk optimism inför framtiden. Det skriver Kirsten Åkerman, Svenskt Näringsliv Gotland.
NYHET Publicerad:

Nu behövs kraftsamling för jobben

DEBATT Tusentals människor har avlidit i covid-19 och åter tusentals är på väg tillbaka efter svår sjukdom. Samtidigt befinner sig svensk ekonomi i djup kris. För många av Svenskt Näringslivs medlemsföretag har kunderna helt eller delvis försvunnit. Vi har träffat och pratat med många företagare som denna vår sett sina livsverk gå under. Sedan krisen inleddes har 13 115 personer i Västmanlands län antingen blivit arbetslösa eller korttidspermitterade.
NYHET Publicerad:

Återstart av Uppsala läns ekonomi

DEBATT "Det är de strukturella förutsättningarna för företagande, arbete, forskning, utveckling och investeringar som avgör hur snabbt Sverige och Uppsalaregionen kan komma tillbaka på fötter och blicka framåt." Det skriver Anna-Lena Holmström, Svenskt Näringsliv Uppsalaregionen, i dennan debatt.