Skolkorridor
Foto: Mostphotos

Bara att upprätthålla nuvarande standard på välfärden skulle kräva 90 miljarder kronor ytterligare årligen till år 2026, enligt Finansdepartementet. Välfärdsbehoven ökar och äldreboenden, skolor och förskolor behöver byggas och finansieras.

Så kan Sveriges kommuner stå pall

NYHET Publicerad

KOMMUNKRISEN Det är kris i kommunsverige. Ungefär en tredjedel av alla kommuner gick minus förra året. Stora nedskärningar och skattehöjningar väntas på många håll i landet.

Tony Gunnarsson

Nu måste det till rejäla stålbad ute i kommunerna, för de höjda statsbidragen kommer inte att räcka långt, skriver Tony Gunnarsson.

Foto: STEFAN TELL

Civilminister Lena Micko (S) bjöd nyligen in 26 kommuner till ett krismöte om kommunernas svåra ekonomiska läge. Samtidigt har oppositionen i riksdagen drivit fram ett extra tillskott till kommunerna på 7,5 miljarder. De extra miljarderna hjälper dock föga när hela kommunsverige präglas av en välfärdskris. Nedbrutet på kommunnivå blir stödet inte mer än ”en droppe i havet”, som Filipstads kommunalråd Åsa Hååkman Felth (S), uttryckt det.

Bara att upprätthålla nuvarande standard på välfärden skulle kräva 90 miljarder kronor ytterligare årligen till år 2026, enligt Finansdepartementet. Välfärdsbehoven ökar och äldreboenden, skolor och förskolor behöver byggas och finansieras. ”Man har redan nu ett svagt resultat i många kommuner och det kommer att bli värre. Man förbrukar mer pengar än vad man får in, vilket gör att man måste låna pengar och skulderna ökar”, har Annika Wallenskog, chefsekonom på SKR, tidigare konstaterat (DN 1/7). Att konjunkturen enligt de flesta expertinstanser går mot avmattning under 2020 lär inte förbättra läget.

Att många kommuner, särskilt på landsbygden, har haft svag skattekraft har varit uppenbart i många år. När arbetstillfällen, investeringar och de unga vuxna dragits mot storstäderna har många kommuner halkat efter. Antalet äldre och barn har blivit fler samtidigt som antalet personer i arbetsför ålder inte vuxit lika snabbt. Färre arbetande ska helt enkelt försörja fler.

De senaste åren har dock mer akuta problem uppstått runtom i landet. Många kommuner står nu inför stora kostnader som en följd av migrationskrisen. Etablerings- och försörjningsansvaret ligger nu hos kommunerna samtidigt som många av de tidigare statliga stöden fasats ut. Utbildningsnivån är låg bland många nyanlända och det krävs från kommunens sida mycket resurser för sådant som boende, ekonomisk hjälp och annan offentlig service. SKR berättar om skenande kommunala kostnader för ekonomiskt bistånd (7/2).

Nu måste det till rejäla stålbad ute i kommunerna, för de höjda statsbidragen kommer inte att räcka långt. Många kommuner kämpar med att kunna finansiera ens grundläggande välfärdsservice samtidigt som det finns stora investeringsbehov i infrastruktur som vatten-, avlopp och bredband. Att höja kommunalskatten är knappast en långsiktigt fungerande metod, för på många håll är skatten redan hög och den kan inte höjas år efter år. Som GP:s ledarsida konstaterat har ”kommuner som Bengtsfors och Filipstad små möjligheter att pressa ut mer skattekronor ur det lilla fåtalet invånare”, särskilt inte som konjunkturen går mot avmattning.

Det finns dock saker som kommunerna kan göra för att förbättra situationen:

1. Först och främst finns på många håll utrymme för bättre prioriteringar. Att som i Västerås kommun försöka banta den centrala administrationen med 20 procent är lovvärt. Antalet strateger, administratörer och kommunikatörer har i många kommuner vuxit betydligt snabbare än vad som kan motiveras ur ett skattebetalarperspektiv. Det är motiverat att ifrågasätta varför Göteborgs och Uppsala kommun behöver 255 respektive 89 stycken kommunikatörer vardera. Att kommunerna bör hålla tillbaka med skrytbyggen i form av alltför kostsamma arenor, badhus och kulturhus torde vara självklart när det är svårt att ens finansiera de grundläggande och lagstadgade välfärdstjänsterna.

2. Även kommunernas kärnverksamheter måste effektiviseras. De senaste 15 åren har kommunsektorns kostnader ökat med i genomsnitt drygt 0,5 procent årligen utöver det som kan motiveras av den demografiska utvecklingen. Denna utveckling måste brytas och produktiviteten förbättras markant. Det finns en effektiviseringspotential på mellan sex och tio procent inom svensk skola och äldreomsorg. Detta om mindre effektiva kommuner lärde av de 25 procent kommuner som har effektivast verksamheter. Dessa effektiva kommuner utmärks bland annat av restriktivitet med skattehöjningar, stram resurshushållning och klok konkurrensutsättning. Även mjukare faktorer såsom genomtänkt budgetstyrning, proaktivt arbete för låg personalomsättning, tydlig ansvarsfördelning mellan politiker och tjänstemän, och få men begripliga mål för verksamheten. Det handlar alltså inte om att springa fortare, utan att ta till sig nya arbetssätt. Att en sådan effektivisering inte är förbehållet storstadskommuner visar det faktum att listan toppas av Ydre inom grundskolan och Ödeshög inom äldreomsorgen. 1

Även digitalisering och ny teknik kan framöver bidra till lägre kostnader. Smarta funktionsupphandlingar kan göra att nya innovationer i privat sektor i kombination med ökad konkurrens förbättrar den kommunala effektiviteten. Med en större inköpsmognad skulle offentlig sektor kunna spara uppskattningsvis 5–15 procent av kostnaden, vilket motsvarar 70–100 miljarder kronor årligen, enligt Svenskt Näringslivs beräkningar.

3. Kanske viktigast för kommunens långsiktiga utveckling är det lokala företagsklimatet. Att kommunen erbjuder en bra miljö för företag att starta och utvecklas i är avgörande för framtida arbetstillfällen och skatteintäkter. Men då gäller det att utveckla kommunen tillsammans med näringslivet snarare än att lägga krokben för företagen. Viktigast är kommunens attityder gentemot de lokala företagen. Myndighetsutövningen bör vara serviceinriktad och göra det lätt för företagen att förstå och följa reglerna. Handläggningen av företagsärenden bör vara snabb och smidig. Den offentliga upphandlingen bör förenklas och förklaras så att fler aktörer kan vara med och konkurrera. Kommunen bör inte ägna sig åt osund konkurrens. Kommunen bör bidra till att stärka företagens kompetensförsörjning, trygghet och tillgång till fungerande kommunikationsinfrastruktur.

4. Sist men inte minst måste kommunerna minska utanförskapet och få fler att gå från bidrag till arbete. För att nå dit måste kommunerna våga ställa krav. I Växjö och Solna har tydliga krav på motprestation, nära samarbete med arbetsgivare och individuellt stöd som gör fler anställningsklara sänkt bidragskostnaderna och tagit fler till jobb. Med hembesök vid socialbidragsansökan och utbildningsskyldighet har antalet hushåll med försörjningsstöd kraftigt, i Växjö minskade exempelvis försörjningsstöden med 45 procent och kostnaden med 36 procent. Passivt bidragstagande bör ersättas med studier och praktik i syfte att öka anställningsbarheten. I Trelleborg ledde förändrade arbetsprocesser och robotisering till sänkta kostnader för försörjningsstöd och handläggning. Trelleborgsmodellens initiativtagare Cecilia Lejon har bland annat kritiserat kravlösheten i problemkommuner som Filipstad: ”att betala ut försörjningsstöd till vuxna individer som inte vill pendla 20 minuter till ett arbete är inget annat än ett förminskande perspektiv på individers förmåga”.2

Kommunkrisen kommer inte att lösas i en handvändning, men med dessa åtgärder kan åtminstone kommunerna dra sitt strå till stacken.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

"Ge unga vuxna större möjligheter att karriärväxla"

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Hallå där, Johan Olsson, samordningsansvarig kompetensförsörjning på branschorganisationen Byggföretagen i Västerås. Ni arbetar bland annat med att bredda rekryteringsbasen till bygg- och anläggningsbranschen. Varför ska man söka sig till er bransch?
NYHET Publicerad:

Integrationsskulden måste jobbas bort

KRÖNIKA Sverige har fört en misslyckad integrationspolitik. Detta tar sig bland annat uttryck i den dåliga etableringen av utrikesfödda på arbetsmarknaden. Situationen förvärras dessutom av coronakrisen. Därför krävs ett omedelbart omtag i integrationspolitiken och reformer på flera områden.
NYHET Publicerad:

Visioner för miljön och klimatets skull

SOMMARKRÖNIKA "Det är en framåtblickande, visionär, syn som måste prägla vårt fortsatta miljöarbete. Sverige behöver ta fasta på utvecklingen i näringslivet, den hållbara utvecklingen, som en motor för att skapa ett välfärdssamhälle." Det skriver Nicklas Skår, Svenskt Näringsliv i denna krönika.
NYHET Publicerad:

Elbrist oroar när Northvolt laddar för framtiden

ENERGIFÖRSÖRNING Det svenska industriföretaget Northvolt satsar stort på tillverkning av litiumjonbatterier för elbilar och lagring av energi. I Västerås har en stor anläggning för test- och utvecklingsverksamhet byggts upp och redan har många personer rekryterats. Ska Northvolt kunna fortsätta expandera behövs dock politiska satsningar på infrastrukturen, menar företaget.
NYHET Publicerad:

Var tredje företag i länet negativt påverkat av brottslighet

BROTTSLIGHET Problematiken med brottslighet ökar för företagen i Västmanland. 31 procent av företagen uppger nu att deras verksamhet påverkas negativt av brottslighet och otrygghet. Det visar en undersökning från Svenskt Näringsliv med 937 svarande företag i Västmanland.
NYHET Publicerad:

Så undviker du bluffakturor och vd-bedrägerier

SÄKERHET Bluffakturor och internetbedrägerier är något som drabbar företagen under hela året. Särskilt besvärligt är det under sommaren då ordinarie personal inte är på plats och därför inte heller erfarenheten kring vilka leverantörer företaget använder och således vilka fakturor som ska betalas. Nina Jelver, bedrägeriexpert på Svensk Handel, listar sina bästa tips för hantering av bluffakturor och vd-bedrägerier. 
NYHET Publicerad:

Nu behövs kraftsamling för jobben

DEBATT Tusentals människor har avlidit i covid-19 och åter tusentals är på väg tillbaka efter svår sjukdom. Samtidigt befinner sig svensk ekonomi i djup kris. För många av Svenskt Näringslivs medlemsföretag har kunderna helt eller delvis försvunnit. Vi har träffat och pratat med många företagare som denna vår sett sina livsverk gå under. Sedan krisen inleddes har 13 115 personer i Västmanlands län antingen blivit arbetslösa eller korttidspermitterade.
NYHET Publicerad:

Vill att unga ska se företagande som ett naturligt yrkesval

SKOLNÄTVERK Välkommen Jennifer Österlund som kommer att arbeta heltid med att öka samverkan mellan skola och näringsliv i vår region. "Jag vill att företagande ska ses som ett lika naturligt yrkesval för unga som vilket annat som helst, och därför är jag väldigt glad och tacksam över att få jobba för det".
NYHET Publicerad:

Vi ställer inte in, vi ställer om

KRÖNIKA "Med en hållbar ekonomi har vi också muskler att hantera miljöutmaningar, social utsatthet och andra aspekter av hållbarhetsfrågan. Satsningar på företagsamhet och företagsklimat är således en satsning för ett hållbarare samhälle." Det skriver Kristin Lahed i denna krönika.
NYHET Publicerad:

Det är dags att återstarta länets ekonomi

DEBATT Det är de strukturella förutsättningarna för företagande, arbete, forskning, utveckling och investeringar som avgör hur snabbt Sverige och Västmanlands län kan komma tillbaka på fötter och blicka framåt. Det skriver Kristin Lahed och Tony Gunnarsson, Svenskt Näringsliv i denna debatt.
NYHET Publicerad:

Kompetensförsprång efter krisen

KOMPETENSFÖRSÖRJNING För många företag har det sedan i mitten av mars handlat om att hantera coronakrisens mest akuta effekter. Många åtgärder har vidtagits och ett stort antal verksamheter har varslat, sagt upp eller permitterat sin personal. Nu går tankarna till hur man kan göra det bästa av tiden fram tills dess att det vänder. Kan man kanske till och med stå starkare när hjulen börjar snurra igen? 
NYHET Publicerad:

TRR stöttar företag i omställning

OMSTÄLLNING Att vara företagsledare och chef har alltid sina utmaningar, men för många är det tuffare än någonsin just nu. Erica Sundberg, regionchef för TRR Region Mitt, berättar om hur de stöttar företag som står inför omställning.
NYHET Publicerad:

Så kompetenssäkrar du företaget under krisen

WEBBINAR Ett webbinarium om hur du som arbetsgivare kan använda tiden under corona till att behålla och stärka kompetensen i ditt företag, för att stå starkare när det vänder.
NYHET Publicerad:

Försiktig optimism hos västmanländskt företag

CORONAKRISEN Kadesjös i Västerås med cirka 60 anställda går likt många andra företag just nu en osäker framtid till mötes. Företaget har trots krisen haft full beläggning under hela våren och bland annat hjälpt vården i form av att tillverka bågar till de skyddsvisir som används. VD Birgitta Lindblad berättar dock att osäkerheten inför hösten är påtaglig och att det måste råda en försiktighet i planeringen inför framtiden.
NYHET Publicerad:

Kungsörsföretag hjälper vården

CORONAKRISEN Många företag landet över upplever just nu stora bekymmer där efterfrågan störtdykt men utgifter förblivit oförändrade. Västmanland är inget undantag, men det finns också företag där verkligheten är en annan. Ronny Berglund, vd på Packing Kungsör AB, har tack vare en snabb omstrukturering av verksamheten istället fått se en ökad omsättning.
NYHET Publicerad:

Varierade betyg på kommunernas företagsklimat

FÖRETAGSKLIMAT I drygt 20 år har Svenskt Näringsliv varje år genomfört en stor enkätundersökning för att mäta hur företagare upplever det lokala företagsklimatet i sin kommun. "De kommuner som presterar bäst i vår undersökning är kommuner som jobbat hårt och aktivt i flera år för att förbättra sitt lokala företagsklimat", säger Kristin Lahed.
NYHET Publicerad:

Recotech tuffar på trots Coronakrisen

CORONAKRISEN Recotech AB i Arboga kämpar likt många andra företag just nu mot en pandemi som både förändrat spelregler och möjigheter för våra svenska företag. Bo Martin Tell, VD, berättar att efter 1,5 års inbromsning hade trenden äntligen börjat vända och företaget fick allt fler ordrar. Då slog krisen till och skapade nya hinder.
NYHET Publicerad:

Tuff start för Fagersta Brukshotells nya ägare

CORONAKRISEN Besöksnäringen har drabbats extremt hårt av coronakrisen och för Jennifer Troëng Johansson som tillsammans med sin man Robert Troëng Johansson vid årsskiftet tog över Fagersta Brukshotell har starten varit minst sagt turbulent.
NYHET Publicerad:

Västmanlands företag spår en dyster framtid

KONJUNKTUR Svenskt Näringslivs senaste konjunkturrapport visar att 64 procent av företagen i Västmanland har en lägre produktion och försäljningsvolym än för sex månader sedan. Framtiden ser dyster ut när företagen blickar framåt.
NYHET Publicerad:

Stärkt inre marknad i EU är vägen framåt

EUROPADAGEN Idag den 9 maj firas Europadagen för att minnas startskottet till det som kommit att bli den europeiska unionen. EU har gett oss helt nya möjligheter att handla och samarbeta inom en av världens största integrerade ekonomier. De gränshinder som nyligen visat sig på EU:s inre marknad går på tvärs mot grundtanken med unionen. "Nu måste den ömsesidiga viljan till handel och utbyte av varor och tjänster stärkas för att Sveriges och EU:s företag ska kunna klara sig igenom denna svåra tid", säger Kristin Lahed, Svenskt Näringsliv Västmanland.