Skolkorridor
Foto: Mostphotos

Bara att upprätthålla nuvarande standard på välfärden skulle kräva 90 miljarder kronor ytterligare årligen till år 2026, enligt Finansdepartementet. Välfärdsbehoven ökar och äldreboenden, skolor och förskolor behöver byggas och finansieras.

Så kan Sveriges kommuner stå pall

NYHET Publicerad

KOMMUNKRISEN Det är kris i kommunsverige. Ungefär en tredjedel av alla kommuner gick minus förra året. Stora nedskärningar och skattehöjningar väntas på många håll i landet.

Tony Gunnarsson

Nu måste det till rejäla stålbad ute i kommunerna, för de höjda statsbidragen kommer inte att räcka långt, skriver Tony Gunnarsson.

Foto: STEFAN TELL

Civilminister Lena Micko (S) bjöd nyligen in 26 kommuner till ett krismöte om kommunernas svåra ekonomiska läge. Samtidigt har oppositionen i riksdagen drivit fram ett extra tillskott till kommunerna på 7,5 miljarder. De extra miljarderna hjälper dock föga när hela kommunsverige präglas av en välfärdskris. Nedbrutet på kommunnivå blir stödet inte mer än ”en droppe i havet”, som Filipstads kommunalråd Åsa Hååkman Felth (S), uttryckt det.

Bara att upprätthålla nuvarande standard på välfärden skulle kräva 90 miljarder kronor ytterligare årligen till år 2026, enligt Finansdepartementet. Välfärdsbehoven ökar och äldreboenden, skolor och förskolor behöver byggas och finansieras. ”Man har redan nu ett svagt resultat i många kommuner och det kommer att bli värre. Man förbrukar mer pengar än vad man får in, vilket gör att man måste låna pengar och skulderna ökar”, har Annika Wallenskog, chefsekonom på SKR, tidigare konstaterat (DN 1/7). Att konjunkturen enligt de flesta expertinstanser går mot avmattning under 2020 lär inte förbättra läget.

Att många kommuner, särskilt på landsbygden, har haft svag skattekraft har varit uppenbart i många år. När arbetstillfällen, investeringar och de unga vuxna dragits mot storstäderna har många kommuner halkat efter. Antalet äldre och barn har blivit fler samtidigt som antalet personer i arbetsför ålder inte vuxit lika snabbt. Färre arbetande ska helt enkelt försörja fler.

De senaste åren har dock mer akuta problem uppstått runtom i landet. Många kommuner står nu inför stora kostnader som en följd av migrationskrisen. Etablerings- och försörjningsansvaret ligger nu hos kommunerna samtidigt som många av de tidigare statliga stöden fasats ut. Utbildningsnivån är låg bland många nyanlända och det krävs från kommunens sida mycket resurser för sådant som boende, ekonomisk hjälp och annan offentlig service. SKR berättar om skenande kommunala kostnader för ekonomiskt bistånd (7/2).

Nu måste det till rejäla stålbad ute i kommunerna, för de höjda statsbidragen kommer inte att räcka långt. Många kommuner kämpar med att kunna finansiera ens grundläggande välfärdsservice samtidigt som det finns stora investeringsbehov i infrastruktur som vatten-, avlopp och bredband. Att höja kommunalskatten är knappast en långsiktigt fungerande metod, för på många håll är skatten redan hög och den kan inte höjas år efter år. Som GP:s ledarsida konstaterat har ”kommuner som Bengtsfors och Filipstad små möjligheter att pressa ut mer skattekronor ur det lilla fåtalet invånare”, särskilt inte som konjunkturen går mot avmattning.

Det finns dock saker som kommunerna kan göra för att förbättra situationen:

1. Först och främst finns på många håll utrymme för bättre prioriteringar. Att som i Västerås kommun försöka banta den centrala administrationen med 20 procent är lovvärt. Antalet strateger, administratörer och kommunikatörer har i många kommuner vuxit betydligt snabbare än vad som kan motiveras ur ett skattebetalarperspektiv. Det är motiverat att ifrågasätta varför Göteborgs och Uppsala kommun behöver 255 respektive 89 stycken kommunikatörer vardera. Att kommunerna bör hålla tillbaka med skrytbyggen i form av alltför kostsamma arenor, badhus och kulturhus torde vara självklart när det är svårt att ens finansiera de grundläggande och lagstadgade välfärdstjänsterna.

2. Även kommunernas kärnverksamheter måste effektiviseras. De senaste 15 åren har kommunsektorns kostnader ökat med i genomsnitt drygt 0,5 procent årligen utöver det som kan motiveras av den demografiska utvecklingen. Denna utveckling måste brytas och produktiviteten förbättras markant. Det finns en effektiviseringspotential på mellan sex och tio procent inom svensk skola och äldreomsorg. Detta om mindre effektiva kommuner lärde av de 25 procent kommuner som har effektivast verksamheter. Dessa effektiva kommuner utmärks bland annat av restriktivitet med skattehöjningar, stram resurshushållning och klok konkurrensutsättning. Även mjukare faktorer såsom genomtänkt budgetstyrning, proaktivt arbete för låg personalomsättning, tydlig ansvarsfördelning mellan politiker och tjänstemän, och få men begripliga mål för verksamheten. Det handlar alltså inte om att springa fortare, utan att ta till sig nya arbetssätt. Att en sådan effektivisering inte är förbehållet storstadskommuner visar det faktum att listan toppas av Ydre inom grundskolan och Ödeshög inom äldreomsorgen. 1

Även digitalisering och ny teknik kan framöver bidra till lägre kostnader. Smarta funktionsupphandlingar kan göra att nya innovationer i privat sektor i kombination med ökad konkurrens förbättrar den kommunala effektiviteten. Med en större inköpsmognad skulle offentlig sektor kunna spara uppskattningsvis 5–15 procent av kostnaden, vilket motsvarar 70–100 miljarder kronor årligen, enligt Svenskt Näringslivs beräkningar.

3. Kanske viktigast för kommunens långsiktiga utveckling är det lokala företagsklimatet. Att kommunen erbjuder en bra miljö för företag att starta och utvecklas i är avgörande för framtida arbetstillfällen och skatteintäkter. Men då gäller det att utveckla kommunen tillsammans med näringslivet snarare än att lägga krokben för företagen. Viktigast är kommunens attityder gentemot de lokala företagen. Myndighetsutövningen bör vara serviceinriktad och göra det lätt för företagen att förstå och följa reglerna. Handläggningen av företagsärenden bör vara snabb och smidig. Den offentliga upphandlingen bör förenklas och förklaras så att fler aktörer kan vara med och konkurrera. Kommunen bör inte ägna sig åt osund konkurrens. Kommunen bör bidra till att stärka företagens kompetensförsörjning, trygghet och tillgång till fungerande kommunikationsinfrastruktur.

4. Sist men inte minst måste kommunerna minska utanförskapet och få fler att gå från bidrag till arbete. För att nå dit måste kommunerna våga ställa krav. I Växjö och Solna har tydliga krav på motprestation, nära samarbete med arbetsgivare och individuellt stöd som gör fler anställningsklara sänkt bidragskostnaderna och tagit fler till jobb. Med hembesök vid socialbidragsansökan och utbildningsskyldighet har antalet hushåll med försörjningsstöd kraftigt, i Växjö minskade exempelvis försörjningsstöden med 45 procent och kostnaden med 36 procent. Passivt bidragstagande bör ersättas med studier och praktik i syfte att öka anställningsbarheten. I Trelleborg ledde förändrade arbetsprocesser och robotisering till sänkta kostnader för försörjningsstöd och handläggning. Trelleborgsmodellens initiativtagare Cecilia Lejon har bland annat kritiserat kravlösheten i problemkommuner som Filipstad: ”att betala ut försörjningsstöd till vuxna individer som inte vill pendla 20 minuter till ett arbete är inget annat än ett förminskande perspektiv på individers förmåga”.2

Kommunkrisen kommer inte att lösas i en handvändning, men med dessa åtgärder kan åtminstone kommunerna dra sitt strå till stacken.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Gröna jobb ett ljus i coronamörkret

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Många branscher i Västmanland är hårt drabbade av Coronakrisen med permitteringar, varsel och i värsta fall konkurser som följd. Men situationen är inte likadan överallt. Länets skogs- och trädgårdsföretagare står nu beredda att ta emot permitterad arbetskraft från andra sektorer.
NYHET Publicerad:

TSL redo att hjälpa vid arbetsbrist

OMSTÄLLNING Coronakrisen tvingar just nu många företag runt om i landet till både permitteringar och varsel och på TSL Trygghetsfonden står man nu redo. "Vår verksamhet är designad för att klara stora ökningar av antalet uppsagda, men detta är en extrem situation. Därför har vi skalat upp resurserna och justerat våra verksamhetsprocesser så att vi kan hantera alla de som kommer att behöva hjälp till nytt jobb", säger Markus Sandin, på Trygghetsfonden TSL region Mitt.
NYHET Publicerad:

Ryns skor möter kunder på nya sätt

CORONAKRISEN Sällanvaruhandeln är en av de branscher som drabbats hårdast av Coronakrisen. För Ryns skor i Västerås och Köping har det varit en dramatisk utveckling. ”Hela vår verksamhet har skakats om i grunden”, berättar ägaren Ulf Antman.
NYHET Publicerad:

Surahammars kommun vill hjälpa företagen

KOMMUNER SOM GÖR Surahammars kommun har infört en rad åtgärder för att underlätta för företagen under Corona-krisen. Detta välkomnas av kommunens företagare som bland annat kan få anstånd med avgifter, framskjutna tillsynsbesök och lätt hitta rätt i kontakten med kommunen genom ”en väg in”.
NYHET Publicerad:

Snabbt agerat av flera västmanländska kommuner

CORONAKRISEN Coronakrisen har på några få veckor raserat framtidsutsikterna för många företag. Verksamheter som i slutet av februari hade fullt i orderböckerna står idag helt utan jobb. Nu har många kommuner agerat för att mildra effekterna på näringslivet. "Flera av förslagen vi nu ser i kommunerna sänker företagens kostnader, minskar intäktsbortfallet och ökar möjligheten att överleva krisen. Många kommuner visar på en handlingskraft och stor förståelse för det akuta läge vi befinner oss i", säger Kristin Lahed, Svenskt Näringsliv Västmanland.
NYHET Publicerad:

Få medlemsstöd i hanteringen av Coronakrisen

CORONAKRISEN Hur kan du som företagare och arbetsgivare bäst hantera Corona-krisen? Vilken hjälp finns att få? Och hur kan få nytta av korttidspermitteringen och de andra åtgärder som presenterats i de olika stödpaketen? Flera av våra medlemsorganisationer erbjuder nu webinarier där du som företagare kan få hjälp att orientera sig i dessa frågor.
NYHET Publicerad:

Slut upp bakom Västmanlands näringsliv!

KOMMENTAR Coronavirusets framfart påverkar oss alla. Vi tvingas lägga om våra vardagsrutiner, ställa in aktiviteter och begränsa våra sociala liv. Universitet och gymnasier har stängt och bedriver undervisningen på distans. Personalen inom vård och omsorg är hårt belastad och gör stora insatser för att rädda liv och hälsa. Som en följd av viruset, och åtgärderna i syfte att hämma smittspridningen, drabbas också näringslivet och dess medarbetare i Västmanland hårt.
NYHET Publicerad:

Företagen på Erikslund hjälper varandra i krisen

CORONAKRISEN Corona-krisen påverkar landets företag mycket hårt. Över 75 procent av de västmanländska företagen har redan upplevt nedgång i försäljning och i handeln märks effekterna tydligt. Därför går nu företagen på Erikslunds handelsområde i Västerås ihop för att hjälpa varandra genom krisen.
NYHET Publicerad:

200 miljarder kronor i räddningspaket för företag och jobb

CORONAKRISEN "Det nya coronaviruset har skapat en extremt svår situation för svenska företag och jobb. Det är ett unikt svårt läge som kräver unikt kraftfulla åtgärder. Vi måste agera för att rädda företagen och jobben. Därför föreslår Svenskt Näringsliv nu ett brett räddningspaket för företag och jobb motsvarande 200 miljarder kronor". Det säger vd Jan-Olof Jacke.
NYHET Publicerad:

Sala stödjer företagen i krisen

CORONAKRISEN Sala kommun var snabba med att vidta åtgärder till stöd för de lokala företagen som drabbats hårt i Corona-krisens spår. Bland annat förlänger kommunens betalningstider, anpassar tillsynsarbetet och stärker informationen till företagen. Detta efter dialog med Svenskt Näringsliv och företagare i kommunen. "Vi ser hur näringslivet i vår kommun redan nu drabbas hårt av effekterna av viruset. Det är djupt oroande, och vi i Sala kommun vill göra vad vi kan för att mildra effekten, och åtminstone inte lägga sten på börda för hårt drabbade företagare", säger kommunstyrelsens ordförande, Anders Wigelsbo.
NYHET Publicerad:

Så här kan regionala åtgärder hjälpa länets företag i Coronatider

CORONA Vi lever verkligen i mycket annorlunda och ansträngda tider. Vi på Svenskt Näringsliv följer noggrant utvecklingen kring corona/covid-19 och vilka konsekvenser det får i företagen. Utöver de nationella åtgärder som nu görs, behövs även åtgärder i kommuner, regioner och länsstyrelser. Vi har listat ett antal förslag till åtgärder som kan genomföras för att mildra konsekvenserna i detta läge.
NYHET Publicerad:

Coronaviruset påverkar Västmanlands företag

KOMMENTAR Coronavirusets framfart påverkar oss alla. Hela samhället sluter nu upp i syfte att begränsa smittspridningen och att ge sjukvården bästa möjliga förutsättningar att ta hand om de som insjuknat. Dessa säkerhetsåtgärder är viktiga och bra, men skapar också negativa bieffekter för många företag. Företagen i Västmanland vittnar om fallande intäkter, problem i produktion och oro över möjligheten att behålla medarbetare.
NYHET Publicerad:

Senaste nytt: Kraftfulla krisåtgärder men fler kommer att behövas

CORONA Läget för svenska företag har förvärrats dramatiskt på mycket kort tid. ”Därför är det bra att regeringen, i linje med Svenskt Näringslivs förslag, vidtar ytterligare åtgärder som kan hjälpa företag ur den mest akuta krisen, säger vd Jan-Olof Jacke i en kommentar till regeringens nya krispaket.
NYHET Publicerad:

Orättvisa förutsättningar för privat drivna verksamheter

VALFRIHET LOV-systemen i kommunerna och vårdvalet i regionerna bygger på att ökad konkurrens skapar högre kvalitet. Det skapar också en större valfrihet för fler människor. Om systemet ska fungera är det dock avgörande att privata och offentliga aktörer ges samma förutsättningar.
NYHET Publicerad:

Konkurrens på (o)lika villkor

OSUND KONKURRENS 23 procent av Västmanlandsföretagen upplever osund konkurrens från kommunal verksamhet. Men så måste det inte vara. Det finns en hel del som en kommun eller offentlig aktör kan göra för att arbeta för en sundare konkurrens med näringslivet, menar Stefan Sagebro, expert hos Svenskt Näringsliv. 
NYHET Publicerad:

Västmanland behöver fler företagsamma kvinnor

FÖRETAGSAMHETEN I Västmanland är 9,9 procent av befolkningen företagsamma, vilket är lägst andel i landet. Denna siffra måste bli högre, framför allt bland kvinnor där andelen bara är 6,0 procent. Detta kräver bättre förutsättningar att driva företag i de kvinnodominerade branscherna. "Jag tror och hoppas att fler kvinnor är villiga att ta steget att driva företag, alla vinner på det", säger Madelené Hjelm, ägare av IB Transport i Västerås.
NYHET Publicerad:

Korttidsarbete måste snabbt på plats

KOMMENTAR Regeringen lägger ett lagförslag om korttidsarbete. Vi välkomnar förslaget som Svenskt Näringsliv arbetat och drivit på länge. Förslaget stärker Sveriges konkurrenskraft och kan rädda många svenska jobb, men reformen behöver skyndsamt på plats. Företagen kan inte vänta och första augusti kan vara för sent.
NYHET Publicerad:

Elbrist oroar sågverken

ELFÖRSÖRJNING Bristande framtida elförsörjning hotar många företag i Västmanland. Inom den elintensiva sågverksbranschen, som skapar många jobb i bland annat Skinnskatteberg,  Fagersta och Köping, växer oron. Detta efter varningssignaler vad gäller både underskott i elproduktionen och flaskhalsar i eldistributionen.
NYHET Publicerad:

Så kan Sveriges kommuner stå pall

KOMMUNKRISEN Det är kris i kommunsverige. Ungefär en tredjedel av alla kommuner gick minus förra året. Stora nedskärningar och skattehöjningar väntas på många håll i landet. Tony Gunnarsson, Svenskt Näringsliv i Västmanland anser dock att det finns en rad saker som kommunerna kan göra för att förbättra situationen, framför allt att långsiktigt utveckla det lokala företagsklimatet.