Kvinna som bläddrar i lagboken
Foto: Henrik Montgomery/TT

Svenskt Näringsliv vill understryka att upphandlingslagarna inte är ett hinder för goda affärer som säkerställer varor, tjänster och byggentreprenader av bra kvalitet till rätt pris. Det stora problemet är istället ett bristande ledarskap som inte klarar av att organisera förvaltningen utifrån inköpsbehovet.

Skyll inte på lagstiftningen – gör istället er hemläxa!

NYHET Publicerad

UPPHANDLING I TV, tidningar och på sociala medier pågår en intensiv debatt kring nyligen gjorda upphandlingar. Oavsett upphandling så skyller mer eller mindre alla som deltar i debatten på lagen om offentlig upphandling och kräver att denna ska ändras.

Det påstås bland annat att det är lagens fel att upphandlande myndigheter måste köpa till ”lägsta pris”, att lagen förhindrar upphandlare att tala med leverantörer och att det enligt lagen inte får ställas krav på referenser. Inget kunde vara mer fel. Självklart får man beakta kvalitet i upphandlingen, tala med varandra och ställa krav på referensobjekt eller referenser.

När man talar om offentlig upphandling är det viktigt att ha en förståelse för varför lagstiftningen har kommit till. Den finns för att säkerställa att skattebetalarnas pengar används rätt, bland annat genom att minska risken för korruption, genom att öka konkurrensen och genom att driva på mot ett större fokus på vad den upphandlande myndigheten faktiskt behöver.  

Många klagomål handlar om att myndigheterna bara köper till ”lägsta pris”. Att utvärdera en vara eller tjänst med utvärderingskriteriet ”lägsta pris” är inte fel så länge myndigheten vet och kan beskriva vilken kvalitet den behöver.  

Myndigheten ska naturligtvis inte behöva betala onödigt mycket för de nyttigheter som upphandlats. Insikten att allt har ett pris är därför en nödvändig beståndsdel i alla upphandlingar. Det gäller både beskrivningen av avtalsobjektet och övriga villkor, inte minst påföljderna vid avtalsbrott. Det finns ingen anledning att efterfråga en högre kvalitet än vad som behövs. Det höjer förmodligen priset utan någon motsvarande nytta. Det finns inte heller anledning att ha strängare påföljder än vad behovet påkallar. 

Omvänt gäller att det inte heller finns anledning att köpa en lägre kvalitet än vad man har behov av, eller låta påföljderna vid avtalsbrott inte svara mot myndighetens behov. Myndigheten måste med andra ord veta vad behovet är! 

När det gäller dialog är det inte bara tillåtet utan i högsta grad önskvärt att myndigheten inför en upphandling intervjuar företagare om hur de ser på marknaden och vilka krav som ska ställas respektive inte ställas. Dialogen kan ske i stora eller små format, även om enskilda möten oftast ger bäst information.  

Flera myndigheter har också börjat använda sig av RFI eller extern remiss. RFI innebär att myndigheten skickar ut frågor till potentiella leverantörer för att få information om hur marknaden ser ut.  

Extern remiss innebär att hela eller delar av upphandlingsdokumenten skickas ut till potentiella leverantörer för att få in synpunkter på affärens upplägg och kravformuleringar.

Bristande dialog skapar hinder för en effektiv offentlig upphandling. Tyvärr är extern dialog inte standard i förberedelsestadiet av en upphandling. Avsaknad av dialog leder ofta till dålig kunskap om de produkter eller tjänster som finns på marknaden och för företagens affärsmodeller vilket i sin tur tyvärr leder till färre anbud och många överprövningar. 

När det slutligen gäller referenser så är det fullt möjligt att utvärdera referenser så länge som dessa är ägnade att identifiera det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet. Möjligheten att använda leverantörers referenser som tilldelningskriterium är inte begränsad till upphandlingar av intellektuella tjänster. Exempel på referensfrågor som är ägnade att identifiera det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet är frågor som syftar till att ta reda på hur tidigare tjänster har utförts och hur nöjda tidigare kunder varit. 

Svenskt Näringsliv vill understryka att upphandlingslagarna inte är ett hinder för goda affärer som säkerställer varor, tjänster och byggentreprenader av bra kvalitet till rätt pris. Det stora problemet är istället ett bristande ledarskap som inte klarar av att organisera förvaltningen utifrån inköpsbehovet. 

Vi är övertygade om att nyckeln till goda affärer är en inköpsmogen organisation. En organisation som har en aktuell inköpspolicy, uppdaterade inköpsplaner och inköpsrutiner som är kända för alla i organisationen. Vidare finns det nyckeltal, IT- och HR-stöd för inköp. Först när dessa fundament är på plats har myndigheten tillräckligt goda förutsättningar för att på ett strategiskt sätt börja jobba med inköp. Nästa fas i arbetet är att införa kategoristyrning, som är en processbaserad metod som fokuserar på förbättringar och förändring. En viktig hörnsten är att skapa tvärfunktionella och tvärprofessionella grupper inom myndigheten som arbetar löpande med alla delar av inköpsprocessen. Att införa kategoristyrning är krävande och måste ledas av den högsta ledningen inom varje myndighet.  

Vårt budskap är därför, skyll inte på lagen - sätt istället igång med det interna arbetet.  

Genom att satsa på att bygga upp en inköpsmogen organisation kan myndigheten både säkerställa kvalitet, leveranssäkerhet och hämta hem besparingar, i runda slängar 10–15 procent av det totala värdet av offentlig upphandling eller 70–100 miljarder kronor. 

Fakta

Lär dig mer om inköpsmognad på vår hemsidawww.upphandlingsmyndigheten.se eller på www.silf.se

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Mjölby vill bygga vidare på framgångsrikt företagsklimat

CORONAKRISEN För Mjölby kommun har våren varit både turbulent och tuff men också visat vikten av gott samarbete med politiken och företagen. "Nu ska vi bygga vidare på den täta kontakten med företagarna så att vi ska stå väl rustade inför framtida utmaningar, det skapar optimism inför framtiden", säger Cecilia Burenby (S), KSO i Mjölby kommun.
NYHET Publicerad:

BudAB ser ljuset i tunneln när flygtrafiken sakta återupptas

CORONAKRISEN I början av mars besökte Svenskt Näringsliv bud- och transportföretaget BudAB AB för att diskutera coronakrisens effekt på företaget. Då var företaget hårt ansatt och runt hörnet väntade en ekonomisk kris. Idag är situationen för företaget fortfarande ansträngd men ledningen ser ändå positivt på framtiden. 
NYHET Publicerad:

Ingen vanlig semester för Dalarnas företagare

I dagsläget har närmare 11 700 personer korttidspermitterats i länet. Hela 1 500 personer har varslats. Det är ytterst allvarligt.
NYHET Publicerad:

Tuff sommar väntar Västerbottens företag

Coronakrisen har slagit hårt mot Västerbotten. Detta gäller särskilt besöksnäring, restaurang och handel. I dagsläget har närmare 10 000 personer korttidspermitterats i länet. Det är ytterst allvarligt.
NYHET Publicerad:

Integrationsskulden måste jobbas bort

KRÖNIKA Sverige har fört en misslyckad integrationspolitik. Detta tar sig bland annat uttryck i den dåliga etableringen av utrikesfödda på arbetsmarknaden. Situationen förvärras dessutom av coronakrisen. Därför krävs ett omedelbart omtag i integrationspolitiken och reformer på flera områden.
NYHET Publicerad:

"Ge unga vuxna större möjligheter att karriärväxla"

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Hallå där, Johan Olsson, samordningsansvarig kompetensförsörjning på branschorganisationen Byggföretagen i Västerås. Ni arbetar bland annat med att bredda rekryteringsbasen till bygg- och anläggningsbranschen. Varför ska man söka sig till er bransch?
NYHET Publicerad:

Tätt samarbete med näringslivet ska utveckla Katrineholms företagsklimat

CORONAKRISEN Katrineholms kommun har under en längre tid haft en positiv utveckling inom Svenskt Näringslivs undersökning av lokalt företagsklimat. 2008 låg Katrineholms kommun på plats 285 vilket går att jämföra med placeringen 2019 där Katrineholm erhöll plats nummer 79. Efter en vår där såväl företag som kommun kämpat hårt mot en pandemi så ser ändå kommunstyrelsens ordförande Göran Dahlström (S) positivt på framtiden där det lokala företagsklimatet ses som en konkurrensfördel.
NYHET Publicerad:

Krisen tar inte semester för Norrbottens företag

KRÖNIKA Coronakrisen har förändrat allt. Den hotar inte bara liv och hälsa utan slår också hårt mot näringslivet och jobben. Många företag står på ruinens brant och är i behov av fortsatta stöd också under sommaren. Detta innebär inte endast att semesterplaner ställs på ända, utan att många också måste oroa sig över om de har ett arbete att komma tillbaka till efter sommaren.
NYHET Publicerad:

"Man måste vara beredd att tänka nytt"

CORONAKRISEN Hallå där Anna Hidegren, arrendator av Rullsands Havsbad och Camping. Hur mår ni i coronatider och hur har ni anpassat er?
NYHET Publicerad:

Visioner för miljön och klimatets skull

SOMMARKRÖNIKA "Det är en framåtblickande, visionär, syn som måste prägla vårt fortsatta miljöarbete. Sverige behöver ta fasta på utvecklingen i näringslivet, den hållbara utvecklingen, som en motor för att skapa ett välfärdssamhälle." Det skriver Nicklas Skår, Svenskt Näringsliv i denna krönika.
NYHET Publicerad:

”Jag ser företagarna som hjältar!”

FÖRETAGSKLIMAT "De arbetstillfällen som finns och skapas av företagare är grunden till att vi kan bedriva den välfärd som invånare förväntar sig", säger Anja Palm, tillträdande näringslivschef i Skellefteå kommun.
NYHET Publicerad:

”Förlängda stödpaket helt avgörande”

CORONAKRISEN "Fortsatt sänkta arbetsgivaravgifter är en självklarhet om detta ska fungera" säger Urban Ek, vd på Axess Resebyrå AB i Boden.
NYHET Publicerad:

Elbrist oroar när Northvolt laddar för framtiden

ENERGIFÖRSÖRNING Det svenska industriföretaget Northvolt satsar stort på tillverkning av litiumjonbatterier för elbilar och lagring av energi. I Västerås har en stor anläggning för test- och utvecklingsverksamhet byggts upp och redan har många personer rekryterats. Ska Northvolt kunna fortsätta expandera behövs dock politiska satsningar på infrastrukturen, menar företaget.
NYHET Publicerad:

Var tredje företag i länet negativt påverkat av brottslighet

BROTTSLIGHET Problematiken med brottslighet ökar för företagen i Västmanland. 31 procent av företagen uppger nu att deras verksamhet påverkas negativt av brottslighet och otrygghet. Det visar en undersökning från Svenskt Näringsliv med 937 svarande företag i Västmanland.
NYHET Publicerad:

Så undviker du bluffakturor och vd-bedrägerier

SÄKERHET Bluffakturor och internetbedrägerier är något som drabbar företagen under hela året. Särskilt besvärligt är det under sommaren då ordinarie personal inte är på plats och därför inte heller erfarenheten kring vilka leverantörer företaget använder och således vilka fakturor som ska betalas. Nina Jelver, bedrägeriexpert på Svensk Handel, listar sina bästa tips för hantering av bluffakturor och vd-bedrägerier. 
NYHET Publicerad:

Utan utländska turister och bröllop hoppas Gimo Herrgård på "svemester"

CORONAKRISEN Hallå där, Mathias Schneider, General Manager på Gimo Herrgård. Hur mår ni i coronatider och hur har ni anpassat er? Och hur ser sommaren ut?
NYHET Publicerad:

Lekebergs kommun har siktet på framtiden

CORONAKRISEN Vid en undersökning genomförd av Lekebergs kommun visade det sig att 39% av företagen i kommunen påverkats negativt av den pandemi som just nu råder. Detta har inneburit stora utmaningar för företagen vilket både på kort och långt sikt kommer ha stor påverkan på kommunen, under den här tiden har därför kommunstyrelsens nytillträdde ordföranden Johan Niklasson (C) ställts inför utmaningar han inte räknade med då han tillträdde sin tjänst vid årsskiftet.
NYHET Publicerad:

Det är dags att återstarta Stockholms ekonomi

DEBATT "Bara i Stockholms län har 171 236 personer korttidspermitterats och hela 46 347 har varslats. Dessa siffror stiger för varje dag och det är svårt att veta hur framtiden kommer att se ut. Företagens roll blir dock densamma. Det är de strukturella förutsättningarna för företagande, arbete, forskning, utveckling och investeringar som avgör hur snabbt Sverige och Stockholm kan komma tillbaka på fötter och blicka framåt." Det skriver Olle Karstorp i denna debatt.
NYHET Publicerad:

Nu behövs kraftsamling för jobben

DEBATT Tusentals människor har avlidit i covid-19 och åter tusentals är på väg tillbaka efter svår sjukdom. Samtidigt befinner sig svensk ekonomi i djup kris. För många av Svenskt Näringslivs medlemsföretag har kunderna helt eller delvis försvunnit. Vi har träffat och pratat med många företagare som denna vår sett sina livsverk gå under. Sedan krisen inleddes har 13 115 personer i Västmanlands län antingen blivit arbetslösa eller korttidspermitterade.
NYHET Publicerad:

Återstart av Uppsala läns ekonomi

DEBATT "Det är de strukturella förutsättningarna för företagande, arbete, forskning, utveckling och investeringar som avgör hur snabbt Sverige och Uppsalaregionen kan komma tillbaka på fötter och blicka framåt." Det skriver Anna-Lena Holmström, Svenskt Näringsliv Uppsalaregionen, i dennan debatt.