Kvinna som bläddrar i lagboken
Foto: Henrik Montgomery/TT

Svenskt Näringsliv vill understryka att upphandlingslagarna inte är ett hinder för goda affärer som säkerställer varor, tjänster och byggentreprenader av bra kvalitet till rätt pris. Det stora problemet är istället ett bristande ledarskap som inte klarar av att organisera förvaltningen utifrån inköpsbehovet.

Skyll inte på lagstiftningen – gör istället er hemläxa!

NYHET Publicerad

UPPHANDLING I TV, tidningar och på sociala medier pågår en intensiv debatt kring nyligen gjorda upphandlingar. Oavsett upphandling så skyller mer eller mindre alla som deltar i debatten på lagen om offentlig upphandling och kräver att denna ska ändras.

Det påstås bland annat att det är lagens fel att upphandlande myndigheter måste köpa till ”lägsta pris”, att lagen förhindrar upphandlare att tala med leverantörer och att det enligt lagen inte får ställas krav på referenser. Inget kunde vara mer fel. Självklart får man beakta kvalitet i upphandlingen, tala med varandra och ställa krav på referensobjekt eller referenser.

När man talar om offentlig upphandling är det viktigt att ha en förståelse för varför lagstiftningen har kommit till. Den finns för att säkerställa att skattebetalarnas pengar används rätt, bland annat genom att minska risken för korruption, genom att öka konkurrensen och genom att driva på mot ett större fokus på vad den upphandlande myndigheten faktiskt behöver.  

Många klagomål handlar om att myndigheterna bara köper till ”lägsta pris”. Att utvärdera en vara eller tjänst med utvärderingskriteriet ”lägsta pris” är inte fel så länge myndigheten vet och kan beskriva vilken kvalitet den behöver.  

Myndigheten ska naturligtvis inte behöva betala onödigt mycket för de nyttigheter som upphandlats. Insikten att allt har ett pris är därför en nödvändig beståndsdel i alla upphandlingar. Det gäller både beskrivningen av avtalsobjektet och övriga villkor, inte minst påföljderna vid avtalsbrott. Det finns ingen anledning att efterfråga en högre kvalitet än vad som behövs. Det höjer förmodligen priset utan någon motsvarande nytta. Det finns inte heller anledning att ha strängare påföljder än vad behovet påkallar. 

Omvänt gäller att det inte heller finns anledning att köpa en lägre kvalitet än vad man har behov av, eller låta påföljderna vid avtalsbrott inte svara mot myndighetens behov. Myndigheten måste med andra ord veta vad behovet är! 

När det gäller dialog är det inte bara tillåtet utan i högsta grad önskvärt att myndigheten inför en upphandling intervjuar företagare om hur de ser på marknaden och vilka krav som ska ställas respektive inte ställas. Dialogen kan ske i stora eller små format, även om enskilda möten oftast ger bäst information.  

Flera myndigheter har också börjat använda sig av RFI eller extern remiss. RFI innebär att myndigheten skickar ut frågor till potentiella leverantörer för att få information om hur marknaden ser ut.  

Extern remiss innebär att hela eller delar av upphandlingsdokumenten skickas ut till potentiella leverantörer för att få in synpunkter på affärens upplägg och kravformuleringar.

Bristande dialog skapar hinder för en effektiv offentlig upphandling. Tyvärr är extern dialog inte standard i förberedelsestadiet av en upphandling. Avsaknad av dialog leder ofta till dålig kunskap om de produkter eller tjänster som finns på marknaden och för företagens affärsmodeller vilket i sin tur tyvärr leder till färre anbud och många överprövningar. 

När det slutligen gäller referenser så är det fullt möjligt att utvärdera referenser så länge som dessa är ägnade att identifiera det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet. Möjligheten att använda leverantörers referenser som tilldelningskriterium är inte begränsad till upphandlingar av intellektuella tjänster. Exempel på referensfrågor som är ägnade att identifiera det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet är frågor som syftar till att ta reda på hur tidigare tjänster har utförts och hur nöjda tidigare kunder varit. 

Svenskt Näringsliv vill understryka att upphandlingslagarna inte är ett hinder för goda affärer som säkerställer varor, tjänster och byggentreprenader av bra kvalitet till rätt pris. Det stora problemet är istället ett bristande ledarskap som inte klarar av att organisera förvaltningen utifrån inköpsbehovet. 

Vi är övertygade om att nyckeln till goda affärer är en inköpsmogen organisation. En organisation som har en aktuell inköpspolicy, uppdaterade inköpsplaner och inköpsrutiner som är kända för alla i organisationen. Vidare finns det nyckeltal, IT- och HR-stöd för inköp. Först när dessa fundament är på plats har myndigheten tillräckligt goda förutsättningar för att på ett strategiskt sätt börja jobba med inköp. Nästa fas i arbetet är att införa kategoristyrning, som är en processbaserad metod som fokuserar på förbättringar och förändring. En viktig hörnsten är att skapa tvärfunktionella och tvärprofessionella grupper inom myndigheten som arbetar löpande med alla delar av inköpsprocessen. Att införa kategoristyrning är krävande och måste ledas av den högsta ledningen inom varje myndighet.  

Vårt budskap är därför, skyll inte på lagen - sätt istället igång med det interna arbetet.  

Genom att satsa på att bygga upp en inköpsmogen organisation kan myndigheten både säkerställa kvalitet, leveranssäkerhet och hämta hem besparingar, i runda slängar 10–15 procent av det totala värdet av offentlig upphandling eller 70–100 miljarder kronor. 

Fakta

Lär dig mer om inköpsmognad på vår hemsidawww.upphandlingsmyndigheten.se eller på www.silf.se

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Ett år med GDPR – hur har det gått?

WEBBINAR I ett och ett halvt år har de nya dataskyddsreglerna med GDPR i spetsen tillämpats. Inför GDPR upplevde många företag brist på information och praktisk vägledning. Många företag har fortfarande en hel del frågor att sätta sig in i och förstå för att personuppgiftsbehandlingen ska klara de nya tuffare kraven.
NYHET Publicerad:

Lär dig mer om offentlig upphandling - Förbättra dina chanser att vinna med ditt anbud

WEBBINAR I detta webbinarium möter du Ellen Hausel Heldahl som är jurist och expert på offentlig upphandling. Ellen kommer att dela med sig av sina erfarenheter och beskriva konkreta exempel.
NYHET Publicerad:

Blanka läkarintyg ska inte förekomma!

SJUKFRÅNVARO Vad gäller när en anställd blir sjuk? Hur hanterar du som arbetsgivare ett blankt eller innehållsfattigt sjukintyg? Enligt Alija Dizdarevic, samverkansansvarig på Försäkringskassan, måste fler arbetsgivare bli medvetna om vad som gäller och hur man hjälper den anställde tillbaka till arbete.
NYHET Publicerad:

Företag tyckte till om kommunens service

Att den kommunala servicen till företag ska upplevas som positiv är ett löpande och prioriterat arbete i Linköpings kommun. All feedback från företagen kring detta är av stor vikt och därför bjöd kommunen, tillsammans med Svenskt Näringsliv, in företag till ett möte för att diskutera vad de tycker behöver förbättras.
NYHET Publicerad:

Bygglovhjälpen gör det lätt att göra rätt

FÖRETAGSKLIMAT Ofullständiga bygglovsansökningar ställer till det för både kunder och medarbetare. I Uppsala kommun ska den nylanserade tjänsten “Bygglovhjälpen” göra det lättare för företagare och privatpersoner att ansöka om bygglov. Yvonne Fredriksson, Enhetschef för bygglovhandläggning i Uppsala kommun, berättar om den digitala tjänsten som kan effektivisera ärendehanteringen för både kunder och medarbetare.
NYHET Publicerad:

Passion och pondus hos Årets företagare i Piteå

DRIVKRAFT Hon är vd för ett framgångsrikt exportföretag med rötterna utanför Piteå. Vid sidan av den egna verksamheten lägger hon stor energi på att förenkla tillvaron för andra företagare. Nu uppmärksammas Maud Spencers driv dubbelt upp: hon fick ta emot en kunglig medalj tidigare i år och i november utsågs hon till Årets företagare 2019 i Piteå.
NYHET Publicerad:

Bygglovsprocessen - en brobyggare i Enköping

FÖRETAGSKLIMAT På Enköpings miljö- och byggnadsförvaltning upplevde medarbetare att kommunen och företagare talade om varandra snarare än med varandra. För att ta reda på vart det skavde antog förvaltningen en ny strategi. Med en fikakorg i handen begav de sig ut till de stora byggföretagen för att lyssna till deras upplevelser av förvaltningens hantering av bygglovsprocessen. "Vi såg möjligheten att bryta ett mönster av dåliga relationer", säger Magnus Holmberg Muhr förvaltningschef på miljö- och byggnadsförvaltningen.
NYHET Publicerad:

Avtalsrörelsen avgörande för Stockholms konkurrenskraft

AVTAL 2020 Att det blir ett bra utfall av avtalsrörelsen är avgörande för tillväxten i Stockholms län, inte minst för de många företag som verkar på den internationella marknaden. Stockholms export uppgår till cirka 310 miljarder kronor och cirka 40 000 industrijobb i länet är exportberoende. Totalt sett är 250-285 tusen jobb i länet beroende av utrikeshandel, vilket i sin tur motsvarar cirka 60 miljarder i skatteintäkter. Internationell hänsyn i avtalsrörelsen är alltså av stor vikt för alla länets invånare.
NYHET Publicerad:

Svagare konjunktur och stor osäkerhet

KONJUNKTUR Svensk och global konjunktur ser allt svagare ut, det är huvudslutsatsen i en ny konjunkturprognos från Svenskt Näringsliv. Tillväxten mattas av och blir låg under kommande år med svag utveckling av produktivitet och sysselsättning. En betydligt svagare omvärldskonjunktur gör att tillväxten i svensk utrikeshandel faller. Något som drabbar Södermanland med stor export och en omfattande industri.
NYHET Publicerad:

Krångliga miljöprövningar hämmar västmanländska lantbruk

REGELKRÅNGEL För lantbrukare som vill expandera sin verksamhet är proceduren om att godkännas som tillståndspliktig verksamhet oerhört kostsam och tidskrävande. Många företagare expanderar därför sin verksamhet upp till gränsen för tillståndsplikt. Detta skapar ett tillstånd där företagen stannar i sin utveckling istället för att expandera, något som skadar Västmanlands län där de gröna näringarna står för 2,5 procent av sysselsättningen.
NYHET Publicerad:

"Vi måste ha skatter som är rimliga och regler som är möjliga att efterleva"

SME Anna Grånäs Jakobsson har tagit plats i Svenskt Näringslivs SME-kommitté. Tillsammans med 35 andra ledamöter ska hon vara ett stöd till Svenskt Näringslivs ledning i frågor som rör små och medelstora företag. Rättviksföretagaren brinner för företagarfrågor och vill gärna vara med och bidra till en positiv syn på företagande samt bättre villkor för företagen.
NYHET Publicerad:

"Målet är att elever ska lära sig mer om företagande och samhällsekonomi"

SKOLNÄTVERK "Jag är övertygad om att fler elever hade kunnat göra rationella beslut om sin framtid och även inspireras till att välja andra typer av yrken med mer kunskap inom företagande och samhällsekonomi" säger Jens Lepikko som är ny skolnätverksansvarig till Svenskt Näringslivs regionkontor i Uppsala. Jens kommer i sin roll som skolnätverksansvarig att arbeta med att öka samverkan mellan skola och näringsliv genom att förmedla Svenskt Näringslivs kostnadsfria skolmaterial.
NYHET Publicerad:

Idag är UF självklart val på Bromma Gymnasium

UNG FÖRETAGSAMHET På bara tre år har Bromma gymnasium gått från att två ekonomiklasser läste UF till att förra läsåret ha 300 UF-elever. Carl Kronberg förstelärare i entreprenörskap säger: ”Mitt främsta råd är att helt enkelt bara bestämma sig för att nu satsar vi på UF och sedan dra igång.”
NYHET Publicerad:

Framtidsdialog om företagens betydelse för Södertälje

FÖRETAGSKLIMAT Kompetensförsörjning, myndighetsutövning, regelkrångel, och trygghet är fyra politiska områden som påverkar företagares möjligheter att fortsätta växa i Södertälje. Det framkom när politiker, tjänsteman och branschorganisationer tillsammans med Svenskt Näringsliv besökte sex företag i Södertälje kommun. ”Det är i vardagen företagsklimatet avgörs”, säger Tage Gripenstam (C), kommunalråd och ordförande i styrgruppen för utveckling av företagsklimatet.
NYHET Publicerad:

Stora kompetensbehov inom den västmanländska industrin

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Trots en relativt stor arbetslöshet i Västmanland på 8,5 procent så har industrin i Västmanland väldigt svårt att hitta kompetens. Tre av fyra svenska industribolag uppger att verksamheten har påverkats av bristen på kompetens. Hälften av industriföretagen har inte kunnat utveckla produkter och tjänster som planerat på grund av kompetensbrist. För en tredjedel av företagen har svårigheterna att rekrytera inneburit att man har gått miste om potentiella affärer. Detta enligt Teknikföretagens rapport Vinna eller försvinna.
NYHET Publicerad:

Byggregler: Tjänstemännens tolkningar retar hustillverkare

REGELTILLÄMPNING Boverkets byggregler skapar utrymme för olika tolkningar av tjänstemän vid kommunerna. Det är en utmaning för hustillverkarna och blir kostsamt för kunderna, menar Älvsbyhus vd Kent Johansson.
NYHET Publicerad:

Ledarskapspolicy - lösningen på destruktivt ledarskap

ARBETSGIVARDAGEN Forskning om ledarskap har gått in i en ny fas. Från att ha betraktat ledarskap som att “göra rätt saker, eller göra saker rätt,” till att uppmärksamma att även ledare gör fel. "Vi ställer ofta höga krav på ledare och förväntar oss att de ska vara superhjältar, men man får göra fel. Ett destruktivt ledarskap uppstår först när medarbetare systematiskt och under en längre tid påverkas på ett sätt som de upplever som negativt", säger Maria Fors Brandebo, Fil dr på Försvarshögskolans ledarskapscentrum.
NYHET Publicerad:

Efter kritik och sämre ranking: Umeå satsar på bättre dialog

FÖRETAGSKLIMAT Umeå kommun backar nio placeringar i rankingen av det lokala företagsklimatet och hamnar på plats 194 av 290 kommuner. Näringslivschef Peter Juneblad berättar att kommunen arbetar på flera nivåer för att förbättra dialogen med sina företagare, bland annat för att undvika nya ärenden kring osund konkurrens.
NYHET Publicerad:

Var hade vi varit utan rankingen?

KOMMENTAR Nu har det gått en dryg månad sedan vi på Svenskt Näringsliv släppte senaste rankingen av företagsklimatet i landet 290 kommuner och som traditionen bjuder har det varit mycket och livliga diskussioner. Det är bra för ju mer företagsklimatet är på agendan desto bättre är det.
NYHET Publicerad:

Skyll inte på lagstiftningen – gör istället er hemläxa!

UPPHANDLING Det pågår en intensiv debatt kring nyligen gjorda upphandlingar. Oavsett upphandling så skyller mer eller mindre alla som deltar i debatten på lagen om offentlig upphandling och kräver att denna ska ändras. Det påstås bland annat att det är lagens fel att upphandlande myndigheter måste köpa till ”lägsta pris”, att lagen förhindrar upphandlare att tala med leverantörer och att det enligt lagen inte får ställas krav på referenser. Inget kunde vara mer fel. Självklart får man beakta kvalitet i upphandlingen, tala med varandra och ställa krav på referensobjekt eller referenser.