”Börsens” huvudkontor hamnar inte i Göteborgsregionen

Under de senaste åren har många nya företag tillkommit på börsen. Att ett företag börsnoterar sig innebär att företaget får tillgång till ytterligare kapital för att kunna växa. Med börsnoteringen kommer även högre krav på transparens och redovisning vilket ger en kvalitetsstämpel som också möjliggör att företaget får lättare att ta lån vilket skapar både arbetstillfällen och skatteintäkter.  

Svenskt Näringsliv i Västra Götaland släppte år 2017 sin första sammanställning om huvudkontor i Göteborg och sedan dess har skillnaderna ökat mellan storstadsregionerna. I Göteborgsregionen återfanns per den 31 december 2020, 64 företags huvudkontor noterade på Stockholmsbörsen och First North. Motsvarande siffror för Storstockholm och Stormalmö är 323 respektive 79.

Skillnaderna kan inte förklaras med att antalet invånare skiljer sig. Sett till antal huvudkontor per miljon invånare har Stockholmsregionen flest med 135, tätt följt av Malmöregionen med 107. I Göteborg är motsvarande siffra drygt hälften, endast 62.

— Sammanställningen visar att Göteborgsregionen har halkat efter vad gäller antalet huvudkontor. Vi har noterat en tillväxt av nya bolag som tagit sig till börsen under de senaste åren men att dessa inte har sitt huvudkontor i Göteborgsregionen. Det är en utveckling som måste vändas, konstaterar Rudolf Antoni, regionchef Svenskt Näringsliv Västra Götaland

Utvecklingen sedan 2017 visar att både Storstockholm och Stormalmö har haft en rejäl tillväxt av nya börsbolag. I Stockholm har antalet huvudkontor vuxit mest, från 290 till 323. I Malmö, som sett den största tillväxten sett till befolkningsmängd, har det totala antalet ökat från 68 till 79.

I Göteborg har utvecklingen dock stagnerat. Antalet börsbolag med huvudkontor i regionen har endast ökat med 3. Från 61 till 64.

— Intresset för börsen har ökat rejält bland befolkningen senaste året. Nu behöver också Göteborgsregionens öka sitt intresse för varför inte fler börsbolag är etablerade här, konstaterar Rudolf Antoni.  

Under tisdagen bjöd Svenskt Näringsliv i Västra Götaland in till ett livesänt webbinarium på temat. Medverkade gjorde representanter från Business Region Göteborg, Göteborg Landvetter airport samt Handelshögskolan i Göteborg.

För Patrik Andersson, vd på Business Region Göteborg, är det minst lika viktigt att befintliga bolag kan växa och väljer att stanna i Göteborgsregionen.

— Jag tror att det är viktigt att vi underlättar för företag, framförallt snabbväxande techbolag, som precis lämnat inkubatorsystemet och är i fasen att skala upp sin affär. Här behöver Göteborg och Västsverige bli mycket bättre så att dessa företag känner att de vill rota sig här, vilket också är vår strategi sedan 1 år tillbaka.

Per Cramér, rektor på handelshögskolan i Göteborg, instämmer och tillägger att ett konkurrenskraftigt företagsklimat är viktigt men också att storstadsregionen attraherar arbetskraft med en god livskvalité för att säkra kompetensförsörjningen. 

— Frågan om riskkapital, klusterbildning, företagstjänster och infrastruktur är oerhört viktiga. Men också stadens attraktivitet för den professionella individen. Då handlar det om attraktiva bostäder, utbildning, kulturutbud och fritidsaktiviteter.

Anna Strömwall, flygplatsdirektör på Landvetter, tror inte att flyget har spelat ut sin roll som viktig faktor för huvudkontoren efter pandemin, även om resor framöver kanske kommer ske på ett annorlunda vis.

— Beteenden kommer säkerligen att förändras när vi väl kommer ur pandemin. Den input vi får från näringslivet är att möten och resor kommer ske på ett lite annorlunda sätt. Så kallade ”artighetsvisiter” över dagen är förmodligen ett överspelat kapitel. Däremot kommer personliga möten för att träffa kunder, leverantörer, medarbetare eller för att förstå nya marknader vara precis lika viktigt i framtiden.

Avslutningsvis betonade Rudolf Antoni vikten av att arbeta efter en långsiktig strategi. 

— Göteborgsregionen måste ha en långsiktig strategi för att attrahera och behålla kompetens och kapital. Då handlar det om frågor som rör vår infrastruktur, tillgänglighet till omvärlden samt stadens attraktivitet.

Text: Simon Påhlman