Här är knepen som löser läskrisen – ”Håller superhög kvalitet”
Var fjärde elev kan inte läsa tillräckligt bra för att klara mellanstadiet, visar undersökningar. Men i två nya rapporter presenteras nu förslag på lösningar. ”Vi har utgått från systematiska översikter som ska hålla superhög kvalitet för att inkluderas i den här studien och vi har vaskat fram guldkornen”, sa forskaren Linda Fälth på ett seminarium.
Forskare och experter har i en serie rapporter på Näringslivets skolforum uppmärksammat allvarliga brister i den svenska skolans läs- och skrivundervisning.
Bland annat har fördjupade analyser av internationella kunskapsmätningar som Pisa och Pirls diskuterat kvaliteten på grundskolans kontrollstationer för att fånga upp de elever som kämpar med sin läsning, behoven av en reformerad kursplan i svenska och förbättringar i den svenska lärarutbildningen.
Nu har två nya rapporter publicerats. Den ena, Läs- och skrivundervisning för yngre elever är en kunskapsöversikt som sammanfattar forskningen om hur skolan bäst kan genomföra läs- och skrivundervisning för yngre elever. Den har skrivits av Linda Fälth, professor i pedagogik vid Linnéuniversitetet. Den andra rapporten, Leda för läsutveckling, är en praktisk handbok för skolhuvudmän som vill stärka elevers läsutveckling med fokus på årskurserna F–3. Den har skrivits av Ingrid Thulin Olander, logoped och språk-, läs- och skrivutvecklare, och Marie Åkerlund, specialpedagog och speciallärare, båda vid Lunds kommun.
– Det här är vårt bidrag till hur vi konkret kan lösa läskrisen i svensk skola, sa Maria Bernhardsen, chef för avdelningen för kompetensförsörjningsfrågor, när hon öppningstalade vid ett seminarium där rapporterna presenterades.
Undersökningar som Pisa visar att Sverige för 20 år sedan tillhörde toppländerna i elevers kunskaper i naturvetenskap, matematik och läsförståelse. Sedan dess har utvecklingen varit negativ. 15–25 procent av eleverna på lågstadiet har inte fått den undervisning de behöver för att klara mellanstadiet. Det här är viktiga år i livet när det gäller lärande, menar experter. Det är från lågstadiet till mellanstadiet som skiftet mellan att lära sig att läsa till att läsa för att lära sker. Brister det här riskerar eleverna att halka efter. Nästan hälften av 15-åringarna med utländsk bakgrund är inte på den nivån de behöver vara i den svenska skolan.
Vaskat fram guldkorn
Linda Fälths rapport är en uppdaterad kunskapsöversikt som sammanfattar hur skolan bäst genomför läs- och skrivundervisning för yngre elever.
– Vi har utgått från systematiska översikter som ska hålla superhög kvalitet för att inkluderas i den här studien och vi har vaskat fram guldkornen. En viktig slutsats är att läraren hela tiden bör vara aktiv i elevernas läsning och skrivande. Läraren måste våga rätta eleverna, arbeta med dem, modellera, samtala och visa på goda exempel, sa hon.
Marie Åkerlund, som tillsammans med Ingrid Thulin Olander skrivit en praktisk handbok för att stärka elevers läsutveckling i de yngre årskurserna, menar att kommunerna har en stor uppgift framför sig.
– För många elever lämnar lågstadiet utan tillräckliga färdigheter i läsning och det är en utmaning för kommuner. Men vi menar samtidigt att det också är en möjlighet. Detta går att förändra och det har inspirerat oss i arbetet med rapporten, sa Marie Åkerlund.
Målgruppen för handboken är alla som på något sätt leder läsutveckling inom sin organisation, som verksamhetschefer, förvaltningschefer, skolchefer, lärare eller läs- och skrivutvecklare.
– Eleverna kan nå en fullgod läsförmåga om de får den undervisning och det stöd de behöver i tid och det går att nå 95 procent av eleverna. För att klara det målet behövs ett tydligt ledarskap, en systematik och en evidensbaserad undervisning. För att det ska hända måste huvudmännen skapa strukturer och förutsättningar för samarbete och samverkan. När vi hjälps åt och drar åt samma håll kan vi också få fler elever att nå en stark läsförmåga, sa Marie Åkerlund.
Kollegan Ingrid Thulin Olander berättade att de tagit fram en rad förslag till skolorna.
– Att stärka elevernas läsning måste alltid vara bland de högst prioriterade områdena. För att eleverna ska bli bättre på att läsa behöver också lärarna vässa sin läsundervisning och vägen dit är via evidensbaserade arbetssätt. Lindas rapport är en väldigt god utgångspunkt i det arbetet, sa Ingrid Thulin Olander.
”Framför allt har vi den ökande segregationen”
Under paneldiskussionen menade Peter Bragner, skolchef vid Stockholms stad med 77 000 elever och 12 000 medarbetare, att kommunen har svårt att klara utmaningen med läskrisen.
– Framför allt har vi den ökande segregationen som är mycket tydlig i Stockholm. Jag välkomnar därför allting jag hör här. Vi har stora utmaningar med vår segregation. Frånvaron för våra elever i förskoleklass och årskurs 1 i Järva är nästan dubbelt så hög som i innerstaden. Vi måste våga prioritera läsningen, matten och fortbildningar för lärare. Vi behöver höja kravnivåerna tidigare för att nå ett godkänt resultat på nationella provet i svenska årskurs 3, sa han.
Linda Fälth berättade att hon möts av tacksamhet från de lärare som hon vidareutbildar.
– Många lärare kan ju det här redan och då blir det en bekräftelse på att de jobbar i rätt riktning. Men andra lärare upplever att detta skulle de ha velat lära sig tidigare och att de behöver redskapen speciellt för den tidiga läs- och skrivinlärningen, sa hon.
Gustav Blix, ansvarig för grundskolefrågor, rundade av seminariet med att ge ett exempel på att det faktiskt går att kraftigt lyfta elevers kunskaper om man bestämmer sig för det. Mississippi låg tidigare på 49:e plats av USA:s 50 delstater för läsförmågan hos elever i årskurs 4.
– Men Mississippi började jobbade systematiskt på ett liknande sätt som vi nyss diskuterat och på 10-15 år har delstaten lyft sig till plats 9. Det är framförallt elever från svag socioekonomisk bakgrund som lågutbildade föräldrar som blivit bättre. Elever i Mississippi läser nu lika bra som elever i Massachusetts trots skilda socioekonomiska förutsättningar. Så det vi har pratat om här idag kan göra stor skillnad, sa Gustav Blix.
