Där integration och kompetensutveckling går hand i hand

De nyanställdas språkkunskaper var limiterade vilket gjorde det svårt för dem att arbeta ute i restaurangen och ta emot gäster. Kristina kom då i kontakt med en pensionerad SFI lärare och tillsammans startade de projektet ”Tala svenska på Nääs Fabriker”. Detta innebar att SFI läraren började komma till arbetsplatsen en dag i veckan för att lära ut svenska. Under betald arbetstid fick personalstyrkan utveckla sin svenska och Kristina fick samtidigt mer kompetenta medarbetare. Projektet är lyckat och idag kan man se flera anställda som fortsatt arbeta på hotellet med fler arbetsuppgifter än tidigare tack vare sin utvecklade svenska; bland annat arbetar en som bartender och en som servitör.

Personalen som lärde sig svenska på jobbet känner en stor lojalitet till företaget – någonting som smittar av sig på de övriga anställda, menar Christofferson.

— De medarbetare som har antagit möjligheten att delta i ”tala svenska”, som vi kallar utbildningen för, är oerhört tacksamma och de känner att vi satsar på dem som enskilda individer. De blir oerhört lojala och det märks tydligt att de engagerar sig än mer i sina arbetsuppgifter och de ställer gladeligen upp om det saknas personal. Även övrig personal upplever att vi är en arbetsgivare som bryr oss om människor och satsar på våra medarbetare.

Huvudsyftet med satsningen enligt Kristina är att skapa kompetensförsörjning för företaget genom att utveckla sin egen personal.

— Huvudsyftet var och är, att utveckla dessa medarbetare så att de kan avancera inom verksamheten och bli till nytta ute i service bland våra gäster, något de inte kan om de inte kan kommunicera med gäster och kollegor. Det är en utmaning att rekrytera kompetent personal i vår bransch, det här är människor som har viljan och drivet att utvecklas och som vill stanna hos oss för att vi har gett dem en unik möjlighet.

Företaget har utöver integrationsmedlen tagit fram ett coachingprogram. Detta för att se över hur de ska bibehålla yngre personal under längre tid. En problematik man har upplevt trots en positiv arbetsmiljö där man är generös med vidareutbildning, friskvårdsbidrag och dylikt.

— Vi märkte att vi hade svårare att behålla de yngre medarbetarna, det fick oss att ställa frågan varför? Några skäl som vi fick till oss var att det är långt att åka till jobbet, man måste ha körkort och bil. Men det övervägande skälet, tror vi, är att den yngre generationen tenderar ibland att se självförverkligande som en rättighet, vilket återspeglar värderingen att man inte kan tänka sig att ha tråkigt, vilket det ibland är när man arbetar.

— Som ung är det lättare att tröttna och bli besviken när arbetsgivaren inte förstår hur den yngre generationen fungerar. Därför började vi arbeta med något vi kallar för en fadderkultur, där vi medvetet tar oss tid att samtala och coacha de yngre, detta för att skapa en relation och därmed förstå vad det är skaver och vad som är deras drivkraft.

Slutligen nämner Kristina ett antal begrepp som blivit ledord hos Nääs Fabriker.

— Vi arbetar med tydlighet, transparens, fysisk närvaro, att olika är bra, socialt ansvar, att vi anställer personlighet och inte kompetens och slutligen att snäll aldrig är fel. Detta är det viktigaste hos oss.

Nääs fabriker har tack vare sitt unika sätt att arbeta utbildat egen kompetent personal, arbetar för att sina anställda ska få en fungerande integration och dessutom fått en arbetsstyrka som tar hand om varandra och företaget.

Text: Mathilda Ohlsson Larsson