Göteborg och de kommunala bolagen

NYHET Publicerad

FREDAGSKRÖNIKA Nej, det är varken ett kopplingsschema för ett kretskort eller ett tunnelbanesystem. Det är koncernstrukturen över Göteborg stads kommunala bolag. Tidigare under veckan annonserade vi en tävling på vår Facebooksida där våra följare fick gissa mellan dessa tre alternativ. Tanken var att på ett lite humoristiskt sätt gestalta hur komplex och omfattande verksamheten är, men den förtjänar också en allvarligare diskussion. Göteborg behöver reda upp i djungeln av kommunala bolag, inte minst för sin egen skull.

Kristian Johansson

Kristian Johansson

Göteborg är sverigeledande inom kommunalt företagande. Det exakta antalet bolag förändras emellanåt genom fusioner, ombildningar och avyttringar, men vi har lyckats identifiera drygt 90 interna och externa bolag där staden står som hel- eller delägare. Några av de ägda bolagen bedriver verksamhet utanför kommungränsen och koncernen som helhet omsätter mångmiljardbelopp. Men varför är då detta egentligen intressant?

Göteborg har inte råd med fler skandaler

Organisationsformen i sig behöver inte alltid vara fel. Ibland kan det, om än mer sällan, vara motiverat och logiskt att bedriva kommunal verksamhet i bolagsform. Problem uppstår dock när de växer och blir för många, tappar i transparens jämfört med en förvaltning samt på ett direkt osunt sätt riskerar att konkurrera med privata företag. Det är inte heller helt ovanligt att bolagen verkar i en sektor där syftet sett till kommunens uppdrag gentemot dess invånare kan ifrågasättas och där gränsen mellan offentligt och privat ställer till det. Det är i mångt och mycket det som har hänt och till viss del fortsätter att hända i Göteborg.

För det råder ingen tvekan om att det finns en koppling mellan en omfattande kommunal bolagsflora och riskerna för minskad transparens och därigenom även oegentligheter. De senaste åren råder ingen brist på rubriker och avslöjanden som späder på den negativa bilden av Göteborg. Händelser som direkt eller indirekt går att härleda just till de kommunala bolagen. Senast för någon månad sedan uppdagades att ett av stadens bolag medvetet valt att bryta mot lagen om offentlig upphandling. Detta kombinerat med miljonförluster och ett hanterande av resurser som starkt kan ifrågasättas. Kommunala bolag i sig är en hybridform, där politiker ofta sitter i styrelsen och då både ansvarar för företagets utveckling vid sidan av sitt politiska uppdrag. Dubbla stolar är inte alltid oproblematiskt.

Osund konkurrens

När vi varje år frågar våra medlemsföretag i Göteborg kring vilken utsträckning man upplever att kommunen tränger undan privat näringsverksamhet, ges kommunen ett bottenbetyg. Många företagare upplever staden som en motspelare istället för en medspelare.  Den successiva avregleringen av flera branscher de senaste decennierna gör att många kommunala bolag idag är aktörer på en marknad. När bolagen agerade som ensamma ansvariga producenter och förvaltare av väsentliga samhällsfunktioner, som elförsörjning, var bolagsformen i sig sällan något större problem. Med vad händer när bolaget blir ett av flera på en konkurrensutsatt marknad?

Svaret är att de kommunala bolagen utvecklas i enlighet med sina nya förutsättningar. De blir strikt affärsdrivande och bedriver ofta hård konkurrens med de privata aktörerna. Det är i dessa dubbla roller som problemen med affärsdrivande kommunala bolag finns, både juridiskt, ekonomiskt och praktiskt.  Vid bolagsöversynen 2013 signalerade kommunen att verksamheten skulle krympa, men utvecklingen har sedan dess gått åt motsatt håll. Som exempel avser stadens kommunala bolag att miljardsatsa ytterligare genom att bygga hotell, vattenpark och personalstyrkan i koncernen som helhet har enligt årsredovisningen under de senaste två åren vuxit med drygt 250 personer.

Respekt för göteborgarnas skattepengar

Givetvis finns de kommunala bolag som går med vinst men som bekant innebär företagande alltid risker. Den som här står med risken är inte några privata aktieägare, utan alla göteborgare. För om behovet av ett ägartillskott skulle uppstå tas det i slutändan på ett eller annat sätt från den kommunala budgeten.

Sist men minst – vad ska egentligen en kommun ska syssla med? Vem är bäst på att ansvara för ett företags utveckling? Är det verkligen i ett kommunalt bolag utvecklingen, innovationen och incitamenten till att utveckla varor och tjänster är som högst?

Sammanblandningen av offentligt och privat är förenat med problem. Göteborg borde istället välja den enkla vägen och låta fler riktiga företag satsa, verka och växa med staden som bas. Det är så arbetstillfällen, utveckling och en mer levande stad kan skapas. Låt politiker vara politiker - och företagare vara företagare. 

 

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

”Teknisk kompetens måste in i alla utbildningar”

KOMPETENS Vilka kunskaper och förmågor behövs i framtiden? Hur utbildar man till jobb som inte ens finns än? Måste alla ha teknisk kompetens? Det diskuterades under ett seminarium i Almedalen.
NYHET Publicerad:

Landets bästa myndighetskommuner – så tycker företagarna 

FÖRETAGSKLIMAT Tillstånd, tillsyn, bygglov och tillgången till mark och lokaler. Kommuner hanterar frågor som påverkar företagandet på många sätt. Se vilket betyg det lokala näringslivet ger myndighetsutövningen i sin hemkommun.
NYHET Publicerad:

Här betalar företagarna livsmedelsfakturan utan att klaga

FÖRETAGSKLIMAT Surahammar sticker ut i positiv bemärkelse när det gäller myndighetsutövningen. Kommunen har bland annat infört en modell med efterhandsdebitering för sina livsmedelskontroller. "Inte en enda företagare har ifrågasatt varför de har fått en faktura", säger Minal Mistry, ansvarig för miljötillsyn.
NYHET Publicerad:

Rekordet för att få ett bygglov – en timme

FÖRETAGSKLIMAT Vårgårda är den kommun i landet som fått högst betyg i det sammanfattande omdömet i årets företagarenkät om lokalt företagande. "Vi har en inställning från kommunens sida att saker går att lösa", säger kommunstyrelsens ordförande Bengt Hilmersson (C).
NYHET Publicerad:

Här finns bäst förutsättningar för företagen

FÖRETAGSKLIMAT Företagsklimatet i landets kommuner har aldrig varit så bra som nu. Samtidigt är skillnaderna stora mellan topp och botten visar årets företagarenkät. ”Fler kommuner presterar bättre, färre fastnar i botten”, konstaterar Christer Östlund, ansvarig för kommunrelationer.
NYHET Publicerad:

Krögare optimistiska till ny e-tjänst – mindre krångel utlovas

FÖRETAGSKLIMAT Det ska vara lika enkelt att söka serveringstillstånd i hela Blekinge, och hela processen ska kunna skötas digitalt. Det är tanken bakom e-tjänsten Serverat, som nu rullas ut i Blekinges fem kommuner. Länet  ska nu erbjuda en helt digital process. "Denna typ av kontakt med myndigheter uppskattar jag som företagare på grund av de tydliga stegen som i sin tur är tidsbesparande", säger David Berg, vd på restaurang Havsviken i Karlskrona.
NYHET Publicerad:

Engagerade företag gjorde Strömstads strategiarbete framgångsrikt

FÖRETAGSKLIMAT 2016 började Strömstad ta fram en ny näringslivsstrategi. Två år senare fick kommunen utmärkelsen ”Årets klättrare” i Svenskt Näringslivs ranking av det lokala företagsklimatet.
NYHET Publicerad:

Mod och nyfikenhet lyfter företagsklimatet

FÖRETAGSKLIMAT "Mod, nyfikenhet och vilket perspektiv vi väljer är avgörande faktorer i arbetet med att förbättra företagsklimatet. Här gäller det att lära av varandra, att lära av de bästa", säger Christer Östlund, ansvarig för Svenskt Näringslivs kommunrelationer, på inspirationsdagen på Arlanda för 150 politiker och tjänstemän från kommuner runt om i Sverige.
NYHET Publicerad:

Gotland sätter fokus på företagsklimatet

FÖRETAGSKLIMAT Gotland har länge suttit fast i bottenskiktet i Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimatet. Vid den senaste mätningen blev det placering 253 bland landets 290 kommuner. Ungefär i detta härad har Gotland befunnit sig under en lång rad år.
NYHET Publicerad:

Lågt betyg på företagsklimatet fick Svedala att agera

FÖRETAGSKLIMAT På sju år har Svedala sjunkit från plats 63 till 189 på Svenskt Näringslivs ranking av det lokala företagsklimatet. De negativa mätningarna har fått kommunen att reagera, bland annat genom att starta upp ett näringslivsråd och utbilda kommunrepresentanter i bättre bemötande. ”Vi har alla ett gemensamt ansvar för att se till så företagsklimatet förbättras”, säger Thomas Carlsson, näringslivs- och turismutvecklare i Svedala kommun.
NYHET Publicerad:

Förenklingar och dialog ska lyfta Dalarnas näringsliv

UPPHANDLING Genom att arbeta strategiskt med upphandlingsfrågor kan kommuner både förbättra det lokala företagsklimatet och få större nytta för skattemedlen. Det har man insett i Dalarna och nu börjar Upphandlingscenters arbete märkas hos företagen.
NYHET Publicerad:

Företagsamheten växer snabbast i Jokkmokk

FÖRETAGSKLIMAT Jokkmokk kan stoltsera med Sveriges snabbast växande företagsamhet. Dessutom har kommunen landets sjunde högsta nyföretagsamhet och den tolfte högsta överlevandegraden. "Kommunens uppgift är att möjliggöra, inte att vara ett hinder", säger Stefan Andersson, tillväxtchef i Jokkmokks kommun.
NYHET Publicerad:

Nyföretagsamheten på rekordlåg nivå

FÖRETAGSKLIMAT Samtidigt som Sverige behöver fler och växande företag för att säkra tillväxt och välstånd sjunker andelen personer som väljer att starta företag. "Det är anmärkningsvärt och oroväckande. Nyföretagsamheten för kvinnor är särskilt bekymmersam eftersom den fortsätter att sjunka från en redan låg nivå", säger projektledare Jakob Steinstö.
NYHET Publicerad:

Företagen gillar när han drar i kommuntyglarna

FÖRETAGSKLIMAT Han är kommunalrådet som var med om att varsla 55 anställda, avvecklade näringslivskontoret och uppmanar företagare att ringa till honom. Möt Hans Unander (S) som leder Malung/Sälen, kommunen som har byggboom och attraherar flera livskraftiga företag.
NYHET Publicerad:

Handfasta råd till kommunpolitiker

FÖRETAGSKLIMAT Alla kommuner vill ha ett bra företagsklimat. Svårigheten är att veta vad man ska göra. Svenskt Näringsliv publicerar därför en serie guider riktade till kommunala politiker och chefer.
NYHET Publicerad:

"Det handlar om att använda vanligt bondförnuft"

GISLAVEDS FÖRETAGSRESA I två och ett halvt år har Gislaveds kommun arbetat aktivt för att stärka servicenivån i myndighetsutövningen. Resultatet har inte låtit vänta på sig. Företagen uppskattar den nya inställningen och grannkommunen Tranemo har inlett ett samarbete med Gislaved över länsgränsen.
NYHET Publicerad:

Så blev Nordmaling topp tio

FEM FRAMGÅNGSFAKTORER Från botten till toppen på drygt fyra år. Madelaine Jakobsson, kommunstyrelsens ordförande, redogör för faktorerna bakom Nordmalings förbättrade företagsklimat. 
NYHET Publicerad:

Kundfokus gav kortare bygglovstider i Eslöv

MYNDIGHETSUTÖVNING År 2014 tog det i genomsnitt fyra månader att få svar på sitt bygglov i Eslöv. Nu har handläggningstiden sjunkit till 5,7 veckor, även om företagsärenden i snitt tar längre tid, 6,9 veckor. "Även om vi tillämpar myndighetsutövning är företagen våra kunder som vi måste värna om", säger Lars Persson, näringslivschef i Eslövs kommun.
NYHET Publicerad:

Så tydliga är kommunerna med sina mål om företagsklimatet

KARLÄGGNING Det ska vara enkelt för en företagare att se vilka mål kommunen satt upp för att förbättra företagsklimatet. Svenskt Näringslivs studentmedarbetare Emma Supponen har genomfört ett projekt där hon kartlagt hur tydliga kommunerna är med sina mål.
NYHET Publicerad:

Drag kring Kungsörs företagsklimat

NÄRINGSLIVSTRATEGI Kungsörs kommun har klättrat 89 steg på kommunrankingen de senaste två åren, med ett ordentligt kliv på 68 placeringar sedan i fjol. Det gör Kungsör till den sjunde bästa klättraren 2018. ”Vi har haft ett medvetet fokus”, säger kommundirektören Claes-Urban Boström.