Great minds don't think alike

Det mest spännande med dagen hände dock i rummet bredvid. Där nätverkade 26 rekryterande företag med omkring 700 jobbsökande med en enda sak gemensamt – att de inte är födda i Sverige. I en paneldiskussion var jag med och diskuterade hur vi kan överbrygga kompetensgapet, vända utanförskap till integration och mångfald till affärsnytta.

Men, varför behöver vi prata om mångfald? Enligt lag är vi skyldiga att undvika diskriminering. Räcker inte det? Svaret är att det inte räcker på långa vägar. Enligt SCB:s arbetskraftsundersökningar uppgick arbetslösheten bland utrikes födda till 15,4 procent år 2018. Bland inrikes födda var motsvarande siffra 3,8 procent. Samtidigt råder det stor efterfrågan på kompetent arbetskraft i näringslivet. Även om vi nu befinner oss i början av en lågkonjunktur så har vi en mängd obesatta jobb och mer än en halv miljon nyrekryteringar krävs för att täcka behoven inom välfärdssektorn fram till år 2026. Inom den digitala sektorn bedöms att 70 000 personer behöver rekryteras inom de närmaste åren. Behoven är även stora inom transportnäringen samt hotell- och restaurangbranschen och 50 procent av byggföretagen anger kompetensbrist som ett av de största hindren för bostadsbyggandet. I Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät framgår att hela sju av tio rekryterande företag har svårt att hitta rätt kompetens.

Kompetensgapet medför ett antal negativa konsekvenser, till exempel att befintlig personal får arbeta mer och att företag tvingas tacka nej till uppdrag. Det i sin tur riskerar att dämpa sysselsättningsutvecklingen. Samtidigt är det ur samhällsperspektiv lätt att se vinsterna med en ökad sysselsättningsgrad bland utrikes födda. Att en person går från bidragstagare till skattebetalare ger en omedelbar samhällsekonomisk vinst. Dessutom är jobbet är en av de viktigaste inkörsportarna i samhället. När du har arbete får du automatiskt ett helt annat nätverk, du får språkträning och du kan bli en förebild för andra i ditt närsamhälle.

I grund och botten handlar det om affärsnytta för det företag som rekryterar. Med mångfald på arbetsplatsen tar ni vara på kompetens och ökar möjligheterna till innovation och tillväxt. Med rätt förutsättningar och ledarskap är dessa grupper mer innovativa och kreativa, och dessutom blir arbetsmiljön bevisat bättre av mångfald. I McKinseyrapporten ”Diversity Matters” framgår att företag med heterogen personal är 35 procent mer sannolika att nå framgång än företag vars anställda är mer lika varandra. Kulturkrockarna är utmanande, men genom utmaningar föds nya idéer.

En annan positiv effekt av ett medvetet mångfaldsarbete är att det ökar organisationens trovärdighet i relation till kunderna, användarna och omvärlden. Omkring 22 procent av Sveriges befolkning i arbetsför ålder har utländsk bakgrund. Dessutom är Sverige ett litet exportberoende land. Världen är vår marknadsplats. Att ha medarbetare med olika erfarenheter och bakgrund ger oss kunskap och perspektiv som hjälper oss att förstå målgruppernas olika behov. Det gör att vi kan utveckla bättre tjänster, produkter och service. Det säger sig självt – Att skapa mer inkluderande arbetsplatser är att ta steget mot att även inkludera nya kunder och nya marknader.

Jag är övertygad om att arbete är den bästa vägen in i ett samhälle. Det skapar förståelse, bygger tillit och river ner fördomar. Därtill bygger hela vårt välfärdssystem på att människor kommer i arbete, var och en efter sin förmåga. Varje människa som inte jobbar, som har kompetenser som inte nyttjas, är ett enormt slöseri med våra gemensamma resurser. Samtidigt har växande och framgångsrika företag såväl som våra samhällstjänster stort behov av kompetens. Vi har inte tid att vänta och vi har inte råd att slösa. Så mitt råd till dig nästa gång du rekryterar är att våga släppa kravspecen med blicken och se människan och potentialen du har framför dig.