Anton Oskarsson, Fredagskrönika

Landsbygdens långsiktiga utmaningar (och en annan sida av Bengtsfors)

NYHET Publicerad

FREDAGSKRÖNIKA Under de senaste veckorna har debatten om omfördelning mellan landets kommuner eskalerat. I fokus står mindre kommuner på landsbygden, som tagit ett stort ansvar för att ta emot nyanlända, och som därmed fått högre kostnader än vad de mäktar med. Bortom debatten om kortsiktig kostnadstäckning finns dock mer långsiktiga utmaningar om lokalt företagsklimat, samt en kommun i Dalsland som imponerar.

I vårt land är politiker över alla gränser överens om att ”Sverige måste hålla ihop”.  Vi har inte råd med en motsättning mellan stad och land utan behöver varandra. Det behöver inte finnas någon motsättning mellan växande storstäder, som agerar ekonomiska draglok, och tillväxt i hela landet.

Den högaktuella frågan om landsbygdskommuners akuta ekonomiska problem riskerar dock att dra isär landet. Var fjärde kommun går back och det statliga etableringsstödet som gäller i 2 år är för kort, menar många kommunalråd. Resultatet har blivit att många kommuner idag står med höga etableringskostnader samtidigt som det tar för lång tid för nyanlända att komma i arbete.

En diskussion om att förändra kostnadsutjämningssystemet mellan landets kommuner har därför intensifierats. Där större kommuner ska dela med sig till mindre för att säkra tillgång på service och välfärd i hela landet. Både staten och kommuner har dock en hemläxa att göra. Ansvaret för att landet ska hålla ihop vilar lika tungt på bådas axlar. Staten behöver både sänka trösklarna till arbetsmarknaden och kompensera kommuner med akuta ekonomiska problem, till följd av ett för stort mottagande av nyanlända. Men det får samtidigt inte bli en ursäkt.

Kommuner som under lång tid präglats av dåligt skött ekonomi, med dyrare och mindre effektiv välfärd, kan inte för lättvindigt kompenseras. Det måste finnas incitament och ställas krav på att kommuner i Sverige oavbrutet kämpar för ett bättre nyttjande av deras skattebetalares pengar. Genom bättre effektivitet, konkurrensutsättning och kvalitet i välfärden. 

Samtidigt krävs ett långsiktigt arbete med den egna kommunens konkurrenskraft för att näringslivet fortsatt ska vilja starta, investera och stanna kvar. I synnerhet på landsbygden. I veckan pratade jag på ett frukostmöte i Bengtsfors. En kommun med kommunalrådet Stig Bertilsson i spetsen, som blivit nationellt exempel på en mindre landsbygdskommun med ekonomiska utmaningar till följd av ett stort flyktingmottagande.

Det finns dock en annan sida av Bengtsfors (och många andra kommuner i samma situation) som imponerar. Bengtsfors har genom historien kämpat mot både bruks- och industrinedläggningar. Trots det har kommunen sedan Svenskt Näringsliv började mäta företagsklimatet haft en trend som pekat spikrakt uppåt. Företagens sammanfattande omdöme om det lokala företagsklimatet har stigit från 2.39 till 3.71 på en 6-gradig skala sedan 2002. Genom ett hårt arbete, förändrade attityder och en politisk enighet i kommunen om att frågan om de lokala företagens välmående är helt avgörande.

När ett av kommunens större industriföretag i våras signalerade om en flytt av verksamheten så kraftsamlade Bengtsfors. På bara några dagar kunde de anställda på företaget erbjudas en rekryteringsträff. Där informerade många av kommunens andra företag om vilka lokala rekryteringsbehov som fanns. Istället för att tycka synd om sig själv så tog kommunen saken i egna händer. Resultatet blev att många av de anställda på företaget som nu flyttar sin verksamhet – redan fått jobb i andra företag i kommunen.

Sverige har inte råd med en motsättning mellan stad och land. Vi är alla beroende av varandras framgång. Våra storstäder måste få vara ekonomiska draglok men utan tillväxt i alla landets kommuner når inte Sverige sin fulla potential. Både staten och kommunerna måste därför ta sitt ansvar. Bortom debatten om kostnadsutjämning och omfördelning behövs en bredare diskussion, ett ökat engagemang och kommuner som kavlar upp ärmarna för att stärka den lokala konkurrenskraften. Fler kommuner borde lära av Bengtsfors.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Någonstans mellan engagemang och krångliga regelverk

FREDAGSKRÖNIKA Under mina snart sex veckor på Svenskt Näringsliv har jag redan hunnit komma i kontakt med det driv och engagemang som finns bland våra medlemsföretag. Men jag har också hunnit höra berättelser från vardagen - en vardag bitvis fylld av myndighetskontakter, krångliga och oförutsägbara regler och dyra avgifter. Mitt eget engagemang för näringslivsfrågor är som mest påtagligt just där, någonstans mellan entreprenöriellt driv och krångliga regelverk.
NYHET Publicerad:

Kommunal myndighetsutövning i Västra Götaland - så tycker de lokala företagen

FÖRETAGSKLIMAT Främjande myndighetsutövning är oerhört viktigt för det lokala företagsklimatet eftersom den vanligaste kontakten mellan en kommun och ett företag handlar om tillstånd eller tillsyn. Frågan är hur bra din hemkommun hanterar frågorna om tillstånd, tillsyn eller kontroll. Svenskt Näringslivs sammanställning ”Kommuner som hjälper företag att göra rätt” ger svar på hur företagen betygsätter kommunen.
NYHET Publicerad:

Generationsskiften i västsvenska företag - stora värden står på spel

FÖRETAGSKLIMAT Svenska företagare blir allt äldre och fler måste fundera över hur, och om, de ska lämna över verksamheten till kommande generation. Tydligt är att det är stora värden som står på spel när företag ska genomföra ett generationsskifte.
NYHET Publicerad:

Ung företagsamhet — för framtidens företagsklimat

FREDAGSKRÖNIKA För att stärka Västra Götalands företagsklimat och framtida tillväxt måste vi ha ambitionen att öka antalet elever som driver UF-företag. Det är så vi rustar morgondagens medarbetare, får fler företagsamma unga och skapar större samverkan mellan skolan och näringslivet.
NYHET Publicerad:

Det räcker inte med en god tanke

ARBETSMILJÖ De senaste årens utveckling med fler dödsolyckor måste vi ta på största allvar. Det är dock inte detsamma som att applådera allt som föreslås för att minska risken för dödsolyckor.
NYHET Publicerad:

Företagsklimatet – en välfärdsfråga 

FÖRETAGSKLIMAT För en vecka sedan släppte vi årets ranking av det lokala företagsklimatet i Sveriges 290 kommuner. Men, spelar det någon roll om företagen är nöjda och vad betyder det att ha ett bra företagsklimat?
NYHET Publicerad:

Vårgårda – ett företagsklimat i toppklass

FÖRETAGSKLIMAT Vårgårda tog i år förstaplatsen när regionens bästa företagsklimat utsågs. Svenskt Näringsliv var med och lämnade över pokalen och fick även chansen att prata med näringslivssamordnare Johanna Heleander om receptet bakom kommunens framgångar.
NYHET Publicerad:

Här är det bäst och sämst företagsklimat i Västra Götaland

FÖRETAGSKLIMAT För tredje året i rad är det Vårgårda, Partille och Härryda som står på Västra Götalands prispall när Svenskt Näringsliv släpper 2019 års ranking av det lokala företagsklimatet.  I år med Vårgårda som ny länsetta på plats 4 av 290 kommuner. Vårgårda tangerar därmed också det bästa resultatet någonsin uppnått av en kommun i Västra Götaland.
NYHET Publicerad:

Landsbygdens långsiktiga utmaningar (och en annan sida av Bengtsfors)

FREDAGSKRÖNIKA Under de senaste veckorna har debatten om omfördelning mellan landets kommuner eskalerat. I fokus står mindre kommuner på landsbygden, som tagit ett stort ansvar för att ta emot nyanlända, och som därmed fått högre kostnader än vad de mäktar med. Bortom debatten om kortsiktig kostnadstäckning finns dock mer långsiktiga utmaningar om lokalt företagsklimat, samt en kommun i Dalsland som imponerar.
NYHET Publicerad:

Inför rankingen 2019 – Utgångsläget i Västra Götaland

FÖRETAGSKLIMAT. Den 24 september släpper Svenskt Näringsliv resultatet av den årliga rankingen av företagsklimatet i Sveriges 290 kommuner. Syftet är att visa var i landet det är bäst att starta och driva företag. Men, varför mäter vi företagsklimatet och hur ser förutsättningarna för Västra Götaland ut i år?
NYHET Publicerad:

Bli studentmedarbetare hos Svenskt Näringsliv Västra Götaland

PLATSANNONS Inför vårens arbete söker Svenskt Näringsliv i Västra Götaland studentmedarbetare för att stärka upp arbetet. Är du den vi söker?
NYHET Publicerad:

Dags att rusta sig för utmaningar

FREDAGSKRÖNIKA Svenskt Näringslivs företagarpanel för tredje kvartalet 2019 visar på dystra framtidsutsikter i både Västra Götaland som riket i stort. Samtidigt som förväntningarna framöver minskar visar Västra Götaland även på en något lägre produktion/försäljningsvolym under de senaste 6 månaderna än i övriga riket.
NYHET Publicerad:

Donsö sätter sjöfarten på kartan

SKOLA OCH NÄRINGSLIV Nästan 2000 gymnasie- och högskoleelever, över 100 yrkes- och studievägledare och utbildningsminister Anna Ekström samlades förra veckan på Donsö för att delta på en studiedag i sjöfartens tecken.
NYHET Publicerad:

Fler nya bostäder med regelförenklingar

BOSTADSBRIST I Västra Götalands län väntas befolkningen fortsätta växa till drygt 1,9 miljoner invånare år 2035. Samtidigt upplever i princip alla kommuner i länet ett underskott på bostäder, med undantag för Dals-Ed och Herrljunga som är de enda kommunerna i länet där man upplever en balans i kommunen som helhet. Underskottet på bostäder får konsekvenser som sträcker sig bortom individnivå. Många arbetsgivare får också svårt att rekrytera kompetens och därmed utvecklas och växa. Detta påverkar i sin tur möjligheten av utvecklas och växa vilket i förlängningen påverkar välfärden och reformutrymmet i kommunen.
NYHET Publicerad:

Välfärdsvaluta för pengarna

FREDAGSKRÖNIKA Vilken välfärd får du för dina skattepengar? 
Det beror på var du bor. Det till synes självklara sambandet mellan vad du betalar och den kvalitet du får tycks dock saknas. 
NYHET Publicerad:

Välkommen Jessica Tengeland

NY PÅ JOBBET Jessica Tengeland ny projektledare vid Svenskt Näringslivs regionkontor i Västra Götaland. Vi bad henne svara på några snabba frågor för att lära känna henne lite bättre.
NYHET Publicerad:

Mindre dyrt att köpa och sälja sin bostad

BOSTADSBRIST I Västra Götalands län väntas befolkningen fortsätta växa till drygt 1,9 miljoner invånare år 2035. Samtidigt upplever i princip alla kommuner i länet ett underskott på bostäder, med undantag för Dals-Ed och Herrljunga som är de enda kommunerna i länet där man upplever en balans i kommunen som helhet. Underskottet på bostäder får konsekvenser som sträcker sig bortom individnivå. Många arbetsgivare får också svårt att rekrytera kompetens och därmed utvecklas och växa. Detta påverkar i sin tur möjligheten av utvecklas och växa vilket i förlängningen påverkar välfärden och reformutrymmet i kommunen.
NYHET Publicerad:

Hallå där, Hanna!

SVENSKT NÄRINGSLIV Vi välkomnar Hanna Waerland-Fager som ny skolnätverksansvarig till Svenskt Näringslivs regionkontor i Västra Götaland. Hanna kommer i sin roll som skolnätverksansvarig att arbeta med att öka samverkan mellan skola och näringsliv genom att förmedla Svenskt Näringslivs kostnadsfria skolmaterial.
NYHET Publicerad:

Hallå där, Moltas Kallur!

NY PÅ JOBBET Moltas Kallur är vår nya praktikant för hösten på regionkontoret i Göteborg. Vi bad honom svara på några snabba frågor för att lära känna honom bättre.
NYHET Publicerad:

Rimligare hyror för fler bostäder

BOSTÄDER I Västra Götalands län väntas befolkningen fortsätta växa till drygt 1,9 miljoner invånare år 2035. Samtidigt upplever i princip alla kommuner i länet ett underskott på bostäder, med undantag för Dals-Ed och Herrljunga som är de enda kommunerna i länet där man upplever en balans i kommunen som helhet. Underskottet på bostäder får konsekvenser som sträcker sig bortom individnivå. Många arbetsgivare får också svårt att rekrytera kompetens och därmed utvecklas och växa. Detta påverkar i sin tur möjligheten av utvecklas och växa vilket i förlängningen påverkar välfärden och reformutrymmet i kommunen.