NYHET20 september 2019

Landsbygdens långsiktiga utmaningar (och en annan sida av Bengtsfors)

Under de senaste veckorna har debatten om omfördelning mellan landets kommuner eskalerat. I fokus står mindre kommuner på landsbygden, som tagit ett stort ansvar för att ta emot nyanlända, och som därmed fått högre kostnader än vad de mäktar med. Bortom debatten om kortsiktig kostnadstäckning finns dock mer långsiktiga utmaningar om lokalt företagsklimat, samt en kommun i Dalsland som imponerar.

I vårt land är politiker över alla gränser överens om att ”Sverige måste hålla ihop”. Vi har inte råd med en motsättning mellan stad och land utan behöver varandra. Det behöver inte finnas någon motsättning mellan växande storstäder, som agerar ekonomiska draglok, och tillväxt i hela landet.

Den högaktuella frågan om landsbygdskommuners akuta ekonomiska problem riskerar dock att dra isär landet. Var fjärde kommun går back och det statliga etableringsstödet som gäller i 2 år är för kort, menar många kommunalråd. Resultatet har blivit att många kommuner idag står med höga etableringskostnader samtidigt som det tar för lång tid för nyanlända att komma i arbete.

En diskussion om att förändra kostnadsutjämningssystemet mellan landets kommuner har därför intensifierats. Där större kommuner ska dela med sig till mindre för att säkra tillgång på service och välfärd i hela landet. Både staten och kommuner har dock en hemläxa att göra. Ansvaret för att landet ska hålla ihop vilar lika tungt på bådas axlar. Staten behöver både sänka trösklarna till arbetsmarknaden och kompensera kommuner med akuta ekonomiska problem, till följd av ett för stort mottagande av nyanlända. Men det får samtidigt inte bli en ursäkt.

Kommuner som under lång tid präglats av dåligt skött ekonomi, med dyrare och mindre effektiv välfärd, kan inte för lättvindigt kompenseras. Det måste finnas incitament och ställas krav på att kommuner i Sverige oavbrutet kämpar för ett bättre nyttjande av deras skattebetalares pengar. Genom bättre effektivitet, konkurrensutsättning och kvalitet i välfärden.

Samtidigt krävs ett långsiktigt arbete med den egna kommunens konkurrenskraft för att näringslivet fortsatt ska vilja starta, investera och stanna kvar. I synnerhet på landsbygden. I veckan pratade jag på ett frukostmöte i Bengtsfors. En kommun med kommunalrådet Stig Bertilsson i spetsen, som blivit nationellt exempel på en mindre landsbygdskommun med ekonomiska utmaningar till följd av ett stort flyktingmottagande.

Det finns dock en annan sida av Bengtsfors (och många andra kommuner i samma situation) som imponerar. Bengtsfors har genom historien kämpat mot både bruks- och industrinedläggningar. Trots det har kommunen sedan Svenskt Näringsliv började mäta företagsklimatet haft en trend som pekat spikrakt uppåt. Företagens sammanfattande omdöme om det lokala företagsklimatet har stigit från 2.39 till 3.71 på en 6-gradig skala sedan 2002. Genom ett hårt arbete, förändrade attityder och en politisk enighet i kommunen om att frågan om de lokala företagens välmående är helt avgörande.

När ett av kommunens större industriföretag i våras signalerade om en flytt av verksamheten så kraftsamlade Bengtsfors. På bara några dagar kunde de anställda på företaget erbjudas en rekryteringsträff. Där informerade många av kommunens andra företag om vilka lokala rekryteringsbehov som fanns. Istället för att tycka synd om sig själv så tog kommunen saken i egna händer. Resultatet blev att många av de anställda på företaget som nu flyttar sin verksamhet – redan fått jobb i andra företag i kommunen.

Sverige har inte råd med en motsättning mellan stad och land. Vi är alla beroende av varandras framgång. Våra storstäder måste få vara ekonomiska draglok men utan tillväxt i alla landets kommuner når inte Sverige sin fulla potential. Både staten och kommunerna måste därför ta sitt ansvar. Bortom debatten om kostnadsutjämning och omfördelning behövs en bredare diskussion, ett ökat engagemang och kommuner som kavlar upp ärmarna för att stärka den lokala konkurrenskraften. Fler kommuner borde lära av Bengtsfors.

Svenskt Näringsliv
Skriven avAnton Bichler
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist