NYHET27 december 2021

Låt oss få ett 2022 utan moment 22

Snart skjuts raketer och champagnekorkar mot skyn för att säga ett sprakande farväl till det gångna året och välkomna ett nytt.

Foto: Ernst Henry Photography AB & Canva

Förra nyårsafton var det nog många av oss som med glädje sade farväl till pandemi- och krisåret 2020 och som fulla av förhoppning blickade mot 2021 som året då saker skulle bli som vanligt igen. Så blev det inte.

För det som Sverige just nu behöver mest av allt är visioner, handlingskraft och ett brett samförstånd om att ett starkt näringsliv och livskraftiga företag är lösningen på våra största problem.
Rudolf Antoni
Regionchef Västra Götaland

Näringslivsåret 2021 har mest liknat en lång och ostadig berg-och-dal-banefärd. Pandemin har varit ständigt närvarande och många av årets kriser är just ett resultat av dess påverkan i världen: containerbrist, komponentbrist, kostnadsökningar och inte minst en ökande kompetensbrist. Dessvärre har också årets sista veckor haft en oroande utveckling med tilltagande smittspridning, ökad oro och förnyade restriktioner. 

Under hösten avlöste kriserna varandra. Cementakrisen som riskerade att kullkasta, inte bara byggnation av bostäder och infrastruktur, utan hela landets samhällsbygge. Och elkrisen under novemberkylan med ständigt återkommande prisrekord för elförbrukningen – ett gissel för elintensiva företag, men även för svenska konsumenter.  

Vi kommer att minnas årets instabilitet med förändrade spelregler och en ständig väntan på beslut eller besked. Vare sig det gällt Tillväxtverkets oerhört långsamma hantering av företagsstöden eller politiska omsvängningar, har det varit tvära kast där vi ibland inte haft en aning om vad som väntat bakom nästa krök. Ska det bli en högersväng, vänstergir eller något mittemellan? 

Men det har ändå gått ganska bra för många företag med positiva nyheter om återhämtning och tillväxt. Goda besked om investeringar och satsningar i det västsvenska näringslivet har avlöst varandra under året. Både nationellt och regionalt har vi efter sommaren sett en positiv utveckling av försäljning och arbetstillfällen. Så utvecklingen har faktiskt gått uppåt, även om vi inledde året på låga nivåer. 

Våra västsvenska företagare och entreprenörer har ständigt lyckats parera och ställa om utifrån oväntade och oförutsägbara förutsättningar. Men det är ju själva styrkan i entreprenörskapet: att hitta nya lösningar på de problem man ställs inför och att ha kraft och engagemang nog att förverkliga sina idéer. Därför är det glädjande att vi i dessa tider noterar kraftigt ökat intresse bland unga att driva UF-företag på gymnasiet. Att vi fortsätter sätta nya problemlösare och jobbskapare på marknaden är en förutsättning för att vi ska kunna lösa framtidens utmaningar.

När vi nu går in i valåret 2022 kommer det bli än viktigare att sätta fokus på näringslivets utmaningar och det krävs därför att kommande regering har örat mot marken i de frågor som är avgörande för företagen. Ett företag som vill ha kvar sina kunder gör rätt i att lyssna på både önskemål och klagomål, annars riskerar de gå någon annanstans. På samma sätt måste en regering vara lyhörd för företagens behov, så att de vågar växa, utveckla sina verksamheter och anställa fler. 

För det som Sverige just nu behöver mest av allt är visioner, handlingskraft och ett brett samförstånd om att ett starkt näringsliv och livskraftiga företag är lösningen på våra största problem. I svensk politik tycks vi dessvärre allt som oftast fastna i ett slags moment 22 där våra politiska beslut förvärrar just de problem vi försöker lösa. Därför tänkte jag avsluta med tre viktiga insikter att ta med in i det nya året:

  • Det går inte att finansiera välfärdens ökade kostnader med skattehöjningar. Det motverkar företagens investeringar och anställningar och dämpar konsumtionen. Vi måste göra kakan större istället för att ta en större bit av den. 
  • Det går inte att motivera människor till att arbeta om skillnaden mellan lön och bidrag är för liten och det går heller inte att få företag att anställa fler, trots att de vill, om man inte gör det enklare och billigare. 
  • Det går inte att lösa klimatutmaningarna utan att se till helheten. Ett ”miljösmart” beslut i Sverige som innebär ökad import från brunkolsländer försvagar svenska företags konkurrenskraft och ÄR inte miljösmart. Vi behöver en trygg och ökad tillgång till fossilfri och kostnadseffektiv el för att företagen ska kunna gå i frontlinjen för klimatomställningen. 

Rudolf Antoni
Regionchef Svenskt Näringsliv Västra Götaland

Skriven avRudolf Antoni
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist