“Jag ska döda dig och dina barn om du inte betalar”

“Jag ska döda dig och dina barn om du inte betalar”. Det hotet mötte en företagare i Gamlestaden, Göteborg, som pressats att betala en påhittad skuld. Tyvärr är han inte ensam i sin utsatthet. Såväl utpressning som annan brottslighet har blivit ett allvarligt problem för svenska företag. Under överskådlig framtid behövs en näringspolitik som sätter återupprättandet av lag och ordning i främsta rummet.

Brottsligheten mot företagen är mer utbredd än de flesta nog föreställer sig. Enligt en rapport från Svenskt Näringsliv uppger 6 av 10 företagare att de blivit utsatta för brott. Vanliga former är bedrägerier, stölder, skadegörelse och utpressning. Som om inte det vore bekymrande nog, verkar det inte heller som att näringsidkarna räknar med upprättelse när de väl blivit utsatta. 61 procent av de som utsatts uppger till Företagarna att de avstått från att göra en polisanmälan.

Otrygghet och brottslighet kostar företagen enorma belopp. Svenskt Näringsliv uppskattar näringslivets totala kostnader för kriminalitet till uppåt 100 miljarder kronor. Samtidigt har säkerhetsbranschens tillväxt på senare år exploderat men en omsättning som uppgår till 57 miljarder, en summa som numera alltså vida överstiger polismyndighetens budget om drygt 30 miljarder (år 2021).

Trots att företagen och dess anställda betalar bland världens högsta skatter mot löftet om säkerhet, tvingas de alltså betala mångmiljardbelopp för samma tjänster igen på den privata marknaden. Det är både onödigt kostsamt och ett allvarligt legitimitetsproblem för svenska staten.

Otrygghet är inte bara kostsam i materiella termer utan utgör också ett allvarligt hot mot ”mjukare” värden. Områden med hög kriminalitet blir väsentligt mindre attraktiva att leva och verka i. Möjligheterna till kompetensförsörjning minskar när företagare och anställda i värsta fall känner sig hotade eller otrygga till den milda grad att de väljer att lägga ned sin verksamhet, avsluta sin anställning eller flytta därifrån.

Det finns många möjliga åtgärder för att mota kriminaliteten i grind. Längre straff för att skydda samhället mot flergångsförbrytare är en uppenbar sådan, liksom fler synliga poliser. Men det finns också andra viktiga åtgärder, många som kan vidtas på lokal nivå. En sådan handlar om att på kommunal nivå göra riktade trygghetsundersökningar mot företagare för att se hur kommunen i samarbete med lokalpolis kan anpassa insatser för att få maximal effekt ur näringslivssynpunkt.

Ytterligare en viktig åtgärd, som fler kommuner borde driva på för, är inrättande av LOV-3-områden - områden där ordningsvakter tillåts verka. I dag tvingas många företagare använda sig av väktare, trots att det finns en efterfrågan på just ordningsvakter. Väktare har betydligt färre befogenheter än ordningsvakter, och har till exempel inte har rätt att avvisa personer som stör ordningen.

Det behövs också i allmänhet skärpningar av socialtjänstens arbete. Till exempel borde alla kommuner införa en socialtjänstgaranti, med löftet om att 1. vårdnadshavare alltid ska kontaktas inom 24 timmar efter att en minderårig gripits för brott och 2. att orosanmälan eller gripande alltid ska leda till utredning.

Det är några relativt enkla åtgärder som kan vidtas här och nu för att vända utvecklingen i en mer positiv riktning.

Rädsla, otrygghet och kriminalitet återstartar inte Sverige i sviterna efter covid-19. Nu behövs en näringspolitik som sätter återupprättandet av lag och ordning i främsta rummet.

Dennis Jernkrook