NYHET19 juni 2018

På Förskolan Viljan får barnen styra

På Förskolan Viljan styrs verksamheten mycket av barnens nyfikenhet och kreativitet. Det kräver att det finns struktur och tydlighet i grunden, enligt grundaren Vesna Birkedahl. ”Att vi är så tydliga med hur vi vill jobba är en av våra absoluta framgångsfaktorer”.

När barnen på sin skogsutflykt såg hur mycket skräp det låg på marken ville de göra något. De byggde en egen återvinningsstation och promenerar varje vecka fyra kilometer fram och tillbaka till den stora återvinningen med allt skräp de samlat.
Vesna Birkedahl, grundare.

Vesna Birkedahls första dotter gick på en Reggio Emilia-inspirerad förskola men det var först när den yngre dottern senare började på annan förskola som arbetade mer traditionellt hon förstod hur stor skillnaden kunde vara.

– När jag såg hur den nya förskolan jobbade fick jag en chock. Förhållningssättet gentemot barnen var helt annorlunda. Verksamheten var mycket mer kontrollerande och likriktad. De vuxna bestämde och stämningen var inte alls lika rolig.

Som personalvetare blev hon intresserad av varför det fungerade så bra på den första förskolan och så dåligt på den andra.

– Jag kände att mina barn har rätt till den bästa förskolan – så då fick jag väl lov att starta en egen! Det har varit väldigt lärorikt men mycket tuffare än jag kunde föreställa mig.

2008 stod Förskolan Viljan i Ytterby norr om Göteborg klar. Vesna Birkedahl visste från början att hon ville driva en Reggio Emilia-inspirerad förskola som präglas av engagemang, intresse och nyfikenhet. Dessutom är det viktigt att ge engagerad personalen en gemensam plattform, påpekar hon.

– Att vi är så tydliga med hur vi vill jobba är en av våra absoluta framgångsfaktorer. Till exempel är det lättare att rekrytera personal som vill jobba på det här sättet.

Innan hon startade hade hon en bild av att kommunen hade struktur och koll på vad som gällde men ganska snart upptäckte hon att så inte var fallet. Kommunen svarade olika på förskolechefernas frågor beroende på vem som frågade.

Det ledde till att Vesna Birkedahl tillsammans med ett tiotal andra fristående förskolor i Kungälvs kommun 2009 organiserade sig i ett nätverk som gemensamt för fram frågor och krav till kommunen.

– Man kan säga att vi har hjälpt till att styra upp rutiner och regler. I efterhand har vi förstått att kommunen inte hade någon organisation för oss. Nu fungerar det mycket mer professionellt.

På Förskolan Viljan är själva processen intressantare än det färdiga resultatet, förklarar hon. Det handlar mycket om att jobba med gruppdynamik och att barn lär av varandra. Idag har verksamheten 26 anställda och 122 barn fördelade på två enheter med sju avdelningar.

– För oss finns inget rätt eller fel utan vi vill stimulera barns kreativitet och fantasi, och det gör vi i en tydlig miljö med medforskande pedagoger.

Ett exempel på det är en avdelning där barnen går till skogen en gång i veckan och på vägen dit en dag upptäckte de hur mycket skräp det låg på marken. Antingen kan man låta det ligga och fortsätta sin promenad till skogen eller så gör man som pedagogerna gjorde, konstaterar Vesna.

– De frågade barnen hur det kom det sig att det låg skräp där. Ska vi plocka upp det? Hur ska vi få med oss det? Nästa gång tog vi med oss påsar och plockade skräp i på väg till skogen.

När de gick med skräpet till återvinningsstationen fick ett av barnen en idé om att göra en egen återvinningsstation: De började att skissa på hur en sådan skulle se ut.

Barnen delades in i olika grupper som gjorde ritningar, målade och sågade ut hålen i den egenbyggda återvinningsstationen. Men eftersom den fylldes ganska snabbt av de stora mängderna skräp blev nästa steg att bygga en egen ”sopbil” för att dra det till återvinningsstationen.

– En gång i veckan tar de nu allt skräp och promenerar engagerat fyra kilometer fram och tillbaka till återvinningen. När man följer barnens nyfikenhet blir det så enkelt… Nästan självgående.

Vesna har genom åren varit aktiv på många sätt i debatten om förskolan. En av de första saker hon ifrågasatte var maxtaxan.

– Det finns så många systemfel i förskolans värld och folk förstår inte hur mycket de påverkar.

Ett av dem är att kommunen inte utgår från att förskolorna har olika behov, anser hon. Likvärdighet innebär att se till varje förskolas behov – inte att behandla dem likadant, betonar hon.

– Förskolechefer måste få vara förskolechefer och fatta beslut om sin verksamhet. Som fristående förskola har vi friare händer att lösa saker på vårt sätt utifrån våra behov och då blir kvaliteten högre.

Kvalitet och effektivitet i välfärdenVälfärd
Skriven avKarin Myrén
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist