Skyll inte på lagstiftningen - så sparar vi 70-100 miljarder

NYHET Publicerad

UPPHANDLING I TV, tidningar och på sociala medier pågår en intensiv debatt kring nyligen gjorda upphandlingar. Oavsett upphandling så skyller mer eller mindre alla som deltar i debatten på lagen om offentlig upphandling och kräver att denna ska ändras.

Birgitta Laurent och Ellen Hausel Heldah

Birgitta Laurent och Ellen Hausel Heldah, upphandlingsexperter på Svenskt Näringsliv

Det påstås bland annat att det är lagens fel att upphandlande myndigheter måste köpa till ”lägsta pris”, att lagen förhindrar upphandlare att tala med leverantörer och att det enligt lagen inte får ställas krav på referenser. Inget kunde vara mer fel. Självklart får man beakta kvalitet i upphandlingen, tala med varandra och ställa krav på referensobjekt eller referenser.

När man talar om offentlig upphandling är det viktigt att ha en förståelse för varför lagstiftningen har kommit till. Den finns för att säkerställa att skattebetalarnas pengar används rätt, bland annat genom att minska risken för korruption, genom att öka konkurrensen och genom att driva på mot ett större fokus på vad den upphandlande myndigheten faktiskt behöver.

Många klagomål handlar om att myndigheterna bara köper till ”lägsta pris”. Att utvärdera en vara eller tjänst med utvärderingskriteriet ”lägsta pris” är inte fel så länge myndigheten vet och kan beskriva vilken kvalitet den behöver.

Myndigheten ska naturligtvis inte behöva betala onödigt mycket för de nyttigheter som upphandlats. Insikten att allt har ett pris är därför en nödvändig beståndsdel i alla upphandlingar. Det gäller både beskrivningen av avtalsobjektet och övriga villkor, inte minst påföljderna vid avtalsbrott. Det finns ingen anledning att efterfråga en högre kvalitet än vad som behövs. Det höjer förmodligen priset utan någon motsvarande nytta. Det finns inte heller anledning att ha strängare påföljder än vad behovet påkallar.

Omvänt gäller att det inte heller finns anledning att köpa en lägre kvalitet än vad man har behov av, eller låta påföljderna vid avtalsbrott inte svara mot myndighetens behov. Myndigheten måste med andra ord veta vad behovet är!

När det gäller dialog är det inte bara tillåtet utan i högsta grad önskvärt att myndigheten inför en upphandling intervjuar företagare om hur de ser på marknaden och vilka krav som ska ställas respektive inte ställas. Dialogen kan ske i stora eller små format, även om enskilda möten oftast ger bäst information.

Flera myndigheter har också börjat använda sig av RFI eller extern remiss. RFI innebär att myndigheten skickar ut frågor till potentiella leverantörer för att få information om hur marknaden ser ut.

Extern remiss innebär att hela eller delar av upphandlingsdokumenten skickas ut till potentiella leverantörer för att få in synpunkter på affärens upplägg och kravformuleringar.

Bristande dialog skapar hinder för en effektiv offentlig upphandling. Tyvärr är extern dialog inte standard i förberedelsestadiet av en upphandling. Avsaknad av dialog leder ofta till dålig kunskap om de produkter eller tjänster som finns på marknaden och för företagens affärsmodeller vilket i sin tur tyvärr leder till färre anbud och många överprövningar.

När det slutligen gäller referenser så är det fullt möjligt att utvärdera referenser så länge som dessa är ägnade att identifiera det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet. Möjligheten att använda leverantörers referenser som tilldelningskriterium är inte begränsad till upphandlingar av intellektuella tjänster. Exempel på referensfrågor som är ägnade att identifiera det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet är frågor som syftar till att ta reda på hur tidigare tjänster har utförts och hur nöjda tidigare kunder varit.

Svenskt Näringsliv vill understryka att upphandlingslagarna inte är ett hinder för goda affärer som säkerställer varor, tjänster och byggentreprenader av bra kvalitet till rätt pris. Det stora problemet är istället ett bristande ledarskap som inte klarar av att organisera förvaltningen utifrån inköpsbehovet.

Vi är övertygade om att nyckeln till goda affärer är en inköpsmogen organisation. En organisation som har en aktuell inköpspolicy, uppdaterade inköpsplaner och inköpsrutiner som är kända för alla i organisationen. Vidare finns det nyckeltal, IT- och HR-stöd för inköp. Först när dessa fundament är på plats har myndigheten tillräckligt goda förutsättningar för att på ett strategiskt sätt börja jobba med inköp. Nästa fas i arbetet är att införa kategoristyrning, som är en processbaserad metod som fokuserar på förbättringar och förändring. En viktig hörnsten är att skapa tvärfunktionella och tvärprofessionella grupper inom myndigheten som arbetar löpande med alla delar av inköpsprocessen. Att införa kategoristyrning är krävande och måste ledas av den högsta ledningen inom varje myndighet.

Vårt budskap är därför, skyll inte på lagen - sätt istället igång med det interna arbetet.

Genom att satsa på att bygga upp en inköpsmogen organisation kan myndigheten både säkerställa kvalitet, leveranssäkerhet och hämta hem besparingar, i runda slängar 10–15 procent av det totala värdet av offentlig upphandling eller 70–100 miljarder kronor.

Läs mer:

Lär dig mer om inköpsmognad på vår hemsida, www.upphandlingsmyndigheten.se eller på www.silf.se

 

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Är vi redo för framtidens arbetsmarknad?

FREDAGSKRÖNIKA Trots att vi vet hur trenderna ser ut återstår frågan, hur ska vi egentligen rusta oss för framtiden? I dagens fredagskrönika skriver Christina Riksén om hur vi förbereder oss för framtidens arbetsmarknad.
NYHET Publicerad:

Arbetsgivarfrågor i fokus

ARBETSGIVARDAG Över 170 personer från 130 företag deltog under en förmiddag fylld med givande föreläsningar och erfarenhetsutbyten.
NYHET Publicerad:

Vilken kommun i Västra Götaland blir först med en krångelombudsman?

FREDAGSKRÖNIKA Som första kommun i landet tar Helsingborg ett spännande initiativ och inför en ”krångelombudsman”. Vilken kommun i Västra Götaland blir först att följa efter?
NYHET Publicerad:

Skyll inte på lagstiftningen - så sparar vi 70-100 miljarder

UPPHANDLING I TV, tidningar och på sociala medier pågår en intensiv debatt kring nyligen gjorda upphandlingar. Oavsett upphandling så skyller mer eller mindre alla som deltar i debatten på lagen om offentlig upphandling och kräver att denna ska ändras.
NYHET Publicerad:

Hallå där, Simon Påhlman

STUDENTMEDARBETARE Svenskt Näringslivs regionkontor i Västra Götaland välkomnar en ny studentmedarbetare – Simon Påhlman! Vi bad Simon att svara på några snabba frågor för att lära känna honom lite bättre.
NYHET Publicerad:

Skaraborg satsar på företagsklimatet 

FÖRETAGSKLIMAT 2018 presenterade Skaraborgs kommunalförbund projektet ”Stärkt företagsklimat i Skaraborg”. Ett år in i projektet har mycket hänt.
NYHET Publicerad:

Great minds don't think alike

FREDAGSKRÖNIKA Hur överbrygger vi kompetensgapet, vänder utanförskap till integration och mångfald till affärsnytta? Det skriver Rudolf Antoni om i dagens krönika.
NYHET Publicerad:

Industrinatt – för inblick och kompetensförsörjning

FÖRETAGSKLIMAT Götene kommun arbetar aktivt tillsammans med näringslivet för att skapa ett så gott företagsklimat som möjligt. Ett bra exempel är att de tillsammans med Näringslivsföreningen arrangerade Götene Industrinatt för andra gången, kvällen den 23 oktober.
NYHET Publicerad:

Så rustas Västra Götaland

FREDAGSKRÖNIKA Vi ser en oväntat snabb försvagning av konjunkturen och vi går en tuffare framtid till mötes. För att möta dessa utmaningar blir kommunernas arbete med att stärka de lokala förutsättningarna för företagande allt viktigare.
NYHET Publicerad:

Hallå där, Mathilda!

STUDENTMEDARBETARE Svenskt Näringslivs regionkontor i Västra Götaland välkomnar en ny studentmedarbetare – Mathilda Ohlsson Larsson! Vi bad henne att svara på några snabba frågor för att lära känna henne lite bättre.
NYHET Publicerad:

Lagligt, lämpligt och listigt

FÖRETAGSKLIMAT Det finns en hel del som en kommun eller offentlig aktör kan göra för att arbeta för en sundare konkurrens med näringslivet, det menar Stefan Sagebro, expert hos Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Våra välfärdsskapares betydelse

FREDAGSKRÖNIKA Den senaste veckan har vi på våra facebook-sidor fokuserat på att lyfta fram företagens betydelse för vår gemensamma välfärd. Ett koncept som inte alltid är så lätt att förstå och som i min mening aldrig kan framhävas tillräckligt. I tider då konjunkturen viker blir dessutom budskapet viktigare än någonsin.
NYHET Publicerad:

Någonstans mellan engagemang och krångliga regelverk

FREDAGSKRÖNIKA Under mina snart sex veckor på Svenskt Näringsliv har jag redan hunnit komma i kontakt med det driv och engagemang som finns bland våra medlemsföretag. Men jag har också hunnit höra berättelser från vardagen - en vardag bitvis fylld av myndighetskontakter, krångliga och oförutsägbara regler och dyra avgifter. Mitt eget engagemang för näringslivsfrågor är som mest påtagligt just där, någonstans mellan entreprenöriellt driv och krångliga regelverk.
NYHET Publicerad:

Kommunal myndighetsutövning i Västra Götaland - så tycker de lokala företagen

FÖRETAGSKLIMAT Främjande myndighetsutövning är oerhört viktigt för det lokala företagsklimatet eftersom den vanligaste kontakten mellan en kommun och ett företag handlar om tillstånd eller tillsyn. Frågan är hur bra din hemkommun hanterar frågorna om tillstånd, tillsyn eller kontroll. Svenskt Näringslivs sammanställning ”Kommuner som hjälper företag att göra rätt” ger svar på hur företagen betygsätter kommunen.
NYHET Publicerad:

Generationsskiften i västsvenska företag - stora värden står på spel

FÖRETAGSKLIMAT Svenska företagare blir allt äldre och fler måste fundera över hur, och om, de ska lämna över verksamheten till kommande generation. Tydligt är att det är stora värden som står på spel när företag ska genomföra ett generationsskifte.
NYHET Publicerad:

Ung företagsamhet — för framtidens företagsklimat

FREDAGSKRÖNIKA För att stärka Västra Götalands företagsklimat och framtida tillväxt måste vi ha ambitionen att öka antalet elever som driver UF-företag. Det är så vi rustar morgondagens medarbetare, får fler företagsamma unga och skapar större samverkan mellan skolan och näringslivet.
NYHET Publicerad:

Det räcker inte med en god tanke

ARBETSMILJÖ De senaste årens utveckling med fler dödsolyckor måste vi ta på största allvar. Det är dock inte detsamma som att applådera allt som föreslås för att minska risken för dödsolyckor.
NYHET Publicerad:

Företagsklimatet – en välfärdsfråga 

FÖRETAGSKLIMAT För en vecka sedan släppte vi årets ranking av det lokala företagsklimatet i Sveriges 290 kommuner. Men, spelar det någon roll om företagen är nöjda och vad betyder det att ha ett bra företagsklimat?
NYHET Publicerad:

Vårgårda – ett företagsklimat i toppklass

FÖRETAGSKLIMAT Vårgårda tog i år förstaplatsen när regionens bästa företagsklimat utsågs. Svenskt Näringsliv var med och lämnade över pokalen och fick även chansen att prata med näringslivssamordnare Johanna Heleander om receptet bakom kommunens framgångar.
NYHET Publicerad:

Här är det bäst och sämst företagsklimat i Västra Götaland

FÖRETAGSKLIMAT För tredje året i rad är det Vårgårda, Partille och Härryda som står på Västra Götalands prispall när Svenskt Näringsliv släpper 2019 års ranking av det lokala företagsklimatet. I år med Vårgårda som ny länsetta på plats 4 av 290 kommuner. Vårgårda tangerar därmed också det bästa resultatet någonsin uppnått av en kommun i Västra Götaland.