Svensk export gör klimatnytta på riktigt

De svenska utsläppen av växthusgaser är bara 0,1 procent av totalen i världen, men Sverige måste, precis som andra länder, minska dessa till noll netto-utsläpp om FN:s klimatmål ska uppnås. Samtidigt är utsläppen inom Sveriges gränser bara liten del av Sveriges roll i den globala klimatomställningen. Idag saknas nästan helt en diskussion om vilket bidrag svensk export faktiskt ger till de globala klimatmålen.

Enligt en studie från Material Economics (2021) undviks 26 miljoner ton koldioxidutsläpp utomlands varje år, tack vare klimatsmart svensk produktion som går på export. Det motsvarar mer än de totala kvarvarande utsläppen från jordbruket och våra inrikes transporter tillsammans. Fram till 2040 kan en framgångsrik omställning och utbyggnad av svensk industri mer än fördubbla detta bidrag till de globala klimatmålen. Detta är inte plakatpolitik utan enkel matematik. Genom att stärka konkurrenskraften hos vår svenska klimatsmarta produktion kan vi tränga bort smutsig produktion från den globala marknaden och göra skillnad på riktigt.

Förutom vår höga exportförmåga bidrar främst tre faktorer till exportens klimatnytta. Det svenska elsystemet är redan nära fossilfritt, två till tre decennier före andra länder. Vår processindustri är högeffektiv. Genom investeringar i processförbättringar och användning av klimateffektiv teknik har vi idag 15–20 procent lägre utsläpp än jämförbar produktion i andra länder. Dessutom använder svensk industri hållbar bioenergi i stor skala, vilket trycker undan användning av fossila bränslen.

Det är tydligt att en framgångsrik svensk exportindustri kan vara ett av de största bidragen Sverige som land kan ge till den globala klimatomställningen. Detta ger ett nytt perspektiv för politiken. I dag diskuteras näringspolitik och klimatpolitik sällan i samma samtal och klimatdiskussionen begränsas ofta till utsläppen inom landets gränser.

För att kunna tillvarata all den klimatpotential som finns i svensk export krävs att politiken nu hanterar några särskilt viktiga utmaningar. Just nu sker en historiskt snabb utveckling och omställning inom svensk industri. Vilket beräknas leda till att elanvändningen kommer öka från 50 TWh i dag till 130 TWh inom ett par decennier. Det motsvarar ett ökat elbehov som är lika stort som den sammanslagna elproduktionen i Finland och Lettland.

Därför krävs nu investeringar i elsystemet för ett robust och fossilfritt el- och energisystem, betydligt snabbare tillståndsprocesser och en politik som möjliggör för svenska företag att gå i bräschen med den innovation och de investeringar som krävs.

Ibland höjs röster om att klimatmålen innebär att vi ska producera och exportera mindre. I själva verket är det tvärtom. En ökad export från svenska företag leder till att de globala utsläppen blir lägre än de annars hade varit. Det är dags att låta den svenska exportindustrin bli ett av vårt lands största bidrag till den globala klimatomställningen.