Lönesättning ett verktyg för ledare

300 personer kom på Svenskt Näringslivs Lönebildningsdagen i Stockholm för att lyssna på intressanta talare, delta i seminarier och mingla med kollegor i branschen. Temat var Management by lönesättning – att förstå beteenden och leda genom lönen.

Lönebildningen har sett likadan ut länge och därför måste vi orka driva en förändring, konstaterade Ami Hemviken, expert inom kommunikation, retorik och ledarskap. Men för att lyckas gäller det att göra det värt för alla, eftersom förändring tar energi.

– Det handlar om ett nytt sätt att leda där lönebildningen är integrerad i ledarskapet. Både strukturen och det individuella ledarskapet måste göras om – och de måste hänga ihop, säger hon.

Att cheferna skickar tydliga signaler om förväntningar, kriterier och målsättningar är ett sätt att påverka beteenden. Men för att det ska få konsekvenser måste de också följa upp beteenden och ge kontinuerlig feedback och beröm.

– Det får inte bara komma en gång per år. Chefer måste hela tiden vara nära och föra en dialog.

I sin kommunikation är det viktigt att tänka på att all kommunikation sker på mottagarens villkor, påpekar hon. Den behöver vara berörande, tydlig, empatisk och medveten för att nå fram.

– Medarbetare vill förstå vad som gäller och vilka målen är. Det skapar engagemang som i sin tur bygger kreativitet, effektivitet och empati, säger Ami Hemviken.

Nya generationer på arbetsmarknaden har en helt annan syn på arbete och lön än tidigare generationer. Det konstaterade Ulrik Hoffman, vd på Ungdomsbarometern, som på uppdrag av Svenskt Näringsliv gjort en undersökning bland 25–34-åringar i yrkeslivet.

När de svarar på vad de anser är viktigast kopplat till yrkeslivet hamnar individuella faktorer om hur det är på jobbet högst på listan. De vill jobba med något som de tycker är intressant, ha kul på jobbet och ha en balans mellan arbete och fritid.

Först på nionde plats kommer ”ha en riktigt bra lön”. Lönen är absolut inte viktigast vid val av yrke eller arbetsgivare, konstaterar Ulrik Hoffman.

– Att tjäna riktigt mycket pengar, en slags gammaldags definition av att göra karriär, kommer långt ner när vi ställer en sådan här fråga.

När det gäller lönestrukturens utformning vill tre av fyra ha någon form av rörlig del. Bara en av fyra vill ha en fast lön varje månad.

Ulrik Hoffman gav några tips på vad unga vill när det gäller arbete och lön och hur en arbetsgivare kan ge stöd:

– Lön är inte det yttersta målet. Det är en hygien- och motivationsfaktor men det är inget man identifierar sig med. Man vill ha en schyst lön som motsvarar det jobb man gör. Glöm inte bort det men fokusera inte enbart på det.

– Balans i livet och värderingar, att känna att man gör något bra på jobbet, är minst lika viktigt. Att hälften av de svarande skulle vilja byta nästa löneökning mot mer semester är också ganska talande.

– Det är omodernt att jobba ihjäl sig. Många är rädda att hamna i en situation där de jobbar för mycket. De hundår som tidigare generationer förväntades genomlida de första åren i arbetslivet vänder sig dagens unga emot.

– Flexibilitet. Alla vill inte ha exakt samma sak. De flesta vill ha trygghet i anställningen men de vill bli mätta på sin prestation.

Edel Karlsson Håål, lönebildningsexpert på Svenskt Näringsliv, tog upp kommande utmaningar för svenska företag som påverkar arbetsmarknaden. Ny teknik, omställning av kompetens och globalisering är några exempel, men hon betonade även att förändringar i värderingar och beteenden påverkar.

– När vi jobbar med lönen är det intressant att titta på varför gör vi som vi gör och varför vi tänker annorlunda än tidigare? Lönesättningen hänger ihop med konkurrenskraften i Sverige. Den behöver fungera för att vi ska klara konkurrensen som den ser ut idag, och framåt.

Idag läggs 2600 miljarder kronor på löner och lönerelaterade kostnader i Sverige, vilket motsvarar halva vår BNP.

– Det är stora summor, och då är frågan om vi använder dem på ett smart sätt? Använder vi oss av ”management by lönesättning”?