Svenskt Näringsliv logoSvenskt Näringsliv logo
LogoLogo
LogoLogo
NYHET8 november 2021

Nya siffror: Så många jobb försvinner med höjda a-kassan

40 000 färre jobb. Det bli konsekvensen om den tillfälliga höjningen av a-kassan permanentas. Och det är det stor risk för, menar Jonas Frycklund, tillförordnad chefekonom på Svenskt Näringsliv.

”Ska man kunna ha en effektiv krispolitik, så måste man både kunna öka och dra tillbaka stöd”, säger Jonas Frycklund. I bakgrunden syns finansminister Magdalena Andersson (S) flankerad av Mats Persson (L) och Per Bolund (MP) vid en av alla presskonferenser om budgetåtgärder i samband med coronakrisen.Foto: Janerik Henriksson/TT, Ernst Henry Photography

När coronapandemin slog till och många människor förlorade sina jobb valde regeringen och dess samarbetspartier att höja a-kassan tillfälligt. Efter ett par månader, i september 2020, gav dock regeringen beskedet att höjningen skulle gälla till och med 2022, det vill säga i nästan tre år.

Men det är något som kan få förödande konsekvenser, menar Svenskt Näringslivs tillförordnade chefekonom Jonas Frycklund.

– Det är problematiskt att regeringen har behållit den här krisåtgärden samtidigt som de andra krisåtgärderna är borttagna, säger han och konstaterar att Sverige nu befinner sig i en återgång efter coronakrisen och att läget är betydligt ljusare nu än det var för ett och ett halvt år sedan.

Svårare att anställa

Jonas Frycklund förklarar att människor inte är lika benägna att söka jobb när a-kassan är hög. Konsekvensen blir att de företag som nu söker med ljus och lykta efter personal får svårare att anställa.

Tidigare var den maximala a-kassan ungefär 20 000 kronor i månaden brutto. Nu ligger den siffran på ungefär 26 000 kronor. Enligt de beräkningar som Svenskt Näringsliv har gjort handlar det om att Sverige genom detta går miste om 40 000 jobbtillfällen, för att det helt enkelt går långsammare för människor att söka jobb.

Hur kommer detta att påverka svensk ekonomi?
– Just nu fördröjer det den konjunkturuppgång som vi är inne i. Men långsiktigt riskerar vi att få en högre så kallad jämviktsarbetslöshet, det vill säga den nivå på arbetslöshet som vi kommer att ha svårt att komma under.

– Konjunkturen går upp och ner, men vi har ju en väldigt hög arbetslöshet i Sverige även när konjunkturen är bra. Det beror på att vi har en hög jämviktsarbetslöshet.

Efterlyser trovärdighet

Jonas Frycklund beskriver hur andra länder, till exempel USA och Kanada, har system som innebär att när det är en stor kris, så höjs nivån på olika krisstöd. När krisen är över så sänks nivån igen. Den typen av system skulle han gärna se i Sverige också.

– För att man ska få en trovärdighet i den ekonomiska politiken är det viktigt att tillfälliga stöd är tillfälliga, säger han.

Men är det inte bra att folk får den trygghet som en hög a-kassa innebär?
– Det är ju bra när en akut kris pågår och det är väldigt svårt att få jobb. Men när vi inte är i den typen av kris, så är det ju en större trygghet att komma i arbete.

Nu är Jonas Frycklund oroad över att den tillfälliga höjningen av a-kassan ska bli permanent. Det faktum att den redan har förlängts så länge talar för det, menar han.

– Politiskt finns det en risk för det och det är ett antal politiska partier som vill ha en hög a-kassa, konstaterar han.

– Vi ser en stor risk med det.

Det är valår nästa år. Spelar det någon roll, tror du?
– Det är politiskt svårt att ta bort förmåner. Men ska man kunna ha en effektiv krispolitik, så måste man både kunna öka och dra tillbaka stöd som har skett med de andra stöden som sattes in under coronakrisen, säger Jonas Frycklund.

Så har beräkningen gjorts

Finansdepartementet (2011) bedömer att kvasielasticiteten* är 0,12, vilket betyder att om ersättningsgraden ökar med sex procentenheter ökar arbetslösheten på sikt med 0,72 procentenheter (0,12*6). Konjunkturinstitutet uppskattar att den potentiella arbetskraften uppgår till 5 580 100 personer 2022. Om arbetslösheten som andel av arbetskraften ökar med 0,72 procentenheter motsvarar det därmed 40 000 färre sysselsatta.

* Kvasielasticitet visar med hur många procentenheter arbetslösheten förändras när ersättningsgraden ökar med en procentenhet.

Socialförsäkringar och arbetslöshetsförsäkringCorona och covid-19ArbetslöshetArbetsmarknadspolitikcoronakrisenkrisåtgärder
Skriven avStina Bengtsson
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist