Ökat regelkrångel när gig-ekonomin ska regleras
De nya reglerna för personer som arbetar för digitala arbetsplattformar i den så kallade gig-ekonomin medför betydande merarbete och ökade kostnader för företagen. De komplicerade reglerna går rakt emot EU:s ambition att minska regelbördan, skriver Niklas Beckman, arbetsrättsjurist.
Idag har utredningen som ska föreslå hur EU:s direktiv om arbetsvillkor för plattformsarbete (plattformsdirektivet) ska genomföras i Sverige lämnat sitt förslag. Syftet med regelverket är att ge personer som arbetar för digitala arbetsplattformar bättre villkor. Men tyvärr innebär de nya reglerna en avsevärd ökning av regelbörda för företag. Det gäller framför allt olika typer av informations-, rapporterings- och granskningsskyldigheter när företagen använder automatiska besluts- eller övervakningssystem. Reglerna kompliceras också av att de i många delar överlappar med de befintliga reglerna i EU:s dataskyddsförordning (GDPR) och AI-förordningen.
Införandet av plattformsdirektivets regler kommer att innebära ett betydande merarbete och ökade kostnader för företagen. De komplicerade reglerna går också rakt emot EU:s ambition att minska regelbördan för de företag som verkar inom EU. Det här kommer inte stärka de europeiska företagens konkurrenskraft utan tvärtom försvaga den.
Utredningens förslag följer i stora delar direktivet men går i delar längre än vad som är nödvändigt för att genomföra det.
Eftersom plattformsdirektivets regler i huvudsak är tvingande innebär det att arbetsmarknadens parter inte har möjlighet att kunna reglera frågorna i kollektivavtal. Tillämpningen av en stor del av reglerna ska också övervakas av myndigheter snarare än parterna som normalt är fallet i Sverige. Genomförandet av direktivet avviker därför från hur den här typen av frågor normalt hanteras på den svenska arbetsmarknaden och urholkar den svenska arbetsmarknadsmodellen.
Utredningens förslag följer i stora delar direktivet men går i delar längre än vad som är nödvändigt för att genomföra det. Det gäller bland annat långa preskriptionstider och regler om bevisbörda när en person som arbetar för ett plattformsföretag anser sig ha blivit utsatt för repressalier. Utredningen har inte heller använt sig av det undantag som direktivet innehåller för att mindre företag ska kunna rapportera om sin verksamhet mindre ofta än större företag.
Följden blir att det redan ingripande direktivet får större konsekvenser än vad som hade behövt vara fallet. Därför anser Svenskt Näringsliv att det i det fortsatta lagstiftningsarbetet är angeläget att regeringen säkerställer att reglerna inte går längre än vad som faktiskt är nödvändigt samt använder sig av de undantagsmöjligheter som direktivet innehåller.
