Så ska etableringsjobben lyfta – ”Kan slå igenom ordentligt”

Trots att regeringen har avsatt pengar för 1 000 etableringsjobb har bara runt hundra blivit av. Nu kraftsamlar parterna för att lyfta reformen, som ska ge nyanlända och långtidsarbetslösa en väg in på arbetsmarknaden. ”Etableringsjobben är en möjlighet för arbetsgivare”, säger Camilla Gannvik, arbetsrättsjurist.

Första året, 2024, fick 30 personer etableringsjobb och efter två år har enbart ett hundratal personer fått möjligheten. Men nu ska en nysatsning se till att betydligt fler arbetslösa och nyanlända får chansen till etableringsjobb.

– En vanlig missuppfattning som har funnits är att etableringsjobb är ett åtagande på två år för en arbetsgivare men det är ett bakvänt resonemang. Etableringsjobb handlar i själva verket om en möjlighet för en arbetsgivare att prova en arbetstagare under två års tid, säger Camilla Gannvik, arbetsrättsjurist och expert på lönebildning vid Svenskt Näringsliv.

Arbetsmarknadsreformen etableringsjobb är en subventionerad anställning som införts efter en överenskommelse mellan regeringen, Svenskt Näringsliv, LO och Unionen. Syftet är att underlätta för nyanlända och långtidsarbetslösa att genom en enkel modell få in en fot på arbetsmarknaden. Etableringsjobb innebär en tidsbegränsad anställning under två år där den anställde får kollektivavtalad inkomst och nödvändig utbildning för jobbet. Lönen betalas dels av arbetsgivaren, dels av Försäkringskassan i form av en ersättning. Den sammanlagda lönen ska motsvara minst lägstalönen i kollektivavtalet för branschen. Det är arbetsmarknadens parter och inte staten som beslutar i vilka branscher etableringsjobb ska erbjudas och vilka villkor som gäller.

Trots att regeringen avsatte medel för 1 000 etableringsjobb för 2024 har alltså bara ett hundratal personer fått chansen. Svenskt Näringsliv menar att reformen är värd att lyftas fram.

– Företag som har testat etableringsjobb är jättenöjda. Det är en bra reform. En arbetsgrupp med Svenskt Näringsliv, LO, Unionen och Arbetsförmedlingen har nu tillsatts för att bland annat gå igenom handläggningsprocessen så att den fungerar så smidigt som möjligt, säger Camilla Gannvik.

Nu satsar myndigheten på allvar

Hon berättar också att det är först från detta årsskifte som Arbetsförmedlingen på allvar satsar på etableringsjobben. Reformen har hittills hamnat på efterkälken till förmån för andra arbetsmarknadssatsningar, som till exempel nystartsjobb. Camilla Gannvik uppger att det finns en viktig skillnad mellan reformerna.

– Etableringsjobb är en anställningsform som kan pågå i upp till två år. Eftersom anställningsformen är kollektivavtalad, kan en anställning i etableringsjobb avslutas utan de sakliga skäl som anges i LAS. Tack vare den låga risken kan en arbetsgivare våga testa om en person som inte tidigare är etablerad på svensk arbetsmarknad kan tillgodogöra sig den kompetens som krävs för en tillsvidareanställning, säger hon.

Arbetsgruppen har också lanserat en egen webbplats, etableringsjobb.se, där arbetsgivare och arbetssökanden kan hitta relevant information.

– Tillsammans med Arbetsförmedlingen jobbar vi hårt för att öka kännedomen om reformen. Det är centralt att företagen blir väl mottagna hos Arbetsförmedlingen när de visar intresse, säger Camilla Gannvik.

Det är också först från detta år som regeringen i sitt regleringsbrev anger att Arbetsförmedlingen ska pusha för etableringsjobb.

– Det är förvånande att det kommer först nu men nu känner vi oss positiva till att reformen kan slå igenom ordentligt, säger Camilla Gannvik.

Svenskt Näringsliv menar att många arbetsgivare kan ha stor nytta av att testa etableringsjobb. Det är ett stort steg för ett företag att anställa en person och det kan vara förenat med en högre risk att anställa personer som står långt ifrån arbetsmarknaden.

– Det unika med den här reformen är att arbetsgivaren har två år på sig att testa en anställd jämfört med sex månaders provanställning eller en kortare visstidsanställning. Det är ju en stor fördel för ett företag. Sedan är det också en relativt låg lönekostnad och anställningen kan kombineras med utbildning inom yrket, säger Camilla Gannvik.

Facken ska hjälpa till

TN har tidigare berättat om bland andra omsorgsföretaget Ambea som visat hur modellen kan bli en vinstaffär både för arbetsgivare och arbetstagare. Ambea har anställt 19 personer på etableringsjobb under två år. En stor skillnad mot andra arbetsmarknadsåtgärder är att företaget har ett lokalt samråd med de fackliga parterna inför varje anställning.

Fack och arbetsgivare ska komma överens om de praktiska formerna för etableringsjobb innan det kan börja tillämpas. För att underlätta överenskommelsen finns en mall på etableringsjobb.se. Tanken är att facken ska hjälpa till för att tiden i etableringsjobb ska bli framgångsrik. De kan som regel inte hindra arbetsgivaren från att tillämpa etableringsjobb när villkoren i avtalet är uppfyllda. Arbetsförmedlingen granskar ansökan och fattar beslut. Arbetsgivaren betalar sedan ut en lön på 8 277 i månaden och Försäkringskassan betalar ut ersättning utifrån referenslönen i kollektivavtalet. Ersättningen ligger på mellan 13 738 kr och 17 019 kr per månad.

– För oss har det gått superbra och jag hoppas att vi kan inspirera andra företag. Man måste vara lite modig som arbetsgivare och våga ge människor en chans, sa Nina Thorén Forsanker, mångfaldsstrateg på Ambea, till TN då.

Camilla Gannvik menar att Ambea är ett bra exempel på när reformen fungerar som den var tänkt.

– Ambea kan kombinera anställningen med en utbildningsperiod på två år till undersköterska, som är ett bristyrke. Redan där har vi en hundraprocentig matchning. Det går utmärkt att bli undersköterska på två år om du har förutsättningarna och samtidigt kan du praktisera dina kunskaper hos en arbetsgivare. Det är ju verkligen en win-win både för den arbetssökanden och arbetsgivaren, säger hon.

Svenskt Näringsliv och facken är eniga om att det är viktigt för hela det svenska samhället att nyanlända och långtidsarbetslösa ges en ordentlig chans att komma in på arbetsmarknaden. Det är därför etableringsjobben är så betydelsefulla.

– Samarbetet som vi nu har inlett kommer naturligtvis inte att lösa alla problem men vi ger åtminstone etableringsjobben en ärlig chans, säger Camilla Gannvik.