LogoLogo
LogoLogo
Nyhet19 augusti 2019

Svårt för unga amerikaner att få jobb

Den amerikanska arbetslösheten är visserligen rekordlåg men fortfarande saknar många unga vuxna jobb. En studie från tankesmedjan Brookings betonar att de nu måste få bättre förutsättningar, skriver Janerik Larsson.

Janerik Larsson
Artikelförfattaren Janerik Larsson är seniorrådgivare till kommunikationsföretaget Prime och Stiftelsen Fritt Näringsliv. Han har följt utvecklingen på svensk arbetsmarknad sedan 1970-talet.

Det behövs aktiva åtgärder för att unga vuxna utan jobb ska kunna komma in på den amerikanska arbetsmarknaden där det i allt större utsträckning krävs en eftergymnasial examen. Att diskutera och försöka reformera utbildningssystemet räcker inte. Det visar tankesmedjan Brookings analys.

Studien visar att 17 procent av alla unga mellan 18 och 24 år i USA:s största städer och kommuner saknar jobb. Sett till hela nationen handlar det om 2,3 miljoner unga vuxna.

Av dem hade endast en dryg tredjedel, 36 procent, haft ett jobb föregående år medan siffran för hela åldersgruppen 18 – 64 år var 69 procent. Kännetecknande för de arbetslösa var att de hade oavslutade studier eller en examen motsvarande högst det vi kallar gymnasienivå. Etniska minoriteter var också överrepresenterade i gruppen arbetslösa ungdomar.

Samtidigt skiljer det mycket mellan olika delar av USA. I områden som drabbats av stora ekonomiska problem är siffrorna extra bekymmersamma: 30 procent i Detroit och 25 procent i stadsdelen Bronx i New York. I städer som Boston och Seattle är siffran däremot 10 procent eller lägre.

Att arbetslöshetssiffrorna är så höga för just dessa grupper illustrerar det faktum att USA har ett av världens minst effektiva system för att få unga utan högskolestudier att bli en del av arbetsmarknaden.

Brookings-rapporten ger en rad förslag för hur arbetslösa unga vuxna lättare ska få jobb. Det handlar bland annat om specialiserade arbetsförmedlingar, jobbträningsprogram och fortsatt fokus på att de ska fullborda eftergymnasiala utbildningar.

Avslutningsvis konstaterar rapporten att det som verkligen saknas är politisk vilja och fantasi, men också en känsla för hur viktigt det är att ta till vara unga människors potential.

Även I Sverige är det ungdomar utan en fullbordad gymnasieutbildning och ungdomar med utrikes bakgrund som i mindre utsträckning har ett arbete. År 2017 saknade 13–15 procent av alla i åldern 15–24 år arbete.

Siffrorna visar att en gymnasieexamen fungerar som en inträdesbiljett till den svenska arbetsmarknaden. År 2017 var 83 procent av dem med en gymnasieutbildning sysselsatta, vilket bara är en något lägre siffra än för de med eftergymnasialutbildning, 86 procent. Bland de som högst hade grundskoleutbildning var andelen sysselsatta bara 59 procent.

Efterfrågan på arbetskraft med gymnasiekompetens har under de senare årens högkonjunktur till och med varit högre än efterfrågan på personer med eftergymnasiekompetens.

Skolverkets statistik visar att genomströmningen i det svenska utbildningsystemet är dålig, i synnerhet för elever med utrikes bakgrund och nyanlända elever.

Av samtliga elever som startade gymnasiet år 2013 tog knappt tre av fyra, 72 procent, examen inom fem år. Men skillnaden mellan barn av svenskt respektive utländskt ursprung är stor. Fyra av fem med inrikes bakgrund tog en gymnasieexamen inom fem år efter skolstart, men bara häften av de med utrikes bakgrund. För nyinvandrade elever var motsvarade andel 24 procent.

Bilden är liknande även i grundskolan. Drygt 80 procent av alla elever som gick ut grundskolan 2018 var behöriga till gymnasieskolan. Bland elever med svensk bakgrund var nio av tio behöriga till gymnasieskolan men bland dem med utrikes bakgrund var det bara sju av tio. Bland nyinvandrade elever var det knappt 30 procent.

Att på kort tid lära sig språket och samtidigt utveckla ämneskunskaper är självklart en utmaning för nyanlända elever. Men även många elever med utrikes bakgrund som har bott i landet en längre tid har svårt att klara utbildningen.

Det svenska utbildningsystemet är inte tillräckligt anpassat för att ge elever med utrikes bakgrund det stöd och den vägledning som de behöver, enligt Tamara Sobolevskaia, nationalekonom på Svenskt Näringsliv.

– En självklar målsättning bör vara att ge alla ungdomar, utan undantag, möjlighet att slutföra sina gymnasiestudier. Lyckas man inte med det riskerar vi att se en kraftig ökning av antalet ungdomar utan arbete de kommande åren, säger hon.

Framtidens arbetsmarknadArbetsmarknadKompetensförsörjningUtbildning
Skriven avJanerik Larsson
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Stockholm Telefon: 08-553 430 00
Kontakta oss
Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Stockholm Telefon: 08-553 430 00
Kontakta oss
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Stockholm Telefon: 08-553 430 00
Kontakta oss
Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Stockholm Telefon: 08-553 430 00
Kontakta oss
Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist