NYHET2 december 2021

Sverige kan acceptera kompromiss om minimilöner − ”Finns fortfarande oklarheter”

Ja till en kompromiss – eller fortsatt nej till allt? Nu ska Sveriges linje slås fast i striden om minimilöner i EU. ”Det parterna nu kräver är att den svenska regeringen fortsatt agerar i förhandlingarna”, säger Karolina Löf på Svenskt Näringsliv.

EU:s arbetsmarknadskommissionär Nicolas Schmit och Karolina Löf, arbetsrättsjurist på Svenskt Näringsliv. Foto: Johanna Geron/Pool Photo via AP/TT, Ernst Henry Photography

Efter ett drygt år av stundtals infekterade förhandlingar hoppas EU:s medlemsländer på måndag kunna ställa sig bakom en gemensam linje om kommissionens förslag om minimilöner.

Sverige och Danmark har varit ledande i motståndet mot förslaget, av oro för att det skulle underminera den nordiska lönesättningsmodellen.

Den kompromiss som tagits fram kan dock komma att få stöd av Sverige, med hjälp av diverse förtydliganden och förändringar i texten. Bland annat väntas medlemsstaterna trycka på att det inte handlar om att sätta några löner och att förslaget inte innebär någon skyldighet för någon att införa minimilöner eller allmängiltigförklarade kollektivavtal.

Hur Sverige ställer sig ska avgöras av riksdagens EU-nämnd på fredag.

Oavsett om Sverige säger ja eller nej väntas kompromissen bli godkänd av en tillräckligt stor majoritet bland de övriga medlemsländerna. Danmark väntas dock fortsatt säga nej.

Bättre, men inte bra

Karolina Löf, som är arbetsrättsjurist på Svenskt Näringsliv, konstaterar att ministerrådets förslag som nu ligger på bordet och som EU-nämnden ska ta ställning till, är bättre än EU-parlamentets. Men det innebär inte nödvändigtvis att det är tillräckligt bra.

− Vi bedömer att det fortfarande finns oklarheter i texten, men regeringen menar att det inte kommer att påverka den svenska arbetsmarknadsmodellen, säger hon.

Hon understryker att det som nu är viktigt är att Sverige tydligt markerar vad gränserna går vad gäller slutprodukten, alltså vad Sverige kan acceptera i slutändan.

Ministerrådets förslag blir en del av trialogen, alltså den förhandling som sker mellan rådet och parlamentet, där kommissionen fungerar som ett slags medlare. Svenskt Näringsliv, tillsammans med LO och PTK, har tryckt på regeringen för att förhandla ”in i kaklet” för att enskilda arbetstagare inte ska kunna gå till domstol och kräva ett minimilöneskydd längre än vad som gäller i de svenska kollektivavtalen. Dessutom har de svenska parterna gemensamt arbetat för att regeringen ska se till att svenska kollektivavtal och löner inte ska bedömas eller prövas av EU-domstolen.

Kan arbetsgivarsidan acceptera ministerrådets förslag, det vill säga det förslag som EU-nämnden ska ta ställning till på fredag?

− Vi tycker fortfarande att det är dåligt med ett minimilöndirektiv. EU går utöver sina befogenheter enligt fördraget. Det som den svenska regeringen nu, tillsammans med Danmark har lyckats åstadkomma är nu ett kompromissförslag som regeringen själv bedömer i praktiken utgör ett slags undantag för den svenska modellen, säger Karolina Löf.

− Det parterna nu kräver är att den svenska regeringen fortsatt agerar i förhandlingarna, så att det i slutändan inte blir ett direktiv som påverkar den svenska arbetsmarknadsmodellen.

Om ministerrådet kan enas på måndag inleds avslutande kompromissförhandlingar med EU-parlamentet, som fastslog sin förhandlingslinje i förra veckan.

Fakta

  • EU-kommissionen lade i oktober 2020 fram ett förslag kring minimilöner i EU, med två huvudpunkter.
  • Det ena är själva minimilönerna. Länder som har system där löner sätts genom lag manas att ha tydliga kriterier för hur lönerna räknas fram och uppdateras. Någon siffra eller nivå föreslås dock inte centralt från EU-kommissionen.
  • Det andra handlar om ökat stöd för systemet med lönesättning via kollektivförhandlingar mellan arbetsmarknadens parter. EU-kommissionen vill sätta ett icke-bindande mål att 70 procent av arbetskraften framöver ska täckas av kollektivförhandlingar.
  • Redan i förslagets första paragraf betonas att det inte handlar om att tvinga på länder ett system med lagstiftade minimilöner. Sverige och en rad andra länder befarar dock att EU:s domstol i slutändan kommer att fastslå att reglerna måste följas av alla.
  • Förslaget behandlas nu parallellt av EU-parlamentet och medlemsländerna i ministerrådet. EU-parlamentet har redan enat sig om sin linje, medan ministerrådet tar ställning till frågan på måndag, den 6 december. Därefter kan slutliga kompromissförhandlingar inledas.
Arbetsmarknad EU
Skriven avStina Bengtsson
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist