NYHET2 oktober 2019

”Sverige kan bara konkurrera med kvalitet”

En fortsatt framskjuten global position kräver satsningar på forskning och utbildning samt teknikutveckling. Det hävdar UD:s analyschef dr Hans-Christian Hagman. ”Det handlar om att maximera de nationella resurser vi har”, säger han.

Gemensamma investeringar med likasinnade länder såsom Danmark, Norge, Finland och Nederländerna skulle ge Sverige bättre chanser att konkurrera med resten av världen, anser UD:s analyschef dr Hans-Christian Hagman.

Han är nyss hemkommen från Helsingfors, där han har föreläst om Ryssland. Hans-Christian Hagman, ämnesråd och analyschef på Utrikesdepartementet, är allt som oftast på resande fot. Förutom Finland har han hunnit besöka New Delhi, Washington, D.C., Shenzhen, Tokyo, Singapore, Bryssel, Hong Kong och Silicon Valley, och det bara i år. Det är där kunskapen finns, säger han. Intrycken och slutsatserna är många, talet snabbt och energiskt.

Sveriges arbetsmarknad är alldeles uppenbart tätt sammanflätad med utvecklingen på arbetsmarknaden i resten av världen, och Hans-Christian Hagman har med sin breda utblick i världen en tydlig bild av hur den svenska arbetsmarknaden påverkas av vår omvärld idag och i framtiden.

– Sverige är ekonomiskt sett ett extremt litet land som bara kan konkurrera med kvalitet. Länder som Indien, Nigeria, Vietnam och Indonesien konkurrerar med kvantitet, det vill säga billig arbetskraft. Sverige kommer aldrig att kunna matcha det.

Det är i kombinationen av kreativitet, innovation, entreprenörskap, hög utbildningsnivå, intellektuell frihet och låg korruptionsnivå som Sverige har sin komparativa fördel, säger Hans-Christian Hagman. Han fortsätter:

– Vi har haft en fantastisk framgångssaga. Att ett litet land på tio miljoner invånare har lyckats så väl är ovanligt. Vi är en stark aktör i FN, en av världens största biståndsgivare, vi har konkurrenskraftiga företag och en eftertraktad industri. Det är ett stabilt, fungerande och välmående samhälle, och Nobelpriset, kungafamiljen, Saab, Ikea, Spotify, Karolinska Institutet och ESS hjälper bilden. Det finns helt enkelt en aura av tyngd och trovärdighet som är svårslagen.

Fortsatta framgångar kräver förändring

För att framgångarna inte ska avta anser Hans-Christian Hagman att det krävs radikala förändringar.

– Vi har blivit vana vid att det går bra. Sverige har låg arbetslöshet, det går bra för företagen och globaliseringen har gynnat oss. Vi var en av förra århundradets största vinnare och vi står i tacksamhetsskuld till de som lade grunden till det moderna Sverige. Frågan är hur vi upprätthåller kreativitet, tillväxt och konkurrenskraft.

Fokus, menar han, måste ligga på forskning och utveckling, inte minst inom teknik. Gemensamma investeringar med likasinnade länder såsom Danmark, Norge, Finland och Nederländerna skulle kunna ge mycket större effekt och bättre chanser att konkurrera med resten av världen.

– Alla dessa länder är dessutom så pass små att vi skulle behöva ha en bättre arbetsfördelning. Just nu har vi exempelvis sju universitet i Sverige som är fokuserade på artificiell intelligens. Är det verkligen bra och uppnår vi då en kritisk massa? Sverige har 35 universitet och högskolor vilket är nästan dubbelt så många som Nederländerna har. När vi bara är tio miljoner invånare måste vi lyckas kraftsamla bättre för att bibehålla vår konkurrens.

Statens ansvar och utmaningar

Det finns förstås en stor fördel, inte minst för små länder som Sverige, i att det går bra för landets företag, poängterar Hans-Christian Hagman. Därför behövs en varsam reglering, hygglig riskbenägenhet, en flexibel arbetsmarknad, utmärkt infrastruktur och ett välfungerande företagsfrämjande.

– Staten kan inte diktera innovation men bör underlätta den. Vi har som sagt en oerhörd kreativitet och välutbildad arbetskraft, och det är inte fy skam, men för att vi ska dra nytta av dessa fakta behöver vi nischa vår forskning och utveckling och kanske även vissa industrier. Här handlar det återigen om att kraftsamla.

Han befarar att det kan bli svårt för staten att hinna med i teknikutvecklingen. Medan teknikutvecklingen är exponentiell mal statsförvaltningens kvarnar relativt långsamt, då det tar tid att utreda, stifta lagar och implementera i våra västerländska samhällen. Medan en mandatperiod går och politiska förslag blivit verklighet har tekniken utvecklats i mångdubbel hastighet.

– Vi ser dessutom ett politiskt styre i Sverige och andra europeiska länder som går mot att bli mer och mer komplicerat vilket gör att det tar ännu längre tid att stifta nya lagar. På gott och ont är det allt fler nationella, europeiska och internationella intressenter och intressen i varje fråga, och vår konsensuskultur gör oss inte alltid så snabbfotade. Detta står i kontrast mot Kina och andra länder där beslutsvägarna av förklarliga skäl är kortare och snabbare.

Utbildning är nyckeln

– Som jag ser det har staten tre huvuduppgifter: att leverera nationell och regional säkerhet, nationell stabilitet samt säkerställa nationell konkurrenskraft. Det måste helt enkelt fungera, och då är utbildning den röda tråden. Inte minst med tanke på dagens och framtidens migrationsströmmar, där många människor behöver en utbildning, men även ett näringsliv som behöver vara konkurrenskraftigt i en värld där konkurrensen blir allt hårdare. Det är väldigt bra att 43 procent av alla svenskar har läst vidare efter gymnasiet, och vi får årligen 87 000 nya studenter till universitet och högskolor. Det handlar om att maximera de nationella resurser vi har. Vi har en arbetskraft som behöver bli alltmer utbildad och specialiserad, samtidigt som den blir mer flexibel, säger Hans-Christian Hagman.

– Sverige måste också bli bättre på att locka hit forskare från hela världen: hur får vi dem att välja Karolinska Institutet, KTH eller Chalmers istället för MIT, Harvard, Tsinghua och Cambridge? Vi behöver attrahera forskare, innovatörer och entreprenörer för vår långsiktiga konkurrenskraft, men också tillväxt och skatteintäkter. Hur blir vi mer attraktiva? Den frågan måste vi ha svar på.

Ett mindset som behöver genomsyra hela samhället i framtiden, anser han, är att man kan behöva utbilda sig eller omskola sig även när man är äldre. Förmågan att kunna anpassa och uppdatera sig kommer att bli allt viktigare, och det kommer att bli alltmer vanligt att byta karriär.

– Den stora frågan är vem som ska betala för det ökade behovet av utbildning; företagen eller staten. Om det är staten, hur ska det finansieras? Det väcker många frågor som ännu inte har svar, och här har politikerna en riktigt svår nöt att knäcka. Vi behöver också skapa en atmosfär där normen är ökad flexibilitet, ny kunskap och ny expertis, säger Hans-Christian Hagman.

Text: Karin Carlesten

Framtidens arbetsmarknadArbetsmarknad
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist