Utredning om antagningssystemet utan arbetslivets perspektiv

Att personers individuella förmågor så som lämplighet, drivkrafter och ambition kan tas tillvara på bästa sätt har stor betydelse för hur vi kommer att klara av att möta framtiden. Antagningssystemet för den högre utbildningen är därför angeläget ur ett kompetensförsörjningsperspektiv.

Regeringen har under ett år haft en särskild utredare, Jörgen Tholin, vars uppdrag har varit att göra en översyn av systemet för antagning till högskolan samt lämna förslag till ett öppnare och enklare system. I uppdraget har även ingått att se över högskoleprovets roll, meritpoängsystemet samt analysera och lämna förslag på hur grundläggande behörighet kan uppnås genom arbetslivserfarenhet. Idag lämnar utredaren över sina förslag till regeringen.

Det är positivt att utredningen föreslår fler vägar in till högskolan. Det möjliggör för fler att läsa på högskolan. Förslagen går många gånger i rätt riktning men det finns några större frågetecken som behöver hanteras.

Svenskt Näringsliv ställer sig mycket frågande till att utredningen föreslår att man ska uttrycka behörighet i kompetenser. Kompetens är summan av kunskap, färdigheter, förmåga och vilja. Det går inte att förutsätta att betyg genererar kompetens. Som utredningen föreslår begreppet ska användas är det en kidnappning och en urholkning av ett begrepp som är helt avgörande för svenska företags konkurrenskraft. Svenskt Näringsliv ställer sig starkt kritiska till denna tvivelaktiga användning av kompetensbegreppet och föreslår att behörighet uttrycks i kunskaper eller kvalifikationer såvida det inte handlar om en bedömning av reell kompetens.

Universitets- och högskolerådet föreslås få i uppgift att ansvara för ett behörighetsprov som ska bedöma individers kunskapsnivå. Det kan bli en framkomlig väg för personer som av någon anledning saknar betygshandlingar eller annan dokumentation och är välkommet. Det är emellertid inte tillräckligt för att kunna bedöma och rangordna individer med vitt skilda studiebakgrunder. Som komplement behövs ett nationellt samordnat system för att bedöma reell kompetens. Detta hänvisas till i utredningen men som då lyfter fram enskilda modeller. Enskilda modeller är oacceptabelt. Systemet att validera reell kompetens måste förändras och bli enhetligt och resultatet från en validering måste vara nationellt gångbart.

Förslaget saknar också en diskussion om hur arbetslivet skulle kunna involveras i arbete med olika typer av alternativa antagningsformer. Att engagera arbetslivet skulle kunna bidra till att öka inslaget av bedömning kring sökandes lämplighet för många av de yrken som flera utbildningar leder till. Arbetslivets perspektiv har helt uppenbart inte varit prioriterat av utredningen. På de 472 sidorna benämns arbetslivet tre gånger. Arbetsmarknaden nämns ett tiotal gånger.

Det saknas också förslag kring hur det ska tydliggöras för blivande studenter vilka antagningskrav som gäller på olika utbildningar. Det måste vara lätt att navigera i djungeln av utbildningar och finnas möjlighet att göra medvetna val. Här behöver det utvecklas ett system för att söka och jämföra utbildningar som på ett enkelt sätt tydliggör vilka möjligheter individen, utifrån hennes förutsättningar och ambitioner har att välja mellan.

Utredningen föreslår också att meritpoängen tas bort. Meritpoängen kom till för att premiera ambition och förändra ett beteende. Ett avskaffande kommer få stora konsekvenser för drivkrafterna att läsa exempelvis moderna språk och avancerade kurser i matematik på gymnasiet. Utredningen skriver att en konsekvens blir att färre läser mer avancerade kurser i matematik och språk vilket får konsekvenser för kunskapsnivån i dessa ämnen. Det är inte acceptabelt. Svenskt Näringsliv avvisar därför bestämt förlaget om att avskaffa meritpoängen.

Länk till utredningen Tillträde för nybörjare – ett öppnare och enklare system för tillträde till högskoleutbildning

Länk till Svenskt Näringslivs rapport Låt den rätte komma in – Ett reformerat antagningssystem för högskolan