Mer makt till facken underminerar det lokala arbetsmiljöarbetet

Systemet med de fackliga regionala skyddsombuden präglas av stora brister och har trots att regeringen plöjt ner 125 miljoner kronor per år till facken inte utvärderats. Ändå vill regeringen med ett lagförslag utöka systemet genom att ge regionala skyddsombud tillträde till arbetsplatser där samtliga medarbetare valt att stå utanför facken. Att ge ytterligare makt till facken på arbetsplatser utan fackliga representation riskerar dock att underminera det lokala arbetsmiljöarbetet.

De regionala skyddsombuden utses av facken och har ett fackligt uppdrag att aktivera det lokala arbetsmiljöarbetet på framför allt mindre arbetsplatser. Enligt dagens regelverk har de regionala skyddsombuden endast rätt att besöka företag där de har fackliga medlemmar. Men med arbetsmarknadsministerns förslag ska tillträdesrätten för de regionala skyddsombuden alltså utökas och även omfatta arbetsplatser där fackliga medlemmar saknas.

Alla företag som har minst fem anställda ska ha ett lokalt skyddsombud som har utsetts bland medarbetarna. I dag har facken företräde att utse det lokala skyddsombudet på arbetsplatsen. I praktiken saknas dock många lokala skyddsombud, vilket är ett problem. En av anledningarna är den minskade fackliga anslutningsgraden. Att då överlämna arbetsmiljöarbetet till ett utomstående fackligt regionalt ombud måste anses vara ”att gå över ån efter vatten”. I ett läge då vi behöver fler lokala skyddsombud som känner arbetsplatsen och dess risker krävs snarare åtgärder från regeringen som främjar och underlättar för alla medarbetare, oavsett fackligt medlemskap eller inte, att bli lokala skyddsombud.

Ett annat problem med förslaget om utökad tillträdesrätt är att fackliga regionala skyddsombud tenderar att blanda ihop rollen som en stöttande kraft i arbetsmiljöarbetet med rollen som facklig förtroendeman med uppdrag att värva medlemmar. Det händer även att regionala skyddsombud tar på sig en myndighetsliknande roll när de besöker arbetsplatserna.

Till råga på allt finansieras den regionala skyddsombudsverksamheten av staten genom ett årligt bidrag på 125 miljoner kronor till de fackliga organisationerna. Förslaget kommer sannolikt medföra att ytterligare statliga medel behöver tillskjutas. Frågan är dock vilken effekt systemet med fackliga regionala skyddsombud egentligen har. En utvärdering har aldrig gjorts, och transparensen är låg, detta trots att staten pumpar in miljontals kronor årligen till verksamheten. Det är dags att tänka nytt och fundera över hur vi bästa möjliga effekt för våra pengar.

Vi får ofta höra vittnesmål från frustrerade arbetsgivare som, oavsett om de har kollektivavtal eller inte, saknar bra rådgivning kring hur de ska arbeta med arbetsmiljöfrågor och vad de ska vidta för åtgärder. Istället för att utöka den fackliga regionala skyddsombudsverksamheten föreslår vi att det införs ett system med ”oberoende arbetsmiljörådgivare” med ett särskilt uppdrag att stötta främst de små företagen i deras arbetsmiljöarbete. Med ett sådant system skulle fler arbetsgivare kunna få hjälp och stöd med att komma igång med sitt arbetsmiljöarbete.

För att skapa bästa förutsättningar för ett framgångsrikt lokalt arbetsmiljöarbete anser Svenskt Näringsliv och Företagarna att regeringen bör vidta åtgärder för att fler icke fackligt anslutna ska kunna ta på sig rollen som ett lokalt skyddsombud samt att dagens fackliga RSO-verksamhet byts ut mot ett system med oberoende arbetsmiljörådgivare vars främsta uppgift blir att hjälpa och stötta de mindre företagen i arbetsmiljöarbetet. Tyvärr väljer regeringen istället att öka fackens makt i ett icke effektutvärderat system som dessutom riskerar bli kontraproduktivt genom att lämna över det lokala arbetsmiljöarbetet till en intresseorganisation vars främsta fokus helt naturligt inte är att stötta företagen. Eva Nordmark, kasta förslaget i papperskorgen!

Lise-Lotte Argulander, Företagarna

Amelie Berg, Svenskt Näringsliv