Pandemiregler hinder för anställdas rehabilitering

Bland de anställda arbetarna som huvudsakligen arbetar inom lager, har sjukfrånvaron i stort sett följt smittoläget i landet men med en viss variation mellan olika regioner, enligt Robert Munteanu, ansvarig för hälsa och rehabilitering inom Ica Sverige.

– När corona bröt ut ökade sjukfrånvaron först under våren. I synnerhet lagerdriften gjorde en stor insats för att på kort tid ställa om och anpassa sig till att både sjukfrånvaro och försäljningsvolymer ökade snabbt.

Till sommaren 2020 sjönk sjukfrånvaron igen och till stor del berodde det på att Ica intensifierade arbetet med hälsa och rehabilitering, men också på att de anställdas stora engagemang, berättar han.

– Inom kollektivet är man van vid att arbeta mot arbetstoppar, till exempel före jul och påsk, och jag tror att många helt enkelt bet ihop. De kände ett ansvar och gjorde allt för att försörja svenskarna med mat i ett läge där många på arbetsmarknaden kanske stod inför att bli av med jobbet.

Sedan dess har sjukfrånvaron ökat successivt bland arbetarna för att nu vara tillbaka på liknande nivåer som före pandemin.

Eftersom lagerpersonalen fysiskt måste vara på jobbet mellan vissa klockslag märks korttidsfrånvaro direkt. Om det finns särskilda skäl för det, exempelvis om det finns anledning att misstänka att en anställd missköter sin frånvaro, har en arbetsgivare rätt att kräva läkarintyg från första dagen. Det är något som Ica Sverige vanligtvis använder sig av men den möjligheten försvann i och med regeringens tillfälliga sjuklönelagstiftning som rått under pandemin.

– För oss är det ett viktigt verktyg för att tidigt kunna bedöma arbetsförmågan vid upprepad korttidsfrånvaro som är oklar eller som vi inte upplever som trovärdig. På så sätt kan vi också agera snabbare för att korta sjukperioden. Det är viktigt att snart kunna använda det igen.

I och med corona ändrade reglerna så att perioden innan det krävs ett läkarintyg vid sjukskrivning förlängdes från 7 dagar till 14 dagar och Försäkringskassan beslutade att inte kräva läkarintyg för sjukpenning förrän dag 22. Det gjorde att Ica Sverige direkt såg en förändring i sjukskrivningarna. Fler av de som är sjuka är borta i tre veckor i stället för en.

– Många av de korta perioderna för sjukfrånvaro har blivit längre vilket såklart har påverkat oss negativt. Belastningen ökar för arbetsgruppen och vi måste försöka hitta en ersättare. Det krävs mycket planering varje dag på alla möjliga plan.

Frånvaron av läkarintyg de tre första veckorna i en sjukperiod har gjort det svårare att bedöma och fastställa arbetsförmågan, och att tidigt kunna avgöra vilka insatser som behövs för att den anställde ska kunna komma tillbaka till arbetet så snart som möjligt.

– Det har vi inte kunnat göra på samma sätt under pandemin. Vi har ett ansvar som arbetsgivare och ju tidigare insatser vi kan göra desto bättre blir det på kort och lång sikt både för individen och för företaget.

Kostnaderna blir markant högre om sjukfrånvaron ökar i en stor organisation som Ica Sverige och att då snabbt kunna agera på det sprider goda signaler i verksamheten, konstaterar Robert Munteanu.

Medan alla anställda inom lagerdriften har behövt vara på plats under hela pandemin för att kunna utföra sitt arbete har i stort sett alla tjänstemän har arbetat hemifrån sedan våren 2020.

Sjukfrånvaron bland tjänstemännen som normalt sett är låg har under pandemin till och med sjunkit lite ytterligare. Robert Munteanu förklarar det med att det troligen beror på att tjänstemännen har kunnat arbeta trots sjukdom när de har jobbat hemifrån, och de har i större utsträckning kunnat jobba med sjuka barn hemma.

– Den som är sjuk ska normalt inte jobba men ibland är det en glidande skala. Var och en måste bedöma sin egen arbetsförmåga. Om jag har möjlighet att jobba och utföra de uppgifter jag har för dagen utan att smitta någon så är det bra både för mig och för företaget om jag gör det.

Nu planerar Ica Sverige för en successiv återgång och Robert Munteanu hoppas på en bättre kommunikation och fler möten på arbetsplatsen tillsammans med Försäkringskassan, så att dialogerna kommer i gång snabbare.

– Om vi kan ha möten tidigare, och med fler parter som är med och ger sin input, kan vi komma framåt snabbare. Ju tidigare vi kan ringa in vilken arbetsförmåga som finns och vad som inte fungerar, desto bättre.

Robert Munteanu tror att Försäkringskassans arbete i kölvattnet av pandemin kommer att ta lång tid. En av de saker som han förväntar sig är att Försäkringskassan kommer med tydliga riktlinjer för den som är sjuk i postcovid, men även när det gäller stress och utmattning.

– Rehabkedjan behöver synliggöras i högre utsträckning så att alla vet vad som gäller. Det är viktigt att prata om mer om processen så att medarbetaren vet att det finns ett mål att jobba emot. Få kan vila sig i form – det behövs insatser för att må bättre och bli frisk.

Försäkringskassan har nu tittat närmare på effekterna som covid-19 som har haft på sjukförsäkringen och i en rapport bekräftas den bild som Robert Munteanu ger.

Där framgår att det under den första vågen av pandemin var en stor ökning av sjukfall som avslutades när de nådde dag 21. Av de sjukfall som blev 21 dagar i april 2020 var det 22 procent som avslutades för att den försäkrade inte ansökte om fler dagar med sjukpenning. Ett år tidigare var det enbart 6 procent som själva avslutade sitt sjukfall efter att det pågått i 21 dagar.

Rapporten konstaterar att personer har haft lättare att beviljas sjukpenning i början av sjukfall eftersom Försäkringskassan har avvaktat med att efterfråga läkarintyg före dag 22. Dessutom har Försäkringskassan i högre grad använt information från den försäkrade för att bedöma rätten till sjukpenning.

Försäkringskassan konstaterar också att viss vård, behandling och rehabilitering har ställts in eller skjutits upp under pandemin. Främst gäller det inställda medicinska insatser i form av uppskjutna operationer, men även inplanerade arbetslivsinriktade insatser som arbetsträning har fått pausas.

Det uppdämda vårdbehovet kan även i förlängningen påverka de försäkrades behov av ersättning från sjukförsäkringen, skriver Försäkringskassan i sin rapport.