NYHET7 juli 2017

Ny studie: Byggkonflikten innebar omfattande kostnader

Forskningsinstitutet Ratios vd Nils Karlsson presenterade en pilotstudie om kostnader för de företag som drabbades av varsel och stridsåtgärder under byggstrejken 2016. Studien visar att många företag fick höga kostnader, trots den relativt korta strejken.

Nils Karlson vill inte gå så långt och säga att Byggnads missbrukade konfliktreglerna under konflikten 2016. Det var ett gränsfall, anser han.Foto: HENRIK MONTGOMERY / TT

Docent Nils Karlson, vd för Ratio, presenterade nya forskningsresultat under ett seminarium i Almedalen med utgångspunkt i den nyligen publicerade pilotstudien Kostnader och konsekvenser av arbetsmarknadskonflikter, vilken bland annat uppmärksammades i ett debattinlägg i Dagens industri den 15 juni.

Studien visar att de företag som drabbades av varsel och stridsåtgärder under byggstrejken 2016 drabbades av höga kostnader, trots den relativt korta strejken. Nedan sammanfattar Nils Karlson slutsatserna i rapporten:

Ratio visar att flera företag drabbades av höga kostnader trots relativt få strejkdagar, och att kostnaderna finns både före och efter konflikten. Vad är det för kostnader?
– Medlingsinstitutet har under lång tid räknat förlorade arbetsdagar, men det vi upptäcker är att företag drabbas av stora kostnader även innan varsel läggs och långt efter det att konflikten är löst. Det gäller förstås direkta kostnader med förhandlingar och kommunikation, som tar tid och resurser. Det gäller också relationskostnader mellan anställda och arbetsgivare. De främsta kostnaderna gäller dock de leverantörer, underleverantörer och kunder som drabbas när produktionen inte kan fortgå och tidsramarna påverkas. I dagens produktionssystem där man levererar produkter och tjänster direkt i integrerade produktionssystem får det stora konsekvenser när enskilda företag hotas av konflikt och plockas ut i ett varsel, säger Nils Karlson.

Konflikten fick väldigt olika konsekvenser för olika företag, hur kommer det sig?
– Vi har genomfört studien av konsekvenserna för företagen på arbetsplatsnivå. Det vi ser är en betydande skillnad mellan hur stora och små företag påverkas. Stora företag har generellt sett bättre möjligheter att anpassa sin produktion och omdisponera arbetskraft. Det hänger dock på var i själva byggprocessen man befinner sig. Ett av de värst drabbade företagen under byggkonflikten var ett mobilkranföretag, som är helt avgörande för produktionsprocessen på en hel arbetsplats. När det tas ut i stridsåtgärder stoppas allt arbete på bygget. Att ett enskilt företag tas ut i en kort strejk kan alltså få väldiga konsekvenser och i flera fall upptäckte vi att företag led av förseningskostnader fem månader efter konfliktens slut, säger Nils Karlson.

Vilka lärdomar av konflikten finns att dra för andra branscher och aktörer?
– Den första lärdomen är att förlorade arbetsdagar är ett otillräckligt och delvis missvisande mått på konflikters kostnader. Därför är det viktigt att utveckla mått som fångar alla kostnader och konsekvenser. Den andra lärdomen är att se på liknande konflikter i andra branscher. I den här studien har vi utgått från internationell forskning och den överensstämmer med våra resultat – i dagens sammankopplade produktionssystem får små varsel stora konsekvenser även inom andra sektorer. Den tredje lärdomen är att vara försiktig med strejkhot och principen om ultima ratio, att varsel om stridsåtgärder är den sista utvägen när förhandlingarna har kört fast, måste bli viktigare på svensk arbetsmarknad. Det duger inte att vifta med konfliktvapnet innan man har förhandlat färdigt, säger Nils Karlson.

Missbrukade Byggnads konfliktreglerna under byggkonflikten 2016?
– Missbruk är ett starkt ord, nu ser regelsystemet ut så här. Snarare får man hävda att regelsystemet är felaktigt. Samtidigt bygger den svenska modellen på att parterna använder sitt goda omdöme när de hotar med konfliktvapnet. Byggkonflikten 2016 får sägas vara ett gränsfall. Ytterligare en lärdom är att byggkonflikten inte påverkade avtalsinnehållet i någon riktning. Det är problematiskt på sikt om man inte kan utveckla branscher eller förnya avtalsvillkoren i en föränderlig värld, säger Nils Karlson.

Vilket ansvar har parterna respektive lagstiftaren för att utveckla den svenska modellen?
– 1997 ingick industrin ett förhandlingsordningsavtal där man har strikta regler för tider, varsel och dessutom oberoende medlare. Där tillämpas en ordning som inte gäller i de branscher där förhandlingsordningsavtal saknas, till exempel principen om ultima ratio. Det är talande att i de branscher där man inte har ett lika gott samarbetsklimat som inom industrin så uppstår de problem som blottades under byggkonflikten 2016, säger Nils Karlson.

Vilka förändringar i konfliktreglerna kan behövas för att stärka svensk konkurrenskraft?
– Sverige behöver dels en stärkt syn på ultima ratio och dels införandet av en proportionalitetsprincip. Det behövs om problemet med det stora antalet kostsamma varsel på svensk arbetsmarknad ska kunna hanteras, avslutar Nils Karlson.

KonfliktreglernaArbetsmarknad
Skriven avRedaktionen
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist