Dataskyddsmyndighetens dråpslag mot näringslivet

Näringslivet kämpar med följderna av pandemin som förstör mängder av affärsmöjligheter och arbetstillfällen. Så mycket det någonsin går förmedlas varor och tjänster genom digitala lösningar. Allt för att handel, service och kommunikation fortsatt ska fungera under Covid-19 begränsningar och nedstängningar.

Nu har näringslivet ytterligare ett dråpslag att hantera. Internationella dataöverföringar är en helt integrerad och nödvändig del av vår digitaliserade och globala ekonomi. Men nya rekommendationer stänger en stor andel av internationella dataflöden. Dessutom ska företag lägga tid och pengar på att byta bort marknadsledande it-lösningar med högsta säkerhetsnivå i tjänsterna för att därefter hamna i en försvårad konkurrenssituation.

Den uppkomna situationen är följdverkningarna av den så kallade Schrems II-domen som kom i juli då integritetsskyddsaktivisten Max Schrems vann över Facebook. Europadomstolen, EUCJ, förklarade då dataöverföring till USA enligt bestämmelserna i Privacy Shield ogiltiga. Företag blev därmed främst hänvisade till användandet av standardkontrakt utfärdade av EU-kommissionen, SCCs, för att leva upp till GDPR:s krav vid dataöverföring utanför EU och EES. Det har dock funnits oklarheter kring hur SCCs ska tillämpas och därför har näringslivet efterfrågat förtydliganden från European Protection Board, EDPB, som bildades 2018 för att främja och koordinera integritetsskyddet och det fria dataflödet enligt reglerna i dataskyddsförordningen, GDPR.

Att EDPB-myndigheten skulle utgå ifrån olika typer av personuppgifters olika skyddsbehov förväntade sig många efter Schrems II. Förhoppningen var att EDPB skulle kunna hjälpa till med beskrivningar på olika relevanta skyddsåtgärder och ge exempel på trygga och förtroendeingivande överföringar beroende på typ av data. Det har EDPB misslyckats med. Istället har de ytterligare försvårat förutsättningarna för dataflöden genom att frångå riskbaserade bedömningar utifrån känslighet i aktuella personuppgifter. Kryptering och anonymisering som gör data oanvändbar krävs istället.

Det här håller inte! Europa gör sig alltmer omöjlig att ha internationellt utbyte med. EDPB:s strikta tolkningar och krävande rekommendationer förstör förutsättningarna för dataflöden, digitalisering och konkurrenskraftig handel. Näringslivets huvudorganisation i Europa, BUSINESSEUROPE, har därför initierat ett ställningstagande till EDPB som signerats av 17 ledande sektorsorganisationer. Svenskt Näringsliv är aktiv medlem i BUSINESSEUROPE och har bidragit till formuleringarna, men anser dessutom att våra svenska politiker behöver stå upp för den uttalade viljan att Sverige ska vara bäst på att tillvarata digitaliseringens möjligheter.

Regeringen måste agera för att EDPB:s krävande rekommendationer inte blir styrande för Integritetsskyddsmyndighetens tillsynsarbete. Dessutom måste ansvariga politiker säkerställa att svenska företag kan fortsätta att använda de mest relevanta it-lösningarna och verka på en öppen och global marknad. Just nu haltar dataekonomin rejält. Covid-19 och EDPB:s rekommendationer är svårburna bördor för alla organisationer, såväl offentliga som privata.