Regeringens höjda krav driver bort välfärdsföretag

Regeringen har presenterat ett förslag om ägar- och ledningsprövning för företag i välfärdssektorn. Det finns ett behov av att strama upp regelverket kring välfärdsverksamheterna. Det är oacceptabelt att personer med svår brottslighet bakom sig kan tillåtas starta skattefinansierade verksamheter inom välfärden. Likaså är det rimligt de som driver sådana verksamheter kan uppvisa resurser – avseende till exempel ekonomi och kompetens – som ger goda förutsättningar för kvalitet och stabilitet.

Det lagförslag som regeringen lägger fram till riksdagen utgår från viktiga problemställningar men innehåller samtidigt flera avgörande brister. Svenskt Näringsliv ställer sig positiva till stramare krav men regeringens förslag är otillräckligt genomarbetade, obegripliga och inkonsekventa.

Det krav som regeringen vill ställa avseende ekonomi anger endast att utförarna ska ha ekonomiska förutsättningar att driva verksamhet. Vad detta i praktiken innebär är höljt i dunkelt. Därmed är det fritt fram för regeringen och myndigheterna att utfärda närmare regler, som har till syfte eller får till effekt att väl fungerande välfärdsverksamheter stängs ute. Till exempel kan krav på omotiverat högt eget kapital, i förhållande till verksamhetens behov, komma att ställas. Särskilt nyetableringar riskerar att förhindras. Vad som hade behövts är väl avvägda regler vars konsekvenser går att förutse och som ger rättssäkerhet. Även lagrådet anser att förslaget i denna del är så tunt att det inte kan genomföras.

Vidare kan man tolka regeringens förslag som att alla privata aktörer ska vara tvingade att ha den efterfrågade kompetensen inom den egna organisationen. I en kommun eller i ett stort företag kan man ha centralt placerade personer med specialkompetens som alla olika enheter inom organisationen kan nyttja. Det är svårt att se hur en liten förskola med kanske bara 3-4 anställda ska kunna ha all den efterfrågade kompetensen i den egna organisationen. I praktiken kan detta bli ett effektivt hinder för små aktörer att driva verksamhet. De som drabbas i slutändan är medborgarna som får mindre valfrihet och sämre utvecklingskraft i välfärden.

Det är extra olyckligt att delar av Alliansen i finansutskottet har ställt sig bakom ett lagförslag som i praktiken kraftigt ökar osäkerheten – och därmed även försvårar – även för alla de seriösa privata aktörerna i välfärdssektorn.

Ägar- och ledningsprövningen, samt därtill kopplade tillståndskrav för driften av enskilda verksamheter, ska dessutom bara gälla privata utförare. Det är en märklig ordning när lägre kvalitetskrav ställs på offentliga aktörer som idag står för cirka 80 procent av välfärden. Alla medborgare bör tillförsäkras en hög kvalitet i välfärdstjänsterna – oavsett vem som utför dem.

Redan idag ser vi hur verksamheter som tidigare drivits i kommunal regi stoppas när privata utförare ska driva dem vidare i samma lokaler på grund av att tillsynsmyndigheten nu anser att den privata aktören inte lever upp till de krav myndigheten ställer på lokalerna. Regeringens förslag kommer att förstärka denna uppdelning i ett privat A-lag och ett kommunalt B-lag vilket borde vara oacceptabelt.

Regeringens förslag tar sikte på viktiga frågor för att säkra den långsiktiga välfärden i Sverige men hamnar helt fel. Tidigare har man beklagat att det inte finns fler små aktörer inom välfärdssektorn, nu lägger man fram förslag som gör det mycket svårare för just dem att fortsätta var verksamma. Dessutom presenterades förslaget om ägar- och ledningsprövning, som alltså innehåller krav på ekonomisk stabilitet, samma dag som förslaget om vinstbegränsningar lades fram för riksdagen. Ett förslag som omöjliggör ekonomisk stabilitet. Det är svårt att inte se omfattande drag av cynism i regeringens agerande när det gäller företagen i välfärdssektorn.

Debattartikel publicerades i Dagens Samhälle 2018-04-13