Stor risk att företag lägger ned om vinsttaket genomförs

Regeringen har nu presenterat sitt förslag till vinstreglering i välfärden. Den håller fast vid Reepalu-utredningens förslag till vinstreglering, med en högsta tillåtna avkastning på sju procent plus statslåneräntan på så kallat ”bokfört operativt kapital”, under förevändning av påstådda stora ”övervinster” i välfärdssektorn.

Revisionsföretaget PwC bedömde att Reepalus förslag skulle göra det omöjligt för åtta av tio välfärdsföretag att hålla en sund och stabil verksamhet. Sårbarheten för tillfälliga nedgångar skulle ha blivit alltför stor.

Regeringen säger nu att den lyssnat på kritiken och har tills vidare satt sjukvården på ytterligare utredning, samt undantagit stiftelser och ideella föreningar från vinstregleringen.

Dessa undantag visar att regeringen är medveten om att förslaget slår hårt. Regeringen har också föreslagit att alla företag inom skolan och omsorgen alltid ska få göra minst ett prisbasbelopp, 45 500 kr, i rörelseöverskott.

Svenskt Näringsliv har uppdragit åt PwC att göra en förnyad analys av den nu föreslagna vinstregleringens effekter på aktiebolagen. Analysen gäller skolan, inklusive förskolan, och omsorgen, inklusive personlig assistans. PwC har kommit fram till fem övergripande slutsatser.

1. Regeringens påstående om omfattande övervinster i välfärden saknar grund. Regeringens bedömning bygger på den avkastning företagen har på så kallat bokfört operativt kapital. Detta mått saknar dock relevans i tjänstesektorn. Det bokförda operativa kapitalet är ofta lågt i tjänsteföretag inklusive välfärdsbolag, vilket gör avkastningen missvisande hög. PwC konstaterar att det av regeringen använda måttet är felaktigt.

2. Förslaget innebär ett generellt vinstförbud i välfärdssektorn. Eftersom vinsttaket sätts i relation till bolagens låga bokförda operativa kapital blir tillåten lönsamhet så låg att förslaget i praktiken kan betraktas som ett vinstförbud för de flesta företagen.

3. Mer än 90 procent av anställda och brukare (barn, elever och omsorgstagare) i privata välfärdsbolag finns i företag som om förslaget genomförs tvingas göra en rörelsemarginal som är under 2 procent. Det tar tolv år för ett företag som har en rörelsemarginal på 2 procent att bygga en buffert som motsvarar 25 procent av ett års intäkter. Företag med så låg rörelsemarginal blir utsatta för en betydande risk vid nedgångar i efterfrågan, exempelvis blir möjligheten till banklån obefintlig.

4. Den av regeringen föreslagna regeln att alla välfärdsbolag ska få göra ett överskott om ett prisbasbelopp (45.500 kronor) ändrar inte på dessa slutsatser. Med ett så lågt överskott kan inte en buffert byggas. Det är dessutom bara 1 % av välfärdsföretagens medarbetare och brukare som finns i företag som till följd av prisbasbeloppsregeln får göra en rörelsemarginal om 2 procent.

5. PwCs sammanfattande slutsats är att det finns en betydande risk att merparten av de välfärdsföretag som drivs som aktiebolag kommer att avvecklas om vinstregleringen införs.

Svenskt Näringslivs bedömning är att regeringen är medveten om dessa konsekvenser. Att inte medge detta är att föra medarbetare, elever, föräldrar och omsorgstagare bakom ljuset.

Om regeringen vill ha kvar mångfald och konkurrens i välfärden bör den snarast dra tillbaka sin tilltänkta proposition. Mer ordning och reda i den så viktiga välfärden kan nås genom skärpta kvalitetsregler för såväl privata som offentliga utförare, en väg som skulle få bred politisk enighet liksom stöd från kvalitetsforskningen.

Den här artikeln är en förkortad version av en debattartikel som publicerats i Dagens Samhälle.

Caroline af Ugglas

Svenskt Näringsliv

Vice VD

Anders Morin

Svenskt Näringsliv

Ansvarig välfärdspolitik