PM:et analyserar effekten av sänkta arbetsgivaravgifter för unga (19–25 år) på sysselsättningen. Sverige har en av EU:s högsta ungdomsarbetslösheter, delvis på grund av höga ingångslöner. Tidigare forskning har ofta dragit slutsatsen att sänkta arbetsgivaravgifter är ineffektivt, eftersom de i stor utsträckning kan höja löner snarare än skapa nya jobb. Nyare studier visar dock på tydliga positiva sysselsättningseffekter, både genom fler nyanställningar (extensiva marginalen) och fler arbetade timmar för redan anställda (intensiva marginalen).
Beräkningarna i PM:et bygger på effekterna av reformen 2007, då arbetsgivaravgiften för unga sänktes med elva procentenheter. Enligt tidigare studier skapade reformen drygt 18 000 nya jobb. Andra studier visar att effekten på arbetade timmar var ännu större, vilket omvandlat motsvarar ca 20 000 heltidstjänster. Sammantaget uppskattas reformen därför ha lett till omkring 38 000 nya heltidstjänster.
Slutsatsen är att ett avskaffande av den allmänna löneavgiften för unga idag skulle ge liknande effekter. Reformen bedöms därför vara en kraftfull åtgärd för att öka sysselsättningen bland unga.