EU:s nya frihandelsavtal: effekter på handel och tillväxt
EU har under de senaste åren förhandlat fram och är på väg att slutföra en rad nya frihandelsavtal med viktiga tillväxtmarknader, däribland Indien, Mercosurländerna och flera länder i Sydostasien. Tillsammans med redan existerande avtal innebär detta att Sverige, via EU, har handelsavtal med omkring 80 länder runt om i världen. Denna rapport analyserar de nya avtalens handels‑ och tillväxteffekter för Sverige och EU vid en full implementering år 2035.
Avtalet med Indien står för de största tillväxtvinsterna, följt av avtalet med Mercosur. Detta beror främst på marknadernas storlek och höga initiala handelshinder.
EU:s samtliga nya frihandelsavtal:
ökar Sveriges export med cirka 26–33 procent, eller med 62–79 miljarder kronor
ökar Sveriges import med cirka 21–35 procent, eller med 39–47 miljarder kronor
ökar Sveriges BNP med cirka 0,2–0,5 procent, eller med 40 miljarder kronor, vilket motsvarar hälften av statens utgifter för rättsväsendet 2024, eller nästan hela EU‑avgiften samma år.
Den ökade handeln till följd av avtalen uppskattas motsvara omkring 300 miljarder euro för EU år 2035. Detta i sin tur leder till en BNP‑ökning på upp till 108 miljarder euro per år. Det är fyra gånger högre än EU:s tullintäkter år 2024 eller ungefär tre fjärdedelar av EU‑budgetens totala utbetalningar samma år.
Frihandelsavtalen är inte bara viktiga ekonomiskt – de är strategiskt viktiga för att stärka partnerskap, öka vår motståndskraft och skapa stabilitet i en mer osäker omvärld. För att denna potential ska förverkligas måste avtalen implementeras fullt ut. Dessutom måste europeiska politiker våga ta debatten om fördelarna med avtalen för att få med den allmänna opinionen i Europa. I praktiken finns det få andra reformer eller politiska åtgärder som i sig kan bidra i så hög grad till tillväxt
