Familjeveckan försvårar återhämtningen i ekonomin

När regeringen 2018 presenterade den så kallade familjeveckan handlade det om fem betalda lediga dagar per år och förälder att använda för att delta vid barnens utvecklingssamtal, vara med dem i skolan eller för att vara hemma när skolan har studiedag. De beräkningar som Svenskt Näringsliv gjorde då visade att kostnaden för samhället skulle landa på 32 miljarder kronor.

Nu har regeringen återigen familjeveckan med i budgetpropositionen. Den här gången föreslås tre dagar per år som alla föräldrar till barn mellan 4 och 16 år ska kunna använda för att vara hemma och samtidigt få 80 procent av lönen.

Kostar samhället 20 miljarder kronor

I linje med de tidigare beräkningarna drar Svenskt Näringsliv slutsatsen att detta förslag kostar samhället 20 miljarder kronor, utifrån att det blir färre arbetade timmar i ekonomin när arbetstagare är hemma från jobbet.

Regeringen hävdar att kostnaden är lägre, omkring 11 miljarder kronor, men nämner även de negativa effekterna av att ekonomin väntas tappa 23 miljoner arbetade timmar.

Blir förslaget verklighet är det extra dålig tajming just nu när ekonomin befinner sig i en uppgång och ska försöka hämta tillbaka det som har gått förlorat i samband med pandemin, enligt Jonas Frycklund, biträdande chefekonom på Svenskt Näringsliv.

– Förslaget är en felprioritering som försvårar återhämtningen i ekonomin. Tappar vi 20 miljarder går den långsammare. I slutänden blir det alla andra som jobbar som får betala för att landets föräldrar ska kunna vara mer lediga. Det är ett väldigt konstigt förslag som får stor effekt på Sveriges BNP.

Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi presenterade förslaget som en åtgärd för att skapa ”rättvisare förutsättningar för föräldrar”, men Jonas Frycklund tycker att det är ett dåligt argument.

– Då hade det varit vettigare och betydligt mer rättvist att använda pengarna till att minska arbetslösheten. Det är feltänkt av regeringen och liksom flera andra förslag i budgeten går det helt emot arbetslinjen.

Dessutom finns andra lösningar för att planera in utvecklingssamtal i livspusslet – som är enklare, effektivare och mindre kostsamma, betonar Jonas Frycklund.

– Till exempel går det att ha utvecklingssamtal digitalt, något som vi ju har mer erfarenhet av nu. Ett annat alternativ är att lägga dem utanför ordinarie arbetstid. Det kanske är bättre att lärare jobbar en kväll ibland än att vi andra som jobbar ska bekosta lediga dagar åt föräldrarna.