Svensk konkurrenskraft måste stärkas

Sveriges välstånd och välfärd bygger på långsiktigt konkurrenskraftiga företag. Det är näringslivets produktion och produktivitet som är välståndets moder. Företagens förutsättningar förändras snabbt till följd av globalisering, digitalisering och tjänstefiering. De senaste åren har tillväxten i Sverige överträffat förväntningarna.

Visst ser dagsläget bra ut, men skrapar man på ytan framträder en hotande bild inför framtiden. Det visar vår studie ”Konkurrens- och utvecklingskraft – Sverige i en ny omvärld”. Ett antal traditionella svenska styrkefaktorer försvagas. De ökade problemen med kriminalitet oroar. De svenska skolresultaten försämras trendmässigt. Ökningen av BNP döljer att tillväxten i BNP per capita dämpats under de senaste åren. Nu är den lägre än det historiska genomsnittet. Och som lax på löken tappar Sverige marknadsdelar på världsmarknaden. Utvecklingen är svagare än för Europa i genomsnitt.

Ett annat problem är att kostnadsläget i Sverige är högre jämfört med övriga Västeuropa, och än mer jämfört med de nya aggressiva konkurrenterna i främst Asien. Det kanske största kostnadsproblemet är att de svenska arbetsgivaravgifterna är så höga. Tittar man specifikt på näringslivets tjänstesektor är nackdelarna i Sverige ännu större jämfört med omvärlden. Detta innebär problem för svensk konkurrenskraft i takt med att tjänstesektorns globalisering.

Att i stort sett alla delar av ekonomin är konkurrensutsatta innebär också att tanken att man kan ha högre kostnadsläge i ”skyddade” inhemska sektorer blir felaktig. Dessa problem har delvis dolts av en högkonjunktur driven av en extremt expansiv penningpolitik, en mycket svag krona och en snabb befolkningsökning till följd av flyktinginvandring. Den nödvändiga debatten om konkurrens- och utvecklingskraft har uteblivit.

Långsiktigt är en hög och stigande produktivitet avgörande. Politiken måste i högre grad lägga fokus på att skapa goda, transparenta och förutsägbara ramvillkor i en utbudspolitik riktad mot ökad kompetens, företagande och ökad flexibilitet på arbetsmarknaden.

Det är avgörande att de politiska beslutsfattarna håller koll på hur våra politiskt beslutade ramvillkor förhåller sig till omvärlden. Lika viktigt som att genomföra reformer i rätt riktning är att definiera vad politiken och regelverken inte bör göra.

Svenska beslutsfattare bör undvika:

• Hårdare nationella krav än EU:s eller andra internationella regelverk.
• Att försöka lösa gränsöverskridande problem med nationell politik
• Detaljregleringar istället för generella spelregler.
• Att minska möjligheterna för privata företag att verka på offentligt finansierade marknader.
• Olika tolkningar av samma regelverk mellan olika myndigheter och nämnder på nationell eller lokal nivå.

Utmaningarna är stora men möjligheterna är samtidigt enorma. Utvecklingen öppnar en marknad med sju miljarder konsumenter för svenska företag. Uppmaningen till vår kommande regering och nyvalda riksdag är kristallklar: Sätt ökat fokus på strukturreformer som stärker svensk konkurrenskraft.

Artikeln var publicerad i Dagens Samhälle 2018-10-08

Jessica Alenius, vice VD Bil Sweden

Björn Arnek, avdelningschef Branschekonomi Visita

Johan Davidson, chefsekonom Svensk Handel

Carl Eckerdal, chefekonom IKEM och Livsmedelsföretagen

Lena Hagman, ekonom Teknikföretagen, tidigare chefekonom Almega

Fredrik Isaksson, chefekonom Sveriges Byggindustrier

Lars Jagrén, senior Advisor samhällsekonomi, Svenskt Näringsliv

Mats Kinnwall, chefekonom Teknikföretagen

Tomas Lööv, ekonom/sakkunnig Näringslivets Regelnämnd

Ulf Perbo, näringspolitisk chef Transportföretagen

Mathias Ternell, handelspolitisk direktör Jernkontoret